Gustav Adolfsdagen – minns Gustav II Adolf den 6 november!

Inför Gustav Adolfsdagen imorgon den 6 november vill vi på Nyskapande rekommendera vår artikel om Gustav II Adolf. Svensk storhet ska ej förglömmas. Vi hoppas att du ser till att ägna morgondagen åt att fira hans minne på lämpligt vis!

Läs artikeln:
Gustav II Adolf – den nyskapande krigarkungen

Gustav Adolfsdagen - Minns Gustav II Adolf den 6 november!
Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Nordisk frihet – naturlig sexualitet!

Konservativt och reaktionärt tänkande går ut på att motverka förändring eller försöka återställa en förändring som redan ägt rum. Den taktiken är ingen riktig lösning. Det finns anledningar till varför kulturmarxismen lyckats bryta ner det gamla samhället och dess normer. Det är för att det led av inbyggda systemfel som kulturmarxisterna kunde lyfta fram och exploatera för att senare implementera sitt destruktiva tänkande.

Nordisk naturlig sexualitetEtt exempel på det är synen på sexualitet, där det är extra tydligt hur den ena sidans extremism drivit folket i armarna på den extrema motpolen. Sex och forskning därom skuldbelades och sågs som något fult, istället för att se på det som något naturligt. Fältet lämnades då öppet för kulturmarxister att diktera forskningen och de kunde på så vis vinna enkla poänger när de invände mot skuldbeläggningen av sex. Detta ledde till att de fick en legitimitet som de inte borde ha fått från första början. Om samhället hade haft en mer naturlig syn på sex så hade inte kulturmarxisterna kunnat vinna mark i detta avseende. Pendeln slog över från den ena onaturliga extremen till den andra.

Nordisk frihet - naturlig sexualitetVägen bort från den kulturmarxistiska sexualsynen till en naturlig sexualitet är inte att försöka ställa tillbaka klockan till det som varit som de konservativa vill. Något som förkastas för dess ofullkomlighet kommer att förkastas igen. Vi ska istället hitta vägen som är i harmoni med vår biologiska natur. Meningen med normer är att de ska verka främjande för folkets fysiska och psykiska välmående i ett långvarigt perspektiv som sträcker sig in i framtiden. Vi behöver rättesnören och ideal anpassade efter vår folksjäl och vår biologiska särart – ideal som kan leda vårt folk mot en ljusare framtid!

Rekommenderad artikel:

Med dagens teknik kan bilder skapas och spridas enkelt. Använd dig av din kreativitet för att skapa bilder som både stärker oss svenskar och som provocerar de svenskfientliga! Läs mer om detta i artikeln: Provocera med nordisk skönhet!

Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Den nordiska våren

Vår generations största utmaning är att väcka vårt folks livsglädje, folkgemenskap och erövringslystnad. Den nordiska våren finns inom oss. Endast vi själva kan odla vår framtid. Det gör vi genom att bedriva den viktigaste formen av kulturkamp, nämligen den vi bedriver inom oss själva. Vi ska beväpna oss med en oövervinnerlig attityd som kännetecknas av storhet och ära. Vi ska bli förändringen vi vill se i världen genom att föregå med gott exempel och visa vad heder och ära betyder. Vi ska visa vägen för alla nordbor så att de inspireras, väcks och aktiveras under den nordiska våren. Under vårt ledarskap ska den nordiska folksjälen som så länge slumrat väckas till liv!

Tyr är den modigaste av norröna gudar och tyrrunan symboliserar bland annat ära och heder.

Tyr är den modigaste av norröna gudar. Tyrrunan symboliserar bland annat ära och heder.

Begreppsförklaring: Ära och heder

Ära och heder är centrala begrepp i den nordiska kulturen. Dessa begrepp förklaras av hälsopionjären och grundaren av den svenska frisksportrörelsen Are Waerland i boken Vår urgrund: Vikingatidens livssyn. Heder står för ett passivt beteende som skapar ordning och som gynnar oss som folk. Exempel på det är att vara rättskaffens, pålitlig, punktlig och stå vid sitt ord. Det nordiska hedersbegreppet är alltså väsensskilt från de abrahamitiska religionernas hedersbegrepp. Ära är ett mer aktivt beteende. Som Are Waerland skriver vinnes den genom djärvhet och skicklighet, den står tätt ihop med ordet bragd. Den måste vårdas, värnas och ökas.

Ärobegreppet genomsyrade det urnordiska samhället. Ära skulle vinnas och ätten skulle hävdas till varje pris. Något annat alternativ gavs ej. Inte ens en kungason fick sitta till bords med sin fader och hans hird förrän han kunde visa upp vapen tagna från en fallen furste. När de äldre dog tog de med sig skatterna ned i graven just för att de yngre skulle vinna ny ära. Dessa attityder försvagades efter att kristendomens andliga ockupation tagit vid. Kettil Raum i Vatsdöla-sagan beskriver det i dystra ordalag:

”Nu bära sig unga män åt på ett helt annat sätt, än då jag var i min krafts dagar. Då brunno de av iver att göra något för sitt anseende, antingen genom att draga ut på ledungatåg eller ock genom att förvärva sig gods och ära, varhelst den stod att finna. Men nu vilja de unga helst bara sitta med ryggen mot elden och svalka sig med öl, och på det sättet blir det bara till skräp med manhaftigheten och kämpasinnet.”

Män som blev smädade försvarade sin heder till döden. De som inte vågade strida blev utstötta. Målningen heter Egil Skallagrimsson i holmgång med Berg-Önundr och är målad av Johannes Flintoe.

Män som blev smädade försvarade sin heder till döden. De som inte vågade strida blev utstötta. Målningen heter ”Egil Skallagrimsson i holmgång med Berg-Önundr” och är målad av Johannes Flintoe.

Livsstilen – den viktigaste formen av kulturkamp

Att leva ärofullt och hedervärt är alltså den viktigaste formen av kulturkamp. Att det är så kan enkelt ses i en jämförelse med etniska främlingar. Hur ofta ser man främlingar som vågar kämpa mot större skaror? Hur god integritet har främlingar? Vilken respekt visar de sin omgivning? Allt fler svenskar blir genom detta medvetna om skillnaderna mellan oss svenskar och främlingarna vilket är positivt.

Ära och heder har praktiska fördelar – de stärker oss som folk. Heder skapar tillit, vilket leder till ett tryggt och gemytligt samhälle som vi alla kan njuta av. Pålitlighet, punktlighet och rättskaffens beteende leder till god ordning i samhället. Ära leder till större rikedomar i landet. Det bidrar även till starkare konkurrens vilket stärker oss som folk. Ett liv med ära blir mycket mer intressant att leva, både för den ärorike och dess omgivning. Därför gynnas vi alla av att ständigt vinna ära och upprätthålla hedern.

Ära och heder stärker individen och folket. Bilden föreställer den hedervärde och ärorike Eddard Stark från Game of Thrones.

Ära och heder stärker individen och folket. Bilden föreställer den hedervärde och ärorike Eddard Stark från Game of Thrones.

En exklusiv folkgemenskap

Emellertid kan dessa egenskaper vara ett tveeggat svärd. De fungerade utmärkt i våra förfäders etniskt homogena samhälle. I dagens mångkulturella samhälle är det däremot viktigt att göra åtskillnad på folkfrände och främling. Att exempelvis låta främlingar snylta av den svenska gästfriheten är bevisligen destruktivt. Sålunda ska vi endast låta vår ära och heder vara andra folkfränder till gagn, genom att alltid låta dem komma i första hand. Genom att vara selektiva hindrar vi främlingar från att sko sig på vår bekostnad, samtidigt som vi stärker folkgemenskapen så att den blir en kraft att räkna med – ett exklusivt samhälle i samhället.

Att i första hand köpa svenskt, anställa eller anlita andra svenskar samt hjälpa andra svenskar i nöd förutsätter dock att synen på ära och heder är ömsesidig. Folkgemenskapen är endast till för folkfränder som förtjänar den! Denna exklusiva folkgemenskap kommer dessutom att attrahera fler till våra led. Den nordiska våren börjar inom oss själva genom att leva ärofullt och hedervärt. När vi agerar föredömligt ingjuter vi respekt hos det svenska folket och vinner deras förtroende. Efter att det svenska folket har enats under nationalisters ledning, kommer ingenting att stoppa oss från att ta tillbaka vårt land!

 

Rekommenderad läsning

Kjellman, Östen (1998). Den forna seden: en dokumentation. Vol. 1. Malmö

Kjellman, Östen (1998). Den forna seden: en dokumentation. Vol. 2. Malmö

Popadic, Aljosa (2012). ”No regrets”. Hämtad 8 oktober 2013 från http://www.kratosguide.com/no-regrets/

Sörensen, Wulf (2009). Vän döþer. 1. uppl. Stockholm: Nordfront förlag

Waerland, Are (1937). Vår urgrund: Vikingatidens livssyn. Göteborg: Örnförlaget

 

Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Våga vinna likt svenska hjältar

Så länge vi kommer ihåg vår historia kan aldrig de politiskt korrekta beröva oss på vårt arv. Vi kan dessutom lära oss mycket av att studera vårt folks historia. I och med att politisk korrekthet i grund och botten handlar om feghet är det därför lätt att förstå varför det är politiskt korrekt att smutskasta vår historia och dess hjältar. Detta leder oss till en viktig insikt om hur viktigt det är att även hindra de politiskt korrekta från att fördärva vårt arv.

Den politiskt korrekta historieskrivningen fokuserar på att leta upp och lyfta fram saker som är mindre tilltalande för att kunna svartmåla och nedvärdera våra hjältar den status de förtjänar. Exempel på detta är när djärva hjältekungar så som Gustav Vasa och Karl XII kritiseras. De beklagar sig över att Gustav Vasa var hård – även fast det var just det som krävdes av honom för att kunna grunda Sverige och befria svenskarna från Kalmarunionen. De hävdar även att Karl XII var våghalsig, och att detta ledde till att Sverige förlorade Stora nordiska kriget. Det fråntar dock inte hans hjältemod, karisma och beslutsamhet och alla de insatser han gjort för vårt land.

Våga vinna likt Karl XII. Hans hjältemod har imponerat på många generationer efter hans död. Målningen heter "Segern vid Narva" och är målad av Gustaf Cederström.

Våga vinna likt Karl XII. Hans hjältemod har imponerat på många generationer efter hans död. Målningen heter ”Segern vid Narva” och är målad av Gustaf Cederström.

Hjältar lär ledare att våga vinna

Svenskfientliga kampanjer som dessa kan få vissa personer att vika sig och tro att vi måste censurera och tysta ned delar av vår historia. Som om det vore något problem med nyanser hos våra hjältar. Det är snarare positivt med intressanta och mångfacetterade karaktärer. Fråga vilken författare av kvalitet som helst och de säger att platta karaktärer är oinspirerande. Det är kontraster i karaktären som fascinerar folk, verkligheten är mångsidig – likaså människan. Vi ska inte hymla med att våra kungar och härförare hade mindre tilltalande sidor emellanåt. Våra hjältar är inte felfria och måste inte heller vara det.

Det finns en viktig fördel med att nyanserat beskriva våra ledare genom historien – fler kommer att inse att även de kan bli hjältar. Om man annars skulle tala om perfektion hos ledare finns det risk att man passiviserar folk, eftersom de självfallet känner att de aldrig kommer att uppnå perfektion. Vi vill se fler ledare, mycket hellre ledare med brister än inga ledare alls. Brister är något som man ska sikta på att överkomma. Livet är en ständig kamp för att förbättra sig och nå högre nivåer.

Gustav Vasa uppnådde total seger genom att våga vinna. Bilden föreställer Anders Zorns staty av honom i Mora.

Gustav Vasa uppnådde total seger genom att våga vinna. Bilden föreställer Anders Zorns staty av honom i Mora.

Våga vinna eller försvinna

I det långa loppet kommer de politiskt korrekta att förlora. Deras historieförfalskningar kommer att hånas av framtida historiker och deras smutskastning av vår historia och våra hjältar kommer att vara klockrena exempel på när den politiska propagandan äntrar de historiska institutionerna.

Gustav Vasa var en stor ledare som i allra högsta grad bidrog till en otroligt viktig del av vår historia. Det som i slutändan spelar in är inte hans möjliga brister eller fel utan summan av vad han faktiskt uträttat för vårt land. I och med hans förmåga att smida medan järnet var varmt så lyckades han grunda Sverige och på så vis bli vår landsfader. Riskerna var stora och fienderna många. Med sin kamp satte han sitt liv på spel. Och genom denna modiga satsning kom han att med stål i hand driva fienden på flykt, hyllas av folket och bli för evigt inskriven i historieböckerna. Han vann allt detta tack vare vetskapen att segrar vinnes genom att ta tillfället i akt.

Läs gärna om några av våra största kungar genom historien:
Karl XII – född att härska
Gustav Vasa – den skoningslöse frihetskämpen
Gustav II Adolf – den nyskapande krigarkungen

Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Arminius och nationalismens viktigaste princip

Nationalismens viktigaste princip lyder: Det som gynnar svenskarna är positivt, och det som missgynnar svenskarna är negativt. Alltså är god moral detsamma som bra taktik eftersom det gynnar vårt folk. Därför ska vi precis som Arminius låta ändamålen helga medlen när vi bekämpar våra motståndare.

Idag när nationalismen är på frammarsch är det av yttersta vikt att vi gör upp med de föreställningar som hindrar oss från att alltid kämpa så effektivt som möjligt. Allt för länge har konservativa influenser kvävt nationalismens genomslagskraft. Vår kamp handlar om att vinna eller försvinna, för att segra är det därför av största vikt att nationalister tar vårt folks livskamp på allvar och inser att det är djungelns lag som gäller, det handlar om att äta eller ätas.

När det gynnar oss ska vi givetvis avslöja våra motståndares taktiker och fula knep, men eftersom det inte finns några regler är det fritt fram för dem att fuska hur mycket som helst och det är det för oss också. Det finns de som protesterar mot detta – de talar gärna om ridderliga principer och intellektuell hederlighet. Inställningen i denna fråga kan exemplifieras av Oswald Spengler när han i Människan och tekniken hyllar en romersk soldat som dog på sin post utanför porten när han bevakade i Pompeji. Att enbart beklaga sig medan nationalismens motståndare obekymrat fuskar vidare men däremot hindra nationalister från att ge igen med samma medel är så självdestruktivt som det kan bli. Vi ska alltid sträva efter att kämpa så effektivt som möjligt – likt Arminius i slaget om Teutoburgerskogen.

Arminius har blivit hyllad av eftervärlden. Monumentet på bilden heter Hermannsdenkmal och är 53 meter högt.

Arminius har blivit hyllad av eftervärlden. Monumentet på bilden heter Hermannsdenkmal och är 53 meter högt.

Slaget i Teutoburgerskogen

För en äkta german är den trälaktiga lydnad som den romerska soldaten vid Pompeij uppvisade främmande. Vi är ett krigarfolk som anpassar våra metoder efter vad som gynnar oss. Ett ypperligt exempel på detta är just slaget i Teutoburgerskogen. Istället för ett ridderligt slag på öppet fält, där romarna skulle haft goda chanser att vinna, valde germanerna att bedra fienden och vagga in dem i falsk trygghet. Ledaren Arminius som stod i romersk sold lurade romarna att ett uppror hade brutit ut. Romarna begav sig i smala led genom Teutoburgerskogen där germanska trupper väntade i ett klokt uttänkt bakhåll. Eftersom romarna inte kunde ställa upp i sina sedvanliga stridsformationer var de tvungna att slåss man mot man, en strid som de storvuxna germanerna var överlägsna i. Resultatet var en överlägsen seger för germanerna – tre romerska legioner med totalt femtontusen män förintades.

Det finns alltså ingen anledning till att kämpa enligt ridderliga principer om vi förlorar på det. Bakhåll som Teutoburgerslaget räddade på sikt tusentals germanska liv. Hade de valt att strida på öppet fält där romarna var överlägsna hade germanerna antingen förlorat slaget eller vunnit men förlorat många män under striden. Vid en förlust hade romarna ockuperat Germanien och förslavat tiotusentals germanska män och kvinnor och sänt dem till sydligare breddgrader för att tjäna etniskt främmande härskare.

Ändamålet helgar medlen

Sålunda kan vi dra slutsatsen att vi gynnas av att inte behöva strida enligt någon påhittad regelbok. För det handlar på det stora hela om enkla val. På Arminius tid stod valet mellan självständighet eller ockupation, slaveri och romanisering. I vår tid handlar det om att välja ett svenskt Sverige eller en mångkulturell, kaosfylld, kriminell och motbjudande smältdegel. I kampen för ett svenskt Sverige finns det inga tvivel om att vi ska använda oss av alla trick som finns. Ändamålet helgar medlen.

Vi bör applicera dessa lärdomar till dagens kamp. Inom ämnet retorik ska vi inte vara skygga för att lära oss alla knep som står att finna. Det finns oräkneliga lärdomar från forskning i marknadsföring, försäljning och psykologi som vi ska använda oss av inom kulturkampen och opinionsbildningen. Inom ämnet juridik ska vi lära oss lagarna till vår fördel. Det är välkänt för alla som är insatta i juridik att det finns tolkningsutrymmen i lagtexterna som kan användas till ens fördel. Inget av detta ska vi hymla med. Det är inte omoraliskt att använda oss av alla taktiker som man kan komma på. Snarare är kampen för ett svenskt Sverige det mest moraliska som finns. Likt germanerna i Teutoburgerskogen ska vi lura in fienden i våra fällor, där vi väljer slagfält och dikterar spelreglerna. Likt Arminius kommer framtidens ledare stå segerrika och hyllade av eftervärlden.

 

Referenser

Stockholm Wells, Peter S. (2005). Teutoburgerskogen: slaget som stoppade Rom. [Ny utg.] Stockholm

Sun, Zi (1989). Krigskonsten: 383 maximer om att segra och besegra.

 

Bärsärkaranda kontra trygghetsnarkomani

Är det något som kännetecknar politiskt korrekta människor så är det deras rädsla för konflikter och motgångar. I grund och botten handlar denna konformism om att de söker en överdriven trygghet som är omöjlig och i förlängningen rentav opassande. Av den anledningen strävar de efter att undvika utmaningar och motgångar i stort. Deras rädsla för alla möjliga faror speglar såklart uppfostran av barnen. Exempel på det är när barnen inte tillåts klättra i träd, fäktas med pinnar eller kasta snöboll för att någon kan göra illa sig. Denna inställning hämmar barnen som inte tillåts utvecklas på ett normalt sätt. Rädslan för utmaningar finns också i skolorna – betygskraven sänks för att fler ska bli godkända, vilket innebär att kvalitén försämras.[1]

Är du trygghetsnarkoman eller bärsärk?

Lyckan står den djärve bi. Lev livet med bärsärkaranda!

Denna fega inställning till livet kallas trygghetsnarkomani och har diskuterats och förklarats av överläkaren i psykiatri, David Eberhard. I boken ”I trygghetsnarkomanernas land” förklarar han hur detta överdrivna behov av trygghet och kontroll i praktiken gör människor rädda och inkapabla att sköta sina liv. Vi lever i en tid som är säkrare och tryggare än någonsin – ändå så söker de fega trygghetsnarkomanerna efter ännu mer säkerhet och trygghet. Resultatet blir ett samhälle där alla ska ses som vinnare men i realiteten slutar som förlorare. För att utvecklas måste våra förmågor få sättas på prov. En sund tävlingsanda gynnar oss och bidrar till ett samhälle där alla får en chans att visa vad de går för. Det finns ingen anledning till att låta oss hämmas av denna osunda inställning där vi lever i rädsla för att vara bättre än andra. Att vara bättre är istället just det som vi ska eftersträva.

Är du trygghetsnarkoman eller bärsärk?

I TV-serien Vikings kan man följa Ragnar Lodbroks äventyr i jakt på ära och rikedom.

Vi ska låta oss inspireras av gångna generationers mod och krigaranda. Bärsärkarna, som var fruktade krigare, njöt av striden när de befann sig i ett tillstånd av kontrollerat raseri. Deras djärva dödsförakt gav dem lycka. Risktagandet var naturligt för dem. Våra instinkter för utmaningar och risktagande är djupt rotade i den nordiska folksjälen. Det är därför naturligt att finna nordbor i sporter som är förknippade med risker, såsom extremsporter.[2] Bärsärkarandan manifesteras även inom politiken – att modigt ifrågasätta den politiskt korrekta vansinnespolitiken är att ta efter bärsärkarnas leverne. Ge er aldrig utan strid. Älska utmaningar. Gör rätt och räds intet!

Följ oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–
Referenser
[1] Eberhard, David (2007). I trygghetsnarkomanernas land: om Sverige och det nationella paniksyndromet. [Ny utg.] Stockholm: Månpocket
[2] MacDonald, Kevin (2011) Extreme Sports as a Context of Implicit Whiteness. Hämtad 13 september, 2013, från http://www.theoccidentalobserver.net/2011/09/extreme-sports-as-a-context-of-implicit-whiteness/

Carl Larsson – en svensk kulturskapare

Inom den nordiska kulturen är konsten ett naturligt och viktigt inslag. Vi har ett antal utmärkta konstnärer. En av dessa är den folkkäre akvarellmålaren Carl Larsson. Med sina akvareller av idylliskt familjeliv erövrade han många svenskars hjärtan. Bilden av Sverige och svenskheten har onekligen influerats av hans målningar.

På samma sätt som Carl Larsson skapade och vidareutvecklade vår kultur behöver vi idag fler svenska kulturskapare. Ett folk utan en aktiv och livskraftig kultur har ingen chans att överleva på sikt. Vi behöver kulturskapare som kompletterar de politiska aktivisterna. Den politiska arenan är endast ett av flera områden vi måste kontrollera för att segra. Kulturkamp är dessutom en förutsättning för framgångsrik opinionsbildning. Vi ska sträva efter nordmannamakt inom alla områden.

Fotografi av Carl Larsson

Självfallet behövs inte talang i stil med Carl Larsson för att kunna skapa nordisk konst, särskilt inte i de inledande stadierna. För att kunna utvecklas måste man våga pröva sina vingar. Aspirerande konstnärer gynnas av en stark vilja att hela tiden utvecklas. Dessutom gör dagens och framtidens konstnärer bäst i att finna sin säregna stil. Kultur skapas kontinuerligt genom att hela tiden vidareutveckla olika stilar. Att endast kopiera tidigare stilar skulle innebära kulturell död. Varje generation måste erövra sin samtid.

Dagens samhälle erbjuder även stora möjligheter att skapa konst genom fotografier och bildredigering. Alltså behöver man inte kunna måla för att skapa konst. Fler kan bli kulturskapare genom den moderna tekniken. Dessutom kan konst spridas enkelt, snabbt och gratis med dagens informationsteknologi. Att sprida kultur är extremt viktigt – utan den kontinuerliga spridningen så lever inte konstnärernas verk vidare.

Kulturskapande kan ske genom äldre metoder som målning eller nya metoder som bildredigering. Här är en bild på när Nyskapandes symbol finjusteras i Illustrator.

Kulturskapande kan ske genom äldre metoder som målning eller nya metoder som bildredigering. Här är en bild på när Nyskapandes symbol finjusteras i Illustrator.

Om inte Carl Larsson hade målat hade alltså det svenska folket gått miste om mycket värdefull konst. Samma sak riskerar att ske när svenskar idag väljer att inte ge liv åt sin konstnärliga ådra. Av den anledningen bör alla konstnärligt sinnade leva ut den sidan av sig själva till fullo. Det gynnar både individen och folket. Och det behöver inte uppta någon ansenlig tid av ens vardag. Som vi skrivit om tidigare så kan stora framgångar skördas på sikt genom att arbeta korta stunder varje dag. Det dagliga arbetet är grundläggande för all framgång.

Det är möjligt att Carl Larsson någon gång kände tvivel kring sin konst, särskilt med tanke på de fattiga och svåra förhållanden han kom ifrån. Om då han och andra nordiska konstnärer skulle ha gett upp så skulle vi ha gått miste om stora delar av den kultur som stärker oss. Genom att aldrig ge upp kan man nå oanade höjder. Se därför till att alltid fortsätta kämpa för nordisk kultur genom att stötta, sprida och skapa den. På sådant vis kan dagens nordbor vandra i Carl Larssons fotspår!

Samling med utvalda målningar av Carl Larsson

Midvinterblot (1915) av Carl Larsson.

Midvinterblot (1915) av Carl Larsson.

Blomsterfönstret (1894) av Carl Larsson.

Blomsterfönstret (1894) av Carl Larsson.

Till en liten vira (1901).

Till en liten vira (1901) av Carl Larsson.

Frukost under stora björken (1896).

Frukost under stora björken (1896) av Carl Larsson.

Lisbeth metar (1898) av Carl Larsson.

Lisbeth metar (1898) av Carl Larsson.

Vid källaren (1917) av Carl Larsson.

Vid källaren (1917) av Carl Larsson.

Självporträtt (1912) av Carl Larsson.

Självporträtt (1912) av Carl Larsson.

Självporträtt (1895).

Självporträtt (1895) av Carl Larsson.

Kräftfångst (1897) av Carl Larsson.

Kräftfångst (1897) av Carl Larsson.

Lathörnet (1894) av Carl Larsson.

Lathörnet (1894) av Carl Larsson.

Självrannsakan (1906).

Självrannsakan (1906) av Carl Larsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ateljé-dyll (1885) av Carl Larsson.

Ateljé-dyll (1885) av Carl Larsson.

Skamvrån (1894) av Carl Larsson.

Skamvrån (1894) av Carl Larsson.

 

 

Läs även artiklarna:
- Provocera med nordisk skönhet!
- Kulturkamp stoppar massinvandringen

Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook

Nyskapande på Twitter