Gustav II Adolf – den nyskapande krigarkungen

Av alla svenska kungar genom historien är det få som kan mäta sig med Gustav II Adolf. Denne krigarkung erövrade land från ryssarna och polackerna i öst, revolutionerade krigföringen, besegrade det tysk-romerska riket i två fältslag, grundade och finansierade universitet och utvecklade rikets administration. Han inledde den svenska stormaktstiden och även kampen mot världens då mäktigaste imperium – det Habsburgska imperiet – som föll för svensk hand. Vid det trettioåriga krigets slut var det vi som stod som segrare. Det är just den innovativa stridskonsten som har gjort Gustav II Adolf vida berömd i militära kretsar. En av de som inspirerats av kungen var Napoleon Bonaparte som beundrade honom och såg honom som en förebild.[1]

Gustav II Adolf

I slaget vid Breitenfeld 1631 visade Lejonet från Norden, som vår svenske kung kallades, upp sina taktiker. Medan de kejserliga trupperna var positionerade i stora trögrörliga grupper bestod svenskarnas revolutionerade stridssätt av eldkraft och rörlighet. Alla svenska soldater kunde med hjälp av uppställningen avlossa sina vapen, till skillnad från de kejserliga trupperna där endast soldaterna längst fram kunde avlossa sina skjutvapen. De svenska musketerarna hade även lärt sig skjuta tre gånger så fort som sina fiender. Artilleriet var placerat i rörliga små enheter för att understödja infanteriet. Kavalleriet hade stor hjälp av små grupper av musketerare i sina led. [2]

När de sachsiska bundsförvanterna flydde fältet och lämnade svenskarna numerärt underlägsna kunde svenskarna genom sina rörliga, avlånga formeringar fylla ut fronten. Svenskarna introducerade även en ny stridsteknik – plutonseld. Det bestod av att truppen avlossade sina vapen i en gemensam rytande salva vilket gav skräck och död åt de kejserligas bepansrade kavalleri. I röken och dammet, med dess stridsrop och dunder från kanoner och musköter, visade svenskarna sina fiender vägen till graven. Resultatet var en storartad seger för Sverige och ett förkrossande nederlag för de kejserliga styrkorna som ansetts vara oövervinnerliga. Kriget hade vänt. [3]

Lejonet var den kraftfulla och ståtliga symbol som Gustav II Adolf associerades med.

Lejonet var den kraftfulla och ståtliga symbol som Gustav II Adolf associerades med.

Med god flexibilitet kan man likt Lejonet från Norden besegra numerärt överlägsna styrkor. Alternativet är att vara lika stel, fantasilös och fast i gamla vanor likt de förlorande kejserliga styrkorna. Den rollen kan vi lämna åt våra fiender. Istället ska vi se verkligheten för vad den är och anpassa oss efter den. Vi ska använda oss av nya metoder, alltid ligga i framkant. Det är vi som ska vara innovatörerna.

Det går inte att förlita sig på äldre taktiker för opinionsbildning och kulturkamp. Flygblad, massmöten och musik-CD’s fungerade utmärkt förr i tiden. Den tiden är förbi, landskapet har förändrats. Nu gäller nya metoder: musiktjänster, livsstilsportaler, nationalistiska e-böcker som finns lättillgängliga till surfplattor, radioprogram och högkvalitativa dokumentärer som avslöjar makthavare för deras korruption. Vi behöver ett stort nätverk av medieaktörer och kulturkämpar: radiopratare, artikelskribenter, dokumentärfilmare, författare, musiker, illustratörer som tillsammans för ut våra budskap till en bredare publik.

Stärk din nordiska identitet med smycken, kläder och accessoarer.

Stärk din nordiska identitet med smycken, kläder och accessoarer.

Att finna nya idéer är enklare än vad man kan tro. Det finns ett antal skickliga trendanalytiker som ger värdefulla nyheter om opinionsbildning och kulturkamp. I ett alltmer mångkulturellt samhälle kommer den etniska identitetens betydelse att växa, vilket gör att alltfler svenskar blir mer intresserade av sitt nordiska ursprung. Detta kan underlättas genom att tillhandahålla identitetsfrämjande varor i form av till exempel smycken, kläder och accessoarer.

Vad som är morgondagens metoder återstår att se. Ju mer vi studerar trender, desto bättre blir vi på att upptäcka dem. Genom att känna till vilka trender som håller på att utvecklas, så kan vi även lära oss hur vi startar nya trender. Det handlar om att ta befäl över utvecklingen och styra den till sin egen fördel. Likt våra förfäder ska vi vara nyskapande och sätta agendan för framtiden!

 

Läs även vår artikel om Karl XII:

Karl XII – född att härska!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————-

Referenser
[1] Brzezinski, Richard (1993). The army of Gustavus Adolphus. 2, Cavalry. London: Osprey, s. 35
[2] Englund, Peter (1997). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. 3. uppl. Stockholm: Atlantis, s. 108-113
[3] Englund, Peter (1997). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. 3. uppl. Stockholm: Atlantis, s. 108-113

5 reaktion på “Gustav II Adolf – den nyskapande krigarkungen

  1. Så bra att ni lyfter den gamle hjältekonungen. Folk behöver påminnas om detta om och om igen. Detta folkbildningsarbete är viktigt. Så kallade ”kända fakta” måste åter tas upp och nytolkas för en ny generation.

    Dock vänder jag mot emot att ni har Peter Englund som källa. Visst, han har skrivit en del som även nationalister kan ta till sig. Men hela hans sentiment är vänster, nihilistiskt och skam- och skuldbelastat. Man får inte vara stolt över svensk historia, det är hans metabudskap: krig är meningslöst, allt är meningslöst, halleluja. Mer om denne märklige figur har jag skrivit här:

    http://princip.motpol.nu/peter-englund-marklig-man/

    Vad gäller ert inlägg så var det intressant på slutet när ni talade om nya informationsmetoder. Ni har även rätt i att ”livsstil” är viktigt. Positiva, energirika sajter, e-böcker om historia, nordisk livsstil mm mm. Man måste ge ett framgångsrikt intryck.

  2. Tack för ditt beröm. Trevligt att artikeln uppskattades.

    Det är högst positivt att du givit en kritisk redogörelse över historikern Peter Englund. Samtliga framträdande akademiker bör ges en kritisk granskning. Vi kan instämma i att han har blivit överdrivet hyllad, att han har tendenser till att se kriget som meningslöst och att han har färgats av sin vänsterbakgrund. Dock så medför inte det nödvändigtvis att hans verk bidrar till en skadlig effekt. Allt ligger i den enskilde betraktarens öga.

    Det finns ett flertal nationalister som inspirerats och bildats av hans skildringar av stormaktstiden. Ett exempel på det är bandet Ultima Thule, vars bandmedlemmar skrev om sina favoritböcker på deras gamla hemsida. Däribland fanns verken ”Ofredsår”, ”Poltava” och ”Den oövervinnerlige”. Ett tecken på hur Ultima Thule blivit influerade av boken ”Ofredsår” går att se i låttexten till ”Lejonet från Norden:

    ”Ur töcknet sågs där komma
    Hingsten Streiff med sadel, trött
    Pistoler i de hölster
    Den ena gick i rött”

    Jämför detta med vad Peter Englund skrev på sidan 124 i ”Ofredsår”:

    ”Ur det här töcknet kom det någon gång efter klockan ett en sårad häst. Dess vackert stickade bomsadel var tom. En pojke på den svenska sidan fångade upp det vrenskande djuret. Det var Streiff, Gustav Adolfs nötbruna hingst. De två pistolerna satt kvar i sina hölster på ömsesidor av sadeln och den ena var täckt i blod.”

    Självfallet hade det trevligare att läsa en mer svenskvänlig version av ”Ofredsår”. Bland annat tog Peter Englund ej upp det anmärkningsvärda att Napoleon beundrade Gustav II Adolf, vilket han borde skämmas för. I framtiden kommer nationalismen sprida sig samtidigt som kulturmarxismen försvinner från de historiska institutionerna och då lär vi få läsa mer svenskvänliga skildringar av vår historia.

  3. Pingback: Munins underrättelser april | NyskapandeNyskapande

  4. Pingback: Gustav Adolfsdagen - minns Gustav II Adolf den 6 novemberNyskapande

Kommentera