Mångkulturen stärker svensken

När svenskarna först kom i kontakt med mångkulturen sågs den med en blandning av skepticism, nyfikenhet och naiv tolerans. Inget verkligt motstånd formades förrän vi lärde känna den på allvar. Nuförtiden är svenskar alltmer skeptiska till mångkulturen. Vi ska se på detta problem på rätt sätt, inte som en övermäktig kraft utan som en utmaning som gör oss starkare. Med ett hårdare mångkulturellt samhällsklimat härdas och stärks vi, på samma sätt som nordbor har härdats och stärkts av mörker, kyla och iskalla nordanvindar i årtusenden. Den annalkande stormen gynnar de starkaste och mest anpassningsbara elementen.

Vikingarna fruktade inte den stormiga oceanen, de lärde sig segla.

Vikingarna fruktade inte de stormiga världshaven, de lärde sig segla.

Mångkulturen stärker vår identitet därför att det är i mötet med andra folk och kulturer som vi faktiskt märker av och förstår vad som skiljer oss åt. Har man inte kommit nära andra kulturer kan det vara svårt att veta vad som skiljer grupperna åt. När våra vikingatida förfäder seglade runtom världen lärde de känna sin egen identitet. När de kom i kontakt med andra kulturer behöll de sin särart och höll sig till sina egna. Likt våra förfäder växer vi oss stoltare och starkare efter att ha lärt känna vad främlingarna går för.

För ett etniskt medvetet folk är den mångkulturella smältdegeln harmlös. Inte ens om vi svenskar skulle bli en minoritet i vårt eget land kommer vår folkstam att ge vika. Även om kampen tar hundratals år kommer vi fortsätta kämpa. Den långa vandringen har inletts. Oavsett vad vägen är kantad med tar vi oss igenom äventyret likt i en klassisk nordisk sägen. Vi tar oss igenom Ragnarök med kämparglöd och glädje.

Endast de svenskar som är kompromisslösa i sin vilja att överleva som ett folk kommer bära vidare svenskhetens banér. Framtidens svenskar utgörs av våra gener, inte av kulturmarxisternas. Våra ättlingar kommer att föra vidare och utveckla våra idéer som kommer att genomsyra framtidens Norden.

Vikingarna höll främlingarna på behörigt avstånd.

Vikingarna höll främlingarna på behörigt avstånd.

För att stärka våra positioner ska vi bilda en autonom folkgemenskap – ett eget samhälle i samhället. Den kommer att samla och ena nordbor med en gemensam vision om hur framtiden ska se ut. Vi kommer att utgöra en biologisk, andlig och kulturell enhet. Framtidens prövningar kommer tvinga oss att skilja agnarna från vetet och därmed bereda väg för de mest motståndskraftiga svenskarna. Hela denna utveckling är naturlig och oundviklig – de svenskfientliga kan inte göra något åt detta. Som passiva åskådare till denna utveckling kommer de att ondgöra sig över att vi avancerar. Endast ett starkt och rent folk kan till slut segra.

 

Läs även:
- Ett svenskt alternativ till maffian
- Sverigedemokraternas framgångar räcker inte

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Hur grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

”Hur kunde vi ha varit så dumma?” frågar den amerikanske presidenten John F Kennedy sina rådgivare. Året är 1961 och Kennedy har precis misslyckats med Grisbuktsinvasionen, som var ett försök att avsätta Fidel Castro. Planen var att låta exil-kubaner som tränats av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA att invadera Kuba genom landsättning i Grisbukten. Då operationen misslyckades bidrog den till att Kuba närmade sig Sovjetunionen, som placerade kärnvapenbaser på Kuba. Världen stod på randen till kärnvapenkrig och hela världen tittade spänt på utvecklingen.

Psykologen och forskaren Irving Janis som studerat detta förlopp förklarar varför John F Kennedy misslyckades med invasionen av Kuba genom teorin om grupptänkande. Kortfattat så innebär begreppet grupptänkande att gruppens medlemmar föredrar enighet framför ett sunt debattklimat. Kritiska åsikter trycks ner på olika sätt. Om detta sker kan felaktiga beslut tas och konsekvenserna kan bli ödesdigra.

Grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

I sin studie listar Janis åtta symptom på grupptänkande. Han ger också konkreta exempel på vilket sätt Kennedys strategiska råd uppvisade dessa symptom:

1) Gruppen tror sig vara osårbar, vilket leder till överdriven optimism och att högre risker tas. I Kennedys fall trodde hans strategiska råd att de kunde hemlighålla att USA var ansvarig för den kommande invasionen av Kuba. Även när nyheterna hade börjat läcka ut, trodde de att omvärlden inte skulle misstänka USA:s inblandning.

2) Gruppen tror ogrundat att den är moraliskt överlägsen, vilket får medlemmarna att ignorera konsekvenserna av deras agerande. När senatorn William Fulbright höll ett tal om de moraliska aspekterna under ett möte, ignorerade Kennedy talaren och gick vidare i dagordningen utan att diskutera det som sades.

3) Varningssignaler som kan gå emot gruppens antaganden bortförklaras. Kennedys administration ville inte tänka på att omvärlden skulle fördöma deras agerande. Istället ignorerade de och bortförklarade varningssignalerna.

4) De som motsätter sig gruppen kategoriseras in i stereotyper och ses som veka, ondskefulla, partiska, dumma, hätska eller konfliktbenägna. De som trodde att kubanernas försvarsmakt var stark togs inte på allvar. Istället såg de kubanernas flygvapen som så obetydligt att det kunde slås ut av föråldrade bombplan från andra världskriget under endast en räd. Den kubanska armén sågs som vek och Castro ansågs vara för dum för att kunna hantera eventuella antikommunistiska uppror. Allt det visade sig vara inkorrekt.

5) Idéer som avviker från gruppens samstämmighet censureras av medlemmarna – inga kritiska frågor ställs trots att de egentligen vill ställa dem. Rådgivaren Arthur Schlesinger erkände efteråt att han inte vågade ställa kritiska frågor under diskussionerna om invasionsplanen.

6) Gruppen tror att den är enig när medlemmarna egentligen har skilda åsikter. Om någon är tyst tolkas det som att den samtycker med vad som sägs. Eftersom medarbetarna i Kennedys strategigrupp inte uttryckte sina ärliga åsikter skapades illusioner av konsensus. Med tiden visade det sig att flera olika gruppmedlemmar hade skilda uppfattningar av planerna.

7) Om någon medlem ifrågasätter gruppens idéer möts den av grupptryck. Vid gruppens viktigaste möte där varje medlem tillfrågades om planerna, frågade Kennedy inte den mest kritiska rösten i gruppen, Arthur Schlesinger, trots hans kompetens. Det var uppenbart för alla att Schlesingers kritik inte var uppskattad.

8) Medlemmarna skyddar gruppen från avvikande information. När den kritiske Schlesinger var på ett födelsedagsfirande hos presidentens bror, Robert F. Kennedy, fick han höra av Robert: ”Du kan ha rätt eller fel, men presidenten har bestämt sig. Driv inte denna fråga vidare. Tiden är inne för alla att hjälpa honom så gott som vi kan.”

Som exemplet med John F Kennedy och hans stab visar så finns det alltid risk att drabbas av grupptänkande och begå ödesdigra misstag, oavsett hur intelligent, utbildad och erfaren man än är.

Som exemplet med John F Kennedy och hans stab visar så finns det alltid risk att drabbas av grupptänkande och begå ödesdigra misstag, oavsett hur intelligent, utbildad och erfaren man än är.

När Sovjetunionen senare inledde sin etablering av kärnvapenbaser på Kuba lyckades däremot Kennedyadministrationen hantera situationen med större framgång. Efter intensiva förhandlingar avvärjdes krisen. Kennedys framgång berodde till stor del på att deras strategiska råd hade ett bättre debattklimat, vilket möjliggjorde att de kunde göra en realistisk utvärdering av sig själva och sina motståndare. De beslut som fattades grundades på verkliga förhållanden. Tack vare den framgångsrika krishanteringen kunde världen klara sig undan kärnvapenkrig.

Alltså är det är av stor vikt att skapa en organisationskultur där grupptänkande inte råder. Kritik ska inte ses som ett hot, utan som en möjlighet att förbättra sig själv. Samtliga måste tillåtas delge sin ärliga mening och sitt tvivel. När varningssignaler kommer bör man ta dessa i beaktande. Om någon ifrågasätter beslut ska denne inte placeras in i någon stereotyp såsom konfliktbenägen, utan idén i sig ska behandlas och värderas.

Gruppmedlemmarna ska aldrig behöva vara rädda för att uttrycka idéer, snarare ska de uppmuntras i ord och handling. I tider då det politiskt korrekta etablissemanget uppvisar allt fler symptom på grupptänkande är det viktigt att nationalister skaffar sig ett strategiskt övertag genom en korrekt omvärldsanalys. Med rätt organisationskultur kommer vi vinna fler segrar!

 

Referens

Janis, I. L., (1989), ”Groupthink”, i Leavitt, H.J., Pondy, L. R. & Boje D. M. (red.) Readings in Managerial Psychology (4:e upplagan). Chicago: The University of Chicago Press, s. 439-450.

Svedberg, Lars (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. 5., bearb., uppdaterade och kompletterade uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Hitta oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Myten om kulturmarxistisk infiltration

Vid de tillfällen 68-vänstern omnämns är det vanligt att deras utbredning inom kulturlivet och universitetsvärlden beskrivs som en infiltration. Vi bör fråga oss om det verkligen stämmer. Om det svenska folket och dess företrädare verkligen värnat om svenska intressen hade kulturmarxisterna aldrig haft något inflytande idag. Det är inte infiltration att engagera sig och skaffa sig inflytande över samhällets utveckling – snarare är det ansvarslöst att inte göra det. Det är dags att inse att vår apati är det som ger dem makt.

Som realister accepterar vi verkligheten och lär oss av våra misstag. I vår strävan efter ökad nordmannamakt är det viktigt att vi gör en korrekt analys av nuläget. Genom att först reda ut var vi befinner oss och varför vi är där vi är så kan vi staka ut rätt kurs mot vår önskade destination. Alternativet, att skylla ifrån sig, är meningslöst. Det är rent av främmande för oss nordbor att träda in i offerrollen och leta efter syndabockar.

Citat från Förfädernas stämmor: "Och inte ens då visste de hur man bad; de var för starka - för stolta och för sunda - för ödmjuka böner. Välsignelser man bönat om är inga sanna välsignelser! De önskade inga gåvor, antingen hade de allt de önskade, eller, om de saknade det; så såg de till att skaffa sig vad de ville ha på egen hand."

Citat från ”Förfädernas stämmor”: ”Och inte ens då visste de hur man bad; de var för starka – för stolta och för sunda – för ödmjuka böner. Välsignelser man bönat om är inga sanna välsignelser! De önskade inga gåvor, antingen hade de allt de önskade, eller, om de saknade det; så såg de till att skaffa sig vad de ville ha på egen hand.”

Demokrati handlar inte om att alla har rätt att sitta hemma i soffan och titta på TV i tron om att man kan styra Sverige med fjärrkontrollen eller att bekvämt gå och rösta vart fjärde år i villfarelsen att man påverkar. Demokrati handlar om så mycket mer än att rösta på valdagen. Demokrati handlar om att ta ansvar och engagera sig. Om inte vi engagerar oss kommer andra aktörer att göra det oavsett vad vi tycker om det. Samhällets utveckling styrs under alla andra dagar om året genom det dagliga engagemanget. Politikerna är dessutom benägna att lova guld och gröna skogar inför valet för att senare ägna sig åt annat. Exempelvis att signera färdigskrivna motioner som de fått av någon lobbyist.

Nationalister ska börja ta sitt demokratiska samhällsansvar. Alla som värnar vårt folks intressen bör engagera sig inom områden som intresserar dem. Är man utåtriktad kan man skaffa sig ett stort socialt nätverk, är man en ärorik och rekorderlig person kommer ens politiska uppfattning färga av sig på ens omgivning på naturlig väg. Vill man bli mer aktiv kan man göra det inom politikens ramar, i föreningslivet eller i andra grupperingar som intresserar en. Det är också möjligt att delta på öppna föreläsningar, kulturaktiviteter och andra arrangemang som nationalistiska grupper arrangerar utan att vara aktiv i någon av dessa. De som redan är aktiva bör hela tiden utveckla sin kompetens inom de specialområden som intresserar dem samt inom viktiga områden såsom kommunikation och ledarskap.

Likt den mytiske vikingen Holger Danske som sover i berget i väntan på strid är det hög tid för fler nordbor att vakna och börja kämpa.

Likt den mytiske vikingen Holger Danske som sover i berget i väntan på strid är det hög tid för fler nordbor att vakna och börja kämpa.

Svenskarna är fortfarande en majoritet i Sverige. Det är dags att fler börjar ta sitt ansvar för vår framtid. Passivitet kan endast tolkas som att man är nöjd med att utnyttjas som arbetskraft åt dagens korrupta och politiskt korrekta makthavare. Det är inte meningen att kulturmarxister, högljudda minoriteter och utländska kapitalister ska styra Sverige. Det är vårt land, det är meningen att vi ska styra det. Sverige tillhör oss!

 

Hitta oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Nationalister måste tala klarspråk – del 2

Ett sätt att försöka ändra om attityder är att skapa begrepp som exempelvis synliggör svenskfientlighet. Av den anledningen använder vissa nationalister sig av ord som etnomasochism. Ett annat ord som importerats är metapolitik, vilket innebär att sprida värderingar och attityder på ett djupare plan. Det ursprungliga syftet med dessa termer må vara välmenande, men man bör fråga sig om de verkligen har den effekt som skribenten avser.

Låt oss studera begreppet etnomasochism. Det första ledet etno upplevs som främmande och oetablerat, förutom för vissa snäva, akademiska kretsar. Det andra ledet masochism står för sexuell njutning genom smärta. De som blir introducerade till ett sådant begrepp lär drabbas av förvirring. De associationer som väcks leder till helt andra tankegångar än vad som var syftet. Om man måste förklara vad ens terminologi innebär har man misslyckats som kommunikatör, i synnerhet om orden kan tolkas som en kombination av etnicitet och sexuell njutning genom smärta.

Hands tied

Om man vill ge svenskfientliga en beteckning så bör en term som redan finns i vårt språkbruk tillämpas: självhatare. Det är en term som förklarar sig själv – ytterst få lär ha svårigheter att förstå vad det handlar om. Om det skulle röra sig om några tvetydigheter, t.ex. att det skulle uppfattas som att självhataren avskyr sig som individ och inte som svensk skulle denne kunna beskrivas som svensk självhatare, vilket implicerar att det rör sig om att han hatar sin egen folkgrupp.

Ytterligare ett begrepp som tål att ifrågasättas är metapolitik. Även det upplevs främmande och otydligt. Om man vill förmedla att man ska sprida idéer och attityder för att åstadkomma en djupare förändring kan termen kulturkamp användas istället. Det begreppet är svenskt och läsaren förstår innebörden enklare, eftersom begreppet förklarar sig självt.

Kulturkamp innebär en strävan efter en ny människa.

Kulturkamp innebär en strävan efter en ny människa.

Det ska inte uppstå någon förvirring när vi kommunicerar. Begreppen som förmedlas ska helst vara rotade i svenskan, inte i grekiskan. De ska vara enkla att förstå den första gång de omnämns. Framförallt bör alla nya begrepp testas av oberoende grupper av slumpvis utvalda människor. Om dessa testpersoner förstår och uppskattar begreppet samt kan tänka sig använda sig av det, bör det användas. Just så arbetar framgångsrika marknadsförare, och så ska även vi arbeta. Tillämpar vi professionella arbetsmetoder kommer vi erhålla ännu större framgångar!

 

Läs även denna relaterade artikel:

Nationalister måste tala klarspråk

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Sanningen om svensk överlägsenhet

Opinionsbildning kan vara en spännande utmaning. Kunskap om hur påverkan sker underlättar arbetet. Hur människor påverkas har haft många namn genom historien. Ämnen som retorik, kommunikation, psykologi, marknadsföring och sociologi ger olika infallsvinklar av hur människor påverkas. Det är vår uppgift som nationalister att bilda oss i dessa ämnen så att vi kan röna större framgångar.

Jacques Ellul Propaganda - the formation of men´s attitudes

En författare som ger en övergripande bild om hur människor påverkas är Jacques Ellul i boken ”Propaganda – the formation of men´s attitudes”. Verket innehåller många teoretiska modeller. En sådan modell handlar om begreppen ”pre-propaganda” och ”direct propaganda”, vilket kan förklaras med orden kulturkamp och opinionsbildning. Kulturkamp går ut på att ändra om föreställningar, sprida inspiration, stärka identiteter samt skapa en kultur som ifrågasätter och kritiserar vissa företeelser. Som en kontrast är opinionsbildning försök att omforma attityder och åsikter. Som en liknelse jämför han kulturkamp med att plöja marken och opinionsbildning med att så frön. Marken måste plöjas innan frön kan bli sådda.

De svenskar som sedan barnsben är influerade av en svenskfientlig miljö kommer ha svårt att ta till sig att svenskars intressen ska tillvaratas. Ellul tar faktiskt upp ett exempel på hur etnisk stolthet ska stärkas. Som fransman tar han ett exempel om hur en genomsnittlig fransman kan bli övertygad om Frankrikes storhet. Han menar att denne tar till sig budskapet i högre grad efter att ha sett ett dussin filmer om fransk olja, franska järnvägar och franska jetflygplan. Först efter att kulturen har påverkats kan opinionsbildning vara effektiv.[1]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [5]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [2]

Därför är det viktigt att vi bedriver kulturkamp och lyfter fram nordisk storhet. De politiskt korrekta har länge tystat ned svenska bedrifter och sökt förvränga vår historieskildring. Omvärlden har svenskar att tacka för uppfinningar som propellern, pacemakern, blixtlåset, dynamiten, rörtänger, skiftnycklar, säkerhetständstickan, datormusen för att nämna några exempel.[3] Inom vetenskapen har vi upptäckt syret genom Carl Wilhelm Scheele, upptäckt kolsyran och förklarat fysisk geografi genom Torbern Bergman, upptäckt och förklarat lymfsystemet genom Olof Rudbeck, skapat temperatursystemet genom Anders Celsius samt kategoriserat och namngivit världens flora och fauna genom Carl von Linné.[4] [5] För omvärlden är det naturligt att vallfärda till Sverige när världens mest prestigefyllda pris – Nobelpriset – ska delas ut inom ämnen som fysik, kemi, medicin, ekonomi och litteratur.

Svenska bedrifter hör emellertid inte endast till historien. På senare år har omvärlden Sverige att tacka för kommunikationstjänster som Skype och musiktjänster som Spotify. Den svenska musikindustrin är världens mest framgångsrika relaterat till BNP. [6] Övriga exportindustrier inom områden som verkstad, skog, mineral, energi och kemi levererar högkvalitativa varor som omvärlden gärna köper av. [7] Vi har även ett flertal internationellt framgångsrika företag. Inom idrotter som ishockey, bandy, handboll, bordstennis, golf, innebandy och skidsporter kommer vi förvånansvärt högt upp i rankningen trots vår lilla folkmängd.

Nobelpriset

Detta är endast några exempel på vad vi svenskar kan prestera. Många fler exempel går att finna. Vi ska bli medvetna om vårt värde. Återigen ska vi bli ett stolt folk som omvärlden ser upp till. När insikten om nordisk storhet har förankrat sig djupt i folklagren kommer protesterna sprida sig som löpeldar. Släpp elden lös!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

 

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15

[2] http://www.hasselblad.com/about-hasselblad/hasselblad-in-space/in-the-beginning.aspx

[3] http://www.uppfinnare.se/?id_item=509

[4] http://www.tekniskamuseet.se/1/1889.html

[5] http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14216/LKT1016s1095_1097.pdf

[6] http://www.musikindustrin.se/2010/08/20/musikexport_sverige_varldens_mest_framgangsrika_musikland___relaterat_till_bnp/

[7] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export–och-importprodukter/

Svensk, individualist, nationalist – javisst!

En ständig utmaning för medarbetare i alla slags organisationer är att hålla lågan brinnande. Om de inte är aktiva eller engagerade med sådant som de trivs med är sannolikheten stor att motivationen kommer att sina på sikt. En lösning till det är att medarbetarna engagerar sig i uppgifter som ligger i linje med deras personliga intressen.

Eldsjälar är grunden till alla framgångsrika organisationer.

Eldsjälar är grunden till alla framgångsrika organisationer.

Ens personliga utveckling hänger samman med gruppens utveckling. Från studier och yrkesliv kan nämligen värdefulla erfarenheter och kunskaper fås. Om någon studerar nationalekonomi gynnar det nationalister i den ekonomiska diskussionen. Utbildning inom juridik kan hjälpa oss att fälla svenskfientliga krafter i rätten samt att försvara de svenskvänliga. Psykologistudier kan underlätta konfliktlösning i organisationer. Kunskaper om marknadsföring och organisationsteori hjälper organisationer att utvecklas avsevärt.

Yrkesverksamma projektledare kan bidra med värdefull projektledning för nationalistiska ändamål. Musiker kan skapa inspirerande svenskvänlig musik. Om någon arbetar som snickare kan det vara användbart vid byggande och renovering av lokaler samt scenbyggande vid evenemang. Vid evenemang behövs dessutom ljudtekniker, organisatörer, fotografer med mera. Att ha en bilmekaniker tillgänglig i organisationen är till stor fördel då denne kan hjälpa andra medarbetare vid eventuella problem på området. Webbutvecklare behövs för att sköta informationstekniken. Som vi skrivit tidigare kan statistiker hjälpa till att förmedla komplicerade företeelser i lättförståelig form.

Framgång i yrkeslivet kan leda till större monetära bidrag till organisationer. Högre inkomst medför större möjligheter att vara generös. Genom större ekonomiskt stöd kan organisationerna förverkliga fler och mer avancerade projekt. Ytterligare en fördel med stark förankring i yrkeslivet är att kunskaperna och erfarenheterna kan bidra till skapandet av lönsamma strategier och taktiker. Genom att gruppmedlemmarna har varierande bakgrund ökar den relevanta kritiken, vilket endast stärker projekten.

Magnus Samuelsson har visat att genom att maximera sin potential kan man nå stor ära och framgång.

Magnus Samuelsson har visat att genom att maximera sin potential kan man nå stor ära och framgång.

Det viktiga är att vi förstår att det inte finns någon konflikt mellan individens och gruppens bästa. Självständiga och starka individer skapar självständiga och starka grupper. I dessa grupper stärks individerna vilket i sin tur stärker gruppen. När nordbor går in i en grupp så underkastar vi oss inte. Vi är fria män och kvinnor som samarbetar med varandra av fri vilja – vi följer inte våra ledare för att vi måste utan därför att vi vill det.

Genom att bedriva våra intressen inom ramen för det nationalistiska engagemanget kan vi gynna oss själva samtidigt som gruppen gynnas. Med hjälp av större erfarenheter, kunskaper och rikedomar så har vi större möjligheter att skapa våra egna samhällen i samhället. Den autonoma folkgemenskapen låter sig på så sätt formas precis som vi vill se den. Maximera din potential så kan vi tillsammans skapa den framtid vi vill ha!

 

Läs mer om nordmannamakt:
- Nordmannamakt – janteslakt

- Vägen till nordmannamakt

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Svenskar måste lära sig att hata

Ett kännetecknande drag hos nordborna är vår känsla för objektivitet. Att den vetenskapliga revolutionen skedde i Europa är ingen slump. Det faller sig naturligt för nordbor att söka logiska förklaringar till världens mysterier samt att kategorisera och organisera vår omvärld. Ett exempel på detta är Carl von Linné som grundlade den moderna systematiken och namngav termer och beteckningar för växter och djur. Ytterligare ett exempel på svenskars förmåga att organisera och kategorisera är Tabellverket som infördes 1749 i Sverige, och som skapade den äldsta sammanhängande befolkningsstatistiken i världen.[1]

Staty föreställandes en ung Carl von Linné

Staty föreställandes en ung Carl von Linné

Det finns även vetenskapliga studier som visar på att germaner tenderar att vara mer objektiva än andra folkslag sedan födseln. I ett utvecklingspsykologiskt experiment sattes spädbarn till att titta på bilder på främmande människor. Gruppen med germanska spädbarn visade ingen rädsla inför de främmande ansiktena, medan gruppen med barn med härstamning från Mellanöstern visade stor rädsla inför bilderna och blev ”otröstligt uppskakade”.[2]

Dock så kan denna objektiva kultur gå överstyr. Det finns således en risk med att vi blir för objektiva för vårt eget bästa. En överdrivet objektiv världsbild dränerar kamplusten. Samtalar man med någon som ständigt vill balansera upp bilden och se på de goda sidorna hos destruktiva och fientliga krafter så försvinner viljan att kämpa. Varje beskrivning man ger av deras destruktiva sidor möts med ett omnämnande av deras positiva sidor, oavsett hur obetydlig dessa än är. Det är destruktivt, energislukande och oönskat. Att leta efter positiva egenskaper hos fientligt inställda personer är lika felaktigt som att leta efter negativa sidor hos dem som vi tycker om och älskar.

Vi ska inse att det finns flera sanningar. Politiskt korrekta kan komma med argumentet om att det finns skötsamma invandrare. Det påståendet må stämma. Det spelar ingen roll. Det enda vi ska bry oss om är vår överlevnad och framgång. Och vi kommer inte att överleva om vi låter oss bli undanträngda och utblandade med etniska främlingar, oavsett hur godhjärtade de än må vara. Det är också ett faktum – så mycket mer relevant, aktuellt och viktigt än något annat i dagsläget. Det är hög tid att nordborna väljer att sortera bort irrelevanta faktum och istället se på det mest relevanta faktumet – att vi måste återta våra länder och driva ut de oönskade.

I strid måste beslut tas resolut och kvickt.

I strid måste beslut tas resolut och kvickt.

En nackdel med ett alltför objektivt sinnelag är just oförmågan att sortera bort irrelevant information. Beslut måste tas. Ska alla alternativ genomgå en noggrann och tidsödande granskning och sedan värderas exakt rättvist i förhållande till varandra blir det svårt att ta beslut. Om en officer under en strid skulle låta alla handlingsalternativ genomgå en noggrann och tidsödande granskning skulle hans trupper förlora slaget.

Vår världsbild ska alltså styras av medvetna val. Det krävs en balans mellan objektivism och passion. I vårt fall behöver vi frångå den överdrivet objektiva inställningen och anta en mer svenskvänlig attityd. Vårt ledord ska vara: Det som gynnar svenskarna är positivt, och det som missgynnar svenskarna är negativt. I linje med dessa tankar ska vi lära oss att uppskatta och högakta alla som kämpar för våra etniska intressen. Och vi ska lära oss att hata och förgöra alla som försöker förinta oss som folk!

 

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————–

Referenser

[1] http://www.gapminder.org/videos/the-joy-of-stats/

[2] Macdonald, Kevin (2006), Kritikkulturen, Nordiska förlaget, s. XXXI