Nordmannamakt – janteslakt!

När svenskvänliga krafter samlades under 80- och 90-tal i form av en nationalistisk opposition så fick den byggas från grunden. Visserligen fanns enstaka grupperingar men dessa var isolerade från inflytande i samhället, saknade en reell strategisk plan och utan nämnvärda resurser i manskraft, pengar och infrastruktur.

De som engagerade sig i det skedet fick en avsevärt tyngre uppgift eftersom deras föregångare inte hade lyckats. Hade nationalister i tidigare generationer säkrat inflytandet över opinionen hade vi inte släppt in några etniska främlingar. Det hade inneburit att vi hade sluppit deras våldtäkter, inbrott, rån, mord och annan kriminalitet. Skattepengar hade vi lagt på att bygga upp landet, inte rasera det. Vi hade varit avsevärt rikare, lyckligare och tryggare.

Trälasinnet är ett mentalt fängelse. Alla kan bli förtryckta, men alla väljer inte att underkasta sig.

Trälasinnet är ett mentalt fängelse. Underkastelse kan alltid väljas bort.

Hur kommer det sig att svenskvänliga krafter inte engagerade sig fullt ut förrän problemet vuxit sig stort? Varför krävdes massinvandring för att nationalister skulle sträva efter makt? Uttalat nationalistiska partier och organisationer växte sig starka under början av 1900-talet men tappade mark för att praktiskt taget försvinna i takt med att det socialdemokratiska projektet ”Folkhemmet” vann allt större terräng.

Det är mänskligt att göra misstaget att vara reaktiv istället för proaktiv. I det här fallet har det reaktiva beteendet antagligen en djupare förklaring – vårt folk hade förlorat viljan till makt. Denna attityd genomsyrade hela samhället under den andra halvan av 1900-talet. Att vilja söka makt och kontroll över resurser, vilket är en förutsättning för att kunna ta ansvar, sågs som något fult, egoistiskt och girigt.

De enda som gynnas av att folket inte strävar efter makt är makthavarna. De vill inte att någon annan ska hota deras positioner. Det är fullt förståeligt att de fördömer våra ambitioner om större inflytande och mer pengar, men att det finns nordmän som lurats till att själva anta denna attityd är märkligt. Om vi ska förändra något så måste vi ha makten för att åstadkomma det. Annars är det ingen poäng att kämpa för en förändring. Makt handlar om att man ska få som man vill. Om vi inte får som vi vill så kommer någon annan att få som de vill. Det är endast vi själva som kan ta vara på vårt folks intressen.

Nordmannamakt

”Vi vill åter vara stolta, mäktiga och starka – återigen göra saker för vår egen skull!”- Förfädernas stämmor

Det är hög tid för en attitydsförändring. Nationalister ska sträva efter framgång och ära. Vi ska uppmuntra varandra till att vinna ära, rikedom, kunskap och framgång. Inflytande i samhället skaffar vi genom att ta ansvar och engagera oss. Vi ber inte om rättvisa – vi skapar den! Vi ska också samverka sinsemellan och bygga stora kontaktnät. Nätverkandet skapar en autonom folkgemenskap som stärker oss och gör vårt folk mer självständigt.

Om en nationalist väljer att sträva efter detta så är det en självklarhet att denne sedan delar med sig av sina resurser. Framgångsrika nationalister som väljer att behålla sina resurser helt för sig själva är dock inga riktiga nationalister, och har heller aldrig varit det. Detsamma gäller de med den folkfrämmande attityden att ära och framgång skulle vara någonting fult. Individens framgång gynnar folkgemenskapen. När alla gör sitt bästa skapas en positiv synergieffekt där alla får tillbaka mer än vad de givit.

I Ultima Thules låt Drakskepp beskrivs nordmannamakten såhär: "Jag är till att härska, tygla hav och storm Jag är till att bygga, bekräfta skepp och form Ständigt skall jag söka, vart haven tagit slut Finna nya vägar, rista runor med mitt spjut"

”Jag är till att härska, tygla hav och storm
Jag är till att bygga, bekräfta skepp och form
Ständigt skall jag söka, vart haven tagit slut
Finna nya vägar, rista runor med mitt spjut”
- Refrängen i låten Drakskepp av Ultima Thule

Riktiga nordmän kämpar för att utöka makt och rikedom så att det kan användas för befrielsen av Norden. Som nationalister är vi etniska aktivister som kämpar för vårt folk. Vår kamp måste därför utkämpas på flera arenor samtidigt. Först när de sociala, kulturella, ekonomiska, intellektuella och politiska arenorna präglas av nordmannamakt kan vi erövra framtiden och skriva historia. Våra förfäder levde för att vinna ära åt sig själva, sin ätt och sitt folk. Nu är det vår tur att ge framtida generationer något att vara stolta över.


Läs mer om nordmannamakt:
-
Svensk, individualist, nationalist – javisst!
- Vägen till nordmannamakt

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

7 reaktion på “Nordmannamakt – janteslakt!

  1. En viktig o jättebra artikel!
    Insiktsfull o en utmärkt historisk analys.
    Vårt fosterland håller på att tagas ifrån oss o givas till andra.
    Då är makten över oss själva o vårt rike viktigt.

    Folkhemmet i sig var till viss del en bra princip. Ej så långt från folkgemenskap. Detta var nog en av anledningarna till att nationalismen var så fåtalig.
    Innan 1970-talet så var det ett annat samhälle än idag.
    Ett patriotiskt samhälle.
    Högern/Moderata samlingspartiet, deras starkaste falang var då konservativ o patriotisk. Bondeförbundet/Centerpartiet var landsbygdsvänligt socialkonservativt o nationalistiskt på 30-talet/ patriotiskt på 60-talet.
    Socialdemokraterna var reformsocialister o patrioter (Nu är de bronsteinister/trotskister o socialliberala).
    Komunister o socialister var leninister, stalinister mm som även var patriotiska. Idag är nästan alla dessa bronsteinistiska/trotskistiska, syndikalistiska o anarkistiska. Folkpartiet var väl sig mest likt men ändå var deras internationalism nertonad då. Påverkade av samhällsklimatet. Om centern behållit sin politik sedan 60-talet vore de kanske största parti idag.
    Så vart det nu ej.

  2. Pingback: Uppdateringstakt under 2013 | Nyskapande

  3. Pingback: Svensk, individualist, nationalist – javisst! | Nyskapande

  4. Pingback: Svenska nybyggare skapar fler arbetstillfällenNyskapande

  5. Pingback: Vägen till nordmannamakt!Nyskapande

Kommentera