Munins underrättelser november

November månad har inneburit flera artiklar på Nyskapande. Inför Gustav Adolfsdagen den 6 november rekommenderade vi vår tidigare artikel om Gustav II Adolf. Svensk storhet ska ej förglömmas.

Gustav Adolfsdagen – minns Gustav II Adolf den 6 november!

Ära förfäderna och bli framgångsrik!

Minns Gustav II Adolfs stordåd! Målningen heter Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen och är skapad av Carl Wahlbom.

På Gustav II Adolfs dag skrev vi om att vinna framgång genom att ära förfäderna. Det finns en enkel anledning till varför vi ska hylla och minnas personer som honom. Genom berättelser och historier lever våra förfäder vidare och influerar oss med deras dåd. Men vi influeras även av karaktärer i böcker, filmer och TV-serier. Vi tar alltid omedvetet efter idealen från dem vi läser om. Vi blir vad vi väljer att idealisera. Valet är ditt! Kommer du att välja att bli styrd av främmande, utländska manusförfattare, regissörer och mediemagnater? Eller kommer du att följa förfädernas storhet, vandra i deras spår och väcka eftervärldens beundran?

Ära förfäderna och vinn framgång

Livet ska levas med bärsärkaranda – en livsstil som välkomnar utmaningar som ett sätt att pröva sig själv, utvecklas och bli bättre. Vårt folks inre kraft kan endast väckas om vi gör upp med de romantiska föreställningar många nationalister har om folkhemmet. Dagens samhälle är en produkt av att svensken förslappats av folkhemmets välfärd. Ett återkommande problem för framgångsrika civilisationer är just de konsekvenser som framgång för med sig. Överflöd och rikedom leder till en överdrivet skyddad tillvaro som inte ger folket möjlighet att utvecklas. Vad vi behöver är en kultur som tvingar oss att utvecklas. Vi vill se en kultur som stärker och utmanar individen så att dess obegränsade potential frigörs. Där varje svensk lever ut sin unika potential och strävar efter att bli bäst på vad de än brinner för.

Lev livet med bärsärkaranda

Kampsportaren Alexander Gustafsson som går bärsärk på sina motståndare hedrar det nordiska arvet med denna bild.

Kampsportaren Alexander Gustafsson som går bärsärk på sina motståndare hedrar det nordiska arvet med denna bild.

Vårt folk blev inte satt i detta svåra läge genom att politiker i samtliga riksdagspartier på 40-talet eller 50-talet deklarerade att nu skulle Sverige vara mångkulturellt och svenskar fanns inte och skulle betala välfärden för alla som inte var svenskar (men ändå precis lika svenska som svenskarna). Då skulle ingen röstat på dessa politiker, utan de skulle ha avfärdats som galningar. Detta enorma mål uppnåddes istället genom att dela upp det osannolika målet i många mindre delmål, och motivera delmålen var för sig utan att blanda in den slutliga visionen som en del av saken. På samma sätt kommer inte lösningen på vårt folks nuvarande problematiska situation att vara att presentera den slutliga visionen för väljarna, utan istället att presentera en rad delmål vilka i sig inte kopplas direkt till den slutliga visionen. En stor och viktig utmaning för dagens nationalister är därför att skapa sig förmågan att visualisera en lösning i flera steg. Endast genom att se styrkan i fler delmål kan vi i slutändan uppnå något storslaget!

Framtidens nationalism segrar stegvis

En läsare sände in denna bild, vilket vi publicerade på vår Facebook-grupp.

En läsare sände in denna bild, vilket vi publicerade på vår Facebook-grupp.

Den 30 november är en dag för att minnas Karl XII och hans tappra karoliner som vi svenskar härstammar ifrån. Och framförallt ska vi minnas karolinernas bärsärkaranda. Den nordiska bärsärkarandan som genomsyrade vårt folks kämpar under vikingatid och stormaktstid kan förklaras bäst genom uppvaknandet av Oden. Fadern till den analytiska psykologin, Carl Gustav Jung, beskrev i sin skrift Wotan om hur den nordiska folksjälen väcks till liv genom Odens kraft, även kallat Óðr. När vårt folk hotades av främmande intressen väcktes Odenkraften till liv och återigen bävade omvärlden för nordmännens makt. Karl XII och hans karoliner for fram genom Europa som en stormvind och fällde allt som inte var fast rotat. Deras bärsärkaranda visar på vad vi svenskarna kan åstadkomma i extremt underläge om vi bara vill och organiserar oss. Pessimister som idag anser att det är omöjligt att skapa en ljus framtid för oss svenskar har fel! Även om svenskarna skulle bli i minoritet så kommer vi att kunna segra. Karolinernas bärsärkaranda visar att vi kommer att kunna slå oss fram även vid de tillfällen vi är i numerärt underläge.

Odens krigare – Karl XII och karolinerna

Karolinernas bärsärkaranda spred skräck och respekt runtom Europa.

Karolinernas bärsärkaranda spred skräck och respekt runtom Europa.

Vi valde även att påminna om en tidigare artikel om Karl XII den 30 november. Det är alltid viktigt att låta sig inspireras av hjältemod.

30 november – Karl XII:s minnesdag

30 november – Karl XII:s minnesdag

Idag, den 30 november är det krigarkungen Karl XII:s minnesdag. Läs våra artiklar om honom och låt dig dig inspireras av hans och karolinernas bärsärkaranda:

KARL XII – FÖDD ATT HÄRSKA!
http://nyskapande.com/karl-xii-fodd-att-harska/

ODENS KRIGARE – KARL XII OCH KAROLINERNA!
http://nyskapande.com/odens-krigare-karl-xii-och-karolinerna/

30 november - Karl XII:s minnesdag

Den 30 november är Karl XII:s minnesdag. Målningen som är gjord av Gustaf Cederström heter ”Karl XII:s likfärd”.

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Nationalister, studera er historia!

Inför varje projekt, demonstration eller annan slags satsning är det lätt att hysa en viss skepticism kring arrangemanget. Kritik är viktigt, eftersom det stärker och utvecklar oss. Däremot är det farligt att lägga ned projekt innan några riktiga satsningar har skett. Det begränsar endast oss själva. Det finns till exempel pessimister som hävdar att nationalister inte kan samla tillräckligt många deltagare för större demonstrationer och att det därför är onödigt. Inte heller vill pessimisterna att vi ska testa nya idéer. Enligt dessa ska vi nöja oss med vad vi har i dagsläget. Denna inställning är helt felaktig och destruktiv.

Vi kan råda bot på denna destruktiva attityd genom att lära oss av vår egen historia. Det man i dag tar för givet har inte alltid varit en självklarhet. Att vi har nått ut till oräkneliga svenskar, genomfört tusenmannademonstrationer och nått parlamentarisk framgång beror på att vi har kämpat outtröttligt – att vi inte har gett upp för att något varit svårt, utan fortsatt till dess att det fungerat.

Vikingarockbandet Ultima Thule gjorde på 90-talet succé med sin svenskvänliga musik. På bilden syns skivomslaget till deras skiva "För fäderneslandet" som sålde platina.

Vikingarockbandet Ultima Thule gjorde på 90-talet succé med sin svenskvänliga musik. På bilden syns skivomslaget till deras skiva ”För fäderneslandet” som sålde platina.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är lätt att lura sig själv att allting står stilla. Det stämmer inte. Detta sker eftersom man jämför med hur det såg ut häromdagen, inte hur det såg ut för länge sedan. Det blir avsevärt enklare att se en skillnad om man jämför med hur det såg ut för tio eller femton år sedan. När Sverigedemokraterna kom in i kommunfullmäktige i Haninge kommun år 1998 genomfördes demonstrationer av vänsterextremister som inte respekterade ett demokratiskt beslut. [1] Nuförtiden sker inte sådana protester när SD kommer in i kommunfullmäktige. Rentav är det så att SD numera får många fler mandat än vad de kan hantera. Samma utveckling lär ske för Svenskarnas parti.

Under 90-talet var det även få som trodde att ett nationalistiskt band som Ultima Thule skulle hamna på topplistan. Ändå var det precis vad som skedde. Lika oväntat var det på 80-talet när nationalister stormade och drev svenskfientliga på flykten i Kungsträdgården efter att de svenskfientliga hade försökt störa firandet av Karl XII.[2] När Daniel Wretström mördades av ett främlingsgäng i Salem år 2000 trodde få att en tusenmannamanifestation skulle kunna ske med så kort varsel. Deltagarantalet fortsatte att växa och ett par år senare hade det fördubblats.

Genom att nationalister tog hand om störande element kunde firandet av Karl XII genomföras som planerat. Bilden är tagen den 30 november 1981.

Det är inte ofta man påminns om detta, och det är något dagens nationalister måste dra lärdom av. Vi måste lära oss av vår egen historia och bli bättre på att återberätta den. På så vis kan vi lära oss av det förflutna, stärkas och inse att ingenting är omöjligt. Vi är inte där vi är idag för ingenting, utan för att nationalister har kämpat för det. Endast vi själva sätter gränserna. Låt oss skapa ny historia som imponerar på framtidens svenskar!

Följ oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook

- Nyskapande på Twitter

Läs även dessa relaterade artiklar

Vägen till nordmannamakt

Sluta stycka sönder SD, Åkesson!

——————————————————————————————————————–

Referenser
[1] Sverigedemokraterna slår igenom i Haninge i valet 1998 Hämtad 2013-08-18 från http://www.youtube.com/watch?v=vwgRqA13L40
[2] Persson, Ulf. 1981. Expressen, 1 december, s. 9.

Karl XII – född att härska!

Den 30 november är dagen som tillägnas en av våra största konungar genom historien. Synen på Karl XII har skiftat genom seklerna beroende på politiska strömningar. Oavsett politisk hållning finns det beundransvärda egenskaper hos denne krigarkonung som alla kan inspireras av. Karl XII har väckt stor beundran hos mången man, däribland en av upplysningstidens främste författare Jean Jacques Voltaire som skrev en biografi om honom. Biografin som fick namnet Carl XII:s historia reviderades i över sextio upplagor, vilket ingen annan fransk bok under 1700-talet kan mäta sig med. Egenskaper som lyfts fram i biografin är kungens heroism, skräckinjagande stridsvrede som kunde förbytas till stilla lugn när så krävdes, storhetstänkande och dödsföraktande attityd – karaktärsdrag som utmärkt mången nordbo dessförinnan. Ett gott exempel på det är jomsvikingarna, som vi tidigare skrivit om.

Sabatons framgångsrika album ”Carolus Rex” har visat att intresset för karoliner är stort.

En episod som synliggör dessa egenskaper är kalabaliken i Bender år 1713. Efter slaget i Poltava 1709 söker kungen en allierad hos den turkiske sultanen. Karl XII begär länge en armé av sin allierade, vilket han inte får. Efter långa förhandlingar utan en lösning i sikte ser sultanen den svenske kungen som oönskad. Sultanen vill bli av med kungen och hotar med våld. Karl XII antar utmaningen. Med trehundra svenskar upprättar han förskansningar, ett arbete som han själv deltar i. Fönster barrikaderas. Bjälkar sätts bakom dörrar. Efter att befästningarna hade genomförts sätter sig kungen lugnt och spelar schack, utan den minsta oro. Kungen verkar glädjas över äran att med endast trehundra man stå emot en hel här. Alla svenskar, även kockar och stalldrängar, ses som soldater – alla ska kämpa med kungen.

Signal för anfall ges. Kungen är ute på rytt och är skild från huvudstyrkan som omringas av tusentals soldater. Huvudstyrkan kapitulerar, men kungen ler och ger order om att försvara deras hus med de resterande fåtal soldater som befinner sig där. Janitsjarerna har redan intagit stora delar av huset. Endast stora salen står kvar. Under galopp rider kungen och hans generaler fram, hoppar av hästarna med värja och pistol i hand. Janitsjarerna anfaller från alla sidor. Alla fiender som kommer nära kungen såras eller dödas. En turk riktar sin musköt mot kungens ansikte och råkar göra en rörelse under avfyrningen så att kulan glider över hans näsa, tar en del av hans öra och krossar general Hårds arm. Kungen ränder värjan i janitsjarens mage medan de äntrar den stora salen. Endast sextio man återstår. ”Låt oss jaga ut dessa barbarer ur mitt hus”, säger kungen och i spetsen för sina män öppnar han dörren, ger eld mot turkarna och hugger ned dem. Skräck injagas hos de plundrande turkarna. De flyr hals över huvud, kastar sina vapen och hoppar ut genom fönster. Rum efter rum erövras och på en kvart har alla som inte flytt huset dödats eller sårats. Endast en janitsjar benådas om han lovar att berätta för sin herre om vad som skett.

”Kalabaliken i Bender” Litografi av Johan Cardon efter målning av Hjalmar Mörner.

Genom att ett stort lager vapen och krut finns kvar i huset kan svenskarna hålla emot turkarnas kommande anfall. Tvåhundra turkar faller för musköteld inom loppet av en kvart. Eftersom det var skamset att förlora så många män mot endast sextio försvarare, beslutar sig turkarna för att tända eld på huset. Elden fänger an, det brinnande taket håller på att rasa in. Kungen behåller sitt lugn och beordrar elden att släckas. En livgardist vid namn Wolberg ropar att de borde kapitulera. Han får som svar av kungen ”Det var en märklig man, som inbillar sig att det inte är bättre att brinna inne än att vara fången.” En annan drabant vid namn Roos sade att kanslihuset som hade tak av sten och var eldsäkert borde intas. ”Där har vi en riktig svensk”, ropar kungen, omfamnar drabanten och gör honom till överste på stället. ”Låt oss ge oss av, mina vänner”, säger han, ”tag med Er så mycket krut och bly som Ni kan och låt oss ta oss till kanslihuset med värjan i hand.”

Turkarna som omringar det brinnande huset ser med en blandning av skräck och beundran hur karolinerna slår upp porten och störtar ut med kungen i spetsen. Karl XII och hans främste officerare öppnar eld med två pistoler vardera och beväpnar sig med värjorna. Turkarna retirerar femtio fot, men omringar sedan truppen. Kungen som är iklädd ridstövlar, trasslar in sig i sporrarna och faller på backen, varefter tjugoen janitsjarer kastar sig över honom. Samma stund som kungen såg sig tillfångatagen gav plötsligt hans våldsamma stridsvrede vika för mildhet och lugn. Inte ett otåligt ord eller vredgat ögonkast gav han ifrån sig.

Denna berättelse visar på det mannamod och vinnarinstinkt som Karl XII hade. Den attityden var det naturliga för svenskar. Just det spred fruktan och respekt på kontinenten. Som Karl XII sade var det svenskt att agera likt drabanten Roos, som föreslog en modig, respektingivande offensiv för att vinna taktiska fördelar. Som en kontrast är det inte svenskt att bete sig som livgardisten Wolberg som föredrog fångenskap och vanära. De som föredrar fångenskap och vanära avskyr därför Karl XII. Han står för ideal såsom mod, storhet och styrka. Hans heroiska beteende påminner dem om deras feghet och vanära som de inte vill kännas vid. Vi som beundrar heroism och storhet låter oss inspireras av hans exempel. Återigen ska svenskens namn inge respekt och fruktan. Låt oss hedra hans minne denna dag – låt oss åter få svenskheten att stå för mod, storhet och styrka!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referens

Voltaire, Jean Jacques,Carl XII:s historia, Norsteds förlag, 1997