Nationalister ska sätta agendan under supervalåret med bärsärkaranda

Bärsärkaranda handlar om att agera istället för att reagera. Med rätt attityd ska nationalister sätta agendan under supervalåret.

SupervalåretVåra attityder, såväl positiva som negativa, påverkar allt vi gör. Oavsett om det kommer till politisk aktivism, vårt arbete eller våra relationer. Bärsärkaranda handlar om individens vilja att se möjligheter och utmaningar istället för hinder och svårigheter. Varje dag står vi inför nya beslut. Vi är alla ansvariga för de beslut vi fattar. Vi kan själva välja hur vi vill ta oss an olika uppgifter, besked eller utmaningar. Det är helt enkelt en attitydfråga. Vi kan bli arga, ledsna, glada eller irriterade, men i slutändan är det för att vi själva väljer att vara det. Självklart reagerar vi ibland instinktivt, och ibland har vi rätt att exempelvis bli arga och få utlopp för det. Men i de flesta fall skulle vi agera annorlunda om vi bara stannade upp och tänkte efter.

Vill man förändra något till det bättre måste man agera istället för att reagera. Att beklaga sig löser inga problem. Det gäller att ha framtidstro och våga ta kontroll över sin egen framtid. Just därför ska nationalister använda detta för att nå framgång under supervalåret. Nationalister ska sätta agendan. Det är nationalismens motståndare som ska tvingas att debattera nationalismen. Att bli reaktiv och debattera det de politiskt korrekta väljer att ta upp ska undvikas av nationalister. Valet ska handla om svenskarnas väl. Framtiden är vår att erövra och med en inställning som drivs av bärsärkaranda kommer vi enklare att nå våra mål.

Vita kränkta män – förinta trälasinnet!

Vita kränkta män har ingen plats i en rörelse som ämnar erövra framtiden. I takt med att en rörelse och dess idéer växer och drar till sig nytt blod så måste man vara vaksam över vilka attityder och föreställningar som de nytillkomna för med sig i bagaget. Det händer att människor bildar negativa och pessimistiska attityder och synsätt när de ser förfallet som drabbat vårt land. De är upprörda – ofta med all rätt i världen – men låter sedan ilskan degenereras till moralism och kränkthet. De lever i villfarelsen att allting var bättre förr och istället för att rannsaka sig själva och ta ansvar över hur framtidens formas skyller man ifrån sig och letar efter syndabockar.

Vita kränkta män är anledningen till att konservativa aldrig kan vinna. Träldom hör inte hemma i nordisk kultur.

Vita kränkta män är anledningen till att konservativa aldrig kan vinna. Träldom hör inte hemma i nordisk kultur.

Kränktheten är en pestsmitta som spridit sig som en löpeld i dagens samhälle. Det nästan tävlas om vem som kan känna sig mest kränkt och offerrollen har blivit gnällspikens väg att synas och få sina femton minuter i rampljuset. Idag är det på modet att vara ett offer. Tyvärr har denna attityd ibland lyckats färga av sig även på folk som drar åt nationalismen. Vissa ser med avundsjuka på invandrarnas möjlighet att lufta sin lättkränkthet offentligt och tar efter denna osympatiska offermentalitet. Dessa gör sig förtjänta av att tituleras med fiendens ironiska begrepp ”vita kränkta män”, även om beteendet som uppvisas varken är nordiskt eller manligt. En opinionsbildare som associerades med begreppet ”vita kränkta män” var Pär Ström, som vek sig för feministiska påtryckningar.

Att erkänna sig kränkt är att erkänna sig vanärad. Har man blivit vanärad så lipar man inte över det utan man agerar. En nordisk nationalist borstar av sig fiendens kränkningar med ett skratt och går sedan till angrepp. En annan pessimistisk attityd vi klarar oss utan är den hos moralisten – som tror att han löser problem genom att sätta sig till doms över andra och lägga sig i deras liv. Precis som lättkränktheten är även detta en förlorarmentalitet. En sann ledare gnäller inte över andras tillkortakommanden, han visar vägen genom att vara en förebild.

Nordmän mot vita kränkta män.

Nordmän mot vita kränkta män. Målningen heter ”Nordiska plundrare skapar ödeläggelse” och är skapad av Tom Lowell.

Nationalismens essens är stolthet – styrka och glädje. Det är inte nationalism att rygga för framtiden och längta efter det förgångna. Nationalism är att leva naturens gång, från forntiden genom nutiden och in i framtiden. Det är en strävan efter konstant förbättring där siktet är inställt mot framtiden med det förgångnas lärdomar i minnet. Att leva nationalism är att njuta av livet och av den ständiga kampen för förbättring. Pessimism och avundsjuka hör inte till vår ideologi. Människan följer vinnare och inte förlorare. Vi vill se mer livsglädje och mindre gnäll – mer ära och mindre vanära – mer nordmannamakt och mindre vanmakt!

Läs även:
- Nordmannamakt – janteslakt!
- Myten om kulturmarxistisk infiltration

Hitta oss på sociala medier:

- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Rekommenderad läsning:
Hall, Ulf (2004). Ledstjärnor: 57 kvinnor om ledarskap. Stockholm: Natur och kultur/Fakta etc.
Kjellman, Östen (2011). Den Forna Seden Vol 1. Arktos Media Ltd
Kjellman, Östen (2011). Den Forna Seden Vol 2. Arktos Media Ltd
Machiavelli, Niccolò (2012). Fursten. Stockholm: Atlantis
Witt, R. 2008. ”Verksamhetschefens indirekta ledarskap”. Hämtad 21 juni 2013 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:199378/FULLTEXT01