Nationalismens inre hot

I alla typer av politiska rörelser förekommer detta. Projekt sjösätts. Stora resurser spenderas i form av mankraft, timmar och summor. Motivationen är på topp, alla tror på projektet. Sakteliga sinar motivationen. Merparten blir modstulna. Få ser poängen med insatserna. Skulden läggs på deltagarna för deras bristande motivation, som att motivation vore något som kan kommenderas fram.

Lösningen är att väga insatserna gentemot varandra. Med andra ord, att ha ett avkastningsmått. Krav på avkastning har varit legio inom företagsvärlden, men inom politiska rörelser har de lyst med sin frånvaro.

De mest förekommande mått som funnits för nationalistiska organisationer och hemsidor har varit antal delade flygblad , antal nya medlemmar och antal hemsidebesökare. Men sällan har investeringarna, i form av tid, arbetstimmar och monetära resurser, mätts i förhållande till den avkastning de har åstadkommit. Detta arbete utan specifika mål (utöver ett drömskt, slutgiltigt mål i fjärran) har lett till utbrända aktivister som försvunnit från arenan, konflikter samt negativa känslor i form av bitterhet för de som kvarstannat.

Vi måste även tänka på att vilket mått som väljs influerar verksamheten. Detta gäller i såväl företagsvärlden som i politiska rörelser. Företag som har finansiella mått som fokuserar på ökad tillväxt utan att ta hänsyn till att skulderna borde hållas låga brukar vanligtvis få ökad skuldsättning, vilket kan vara ödesdigert i slutändan. En politisk rörelse som har antal delade flygblad som mått tenderar att samla stora skaror aktivister utan krav på kvalitet. De som är av hög kvalitet och har stor kompetens får heller inte utlopp för sin kompetens, eftersom deras primära uppgift blir att dela flygblad.

Sedan kan det diskuteras vad som ger avkastning på kort respektive lång sikt. Det behöver inte nödvändigtvis vara samma saker. Att locka till sig stora skaror och sätta dem i arbete kan vara en stor framgång på kort sikt, men kanske inte ge något i det långa loppet. Varje steg på vägen bör vara underkastad en större plan.

Som politisk rörelse bör vi ha krav på avkastning. Det ska vara långsiktigt ställda krav, men vi ska vara försiktiga med hur vi väljer att mäta avkastningen, eftersom det kan få oanade konsekvenser i senare skede.

3 reaktion på “Nationalismens inre hot

  1. ”Sedan kan det diskuteras vad som ger avkastning på kort respektive lång sikt. Det behöver inte nödvändigtvis vara samma saker. Att locka till sig stora skaror och sätta dem i arbete kan vara en stor framgång på kort sikt, men kanske inte ge något i det långa loppet. Varje steg på vägen bör vara underkastad en större plan.”

    Sådant här säger i princip alla nationella grupperingar. Visst ligger det sanning i det hela. Men vad man lätt glömmer är att en demokratisk rörelse med ambitioner måste samla stora nummer för att kunna påverka samhällsklimatet på ett djupare plan än vad vi har sett tidigare. I grund och botten så tror jag att man måste tala klarspråk för att göra positiva framsteg. Exempelvis så är anledningen till att nationalister inte samlar stora skaror helt enkelt för att nationalismen idag inte övertygar människor, den organiserade nationalismen idag är helt enkelt något som inte tilltalar.

    En liten skara kan mycket väl genomföra stora förändringar i ett land. Titta bara på judarna i USA t ex. Problemet är bara den att det är lättare för ett folk att arbeta sammansvetsat med klara etniska mål då man befinner sig i en minoritetssituation. Detta gör inte vi svenskar än. När vi väl gör det så befinner vi oss i ett farligt läge dessutom utifrån ett demografiskt perspektiv. Ett läge vi måste vara förberedda på.

    Aktioner, flygblad och mediasatsningar i all ära. Varje form av organiserat nationellt motstånd är av godo. Men vad som är av största vikt just nu är en bred rörelse som samlar den breda massan och som inte nöjer sig med att gilla läget som en liten grupp. Utifrån den breda massan kan vi förbereda oss väl inför minoritetsstatusen och agera därefter som en demokratisk och skapande kraft som de facto kan ge svensken livsrum genom upprättandet av autonoma svenska zoner.

  2. Pingback: Tänk stort och segra! | Nyskapande

  3. Pingback: Mätbara resultat för effektivare näthatNyskapande

Kommentera