Många fiender – mycket ära för nationalister

Desto fler fiender – desto mer ära att vinna. Våra förfäder välkomnade utmaningar och det ska svenska nationalister också göra.

Många fiender - mycket ära!Låt slagordet ljuda: många fiender – mycket ära! Förmågan att hantera utmaningar är avgörande för framgång. Det finns de som blir modfällda av utmaningar och det finns de som uppskattar utmaningar. Våra förfäder beklagade sig aldrig över den väg som de stått inför. De tog aldrig illa vid sig eller blev modfällda av utmaningar, de uppskattade och välkomnade dem – eftersom de visste att de skulle vinna framgång och ära genom att överkomma dem. När vikingarna mötte på fiendskap så såg de det endast som en möjlighet, och hade de inga fiender såg de till att skaffa sig det, så att de genom att besegra dem skulle bli ännu mer framgångsrika. Och tack vare denna inställning så lyckades vikingarna också vinna evig ära och beundran runt om i världen.

Svenska nationalister ska ta lärdom av förfädernas visdom, eftersom det var deras inställning till utmaningar som gjorde dem så framgångsrika. Motståndet mot nationalismens framfart är en utmaning, och det ska vi vara glada för. Desto fler som försöker stoppa nationalismen, desto fler fiender har vi att besegra och desto mer ära att vinna. Det är bara att vara tacksam över utmaningarna då nationalismen stärks av dem. Varje dag vinner nationalister nya kunskaper och färdigheter som hjälper oss på vägen till den slutgiltiga segern. Det är bara att föreställa sig all den ära som finns att vinna. Framtida generationer ska beundra och vara stolta över oss precis som vi är det över våra förfäder. Vi är lyckligt lottade som har tillfället att vinna så stor ära. Att ha många fiender är endast en fördel!

Till seger eller Valhall!

Människor i alla tider har undrat hur de ska hantera svåra utmaningar. Med en felaktig attityd kan man utveckla en negativitet som leder till att man inte njuter av livet. Detta åtgärdas enklast genom att ta sig an den nordiska livsfilosofin som genomsyrar våra sägner. För ser man till sägnerna förstår man varför de hade en så positiv syn till livet. När vikingarna mötte livshotande strider fanns det två utfall, antingen seger som leder till rikedomar och ära eller till Valhall, de stupade krigarnas hall där de varje dag stred och festade. I båda dessa utfall ledde modet och stridandet till stor ära. Eftermälet var av stor vikt för dem. I och med att vikingar än idag fascinerar och inspirerar folk över hela världen så står det klart att de lyckades skapa sig ett gediget eftermäle.

Alternativet till att segra stort var att nå Valhall där strid och fest erbjöds varje dag.

Alternativet till att segra stort var att nå Valhall där strid och fest erbjöds varje dag.

Inte undra på att de mådde så bra. De skapade sin lycka genom att välja rätt livsfilosofi, stor ära och mening med livet. Detta gjorde dem orädda inför stora utmaningar. Lärdomarna från den nordiska livsfilosofin är emellertid evigt aktuella oavsett epok i historien. Problem uppstår först när vi ser det som ett problem. Om vi väljer att se det som en värdefull lärdom som kan hjälpa oss i framtiden blir vi avsevärt mer handlingskraftiga och ärorika. Antingen segrar vi första gången eller så lär vi oss viktiga lärdomar som hjälper oss att segra överlägset nästa gång. Följ fädernas visdom: Till seger eller Valhall!

Följ oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Ära förfäderna och vinn framgång!

Den 6 november är en dag tillägnad Gustav II Adolf. På Nyskapande har vi tidigare skrivit om denne mästerlige kung, som revolutionerade krigskonsten och väckte Napoleons beundran, byggde vidare på den svenska staten och universitetsväsendet och erövrade stora domäner åt vårt rike.

Ära förfäderna och bli framgångsrik!

Minns Gustav II Adolfs stordåd denna dag! Målningen heter Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen och är skapad av Carl Wahlbom.

Det finns en enkel anledning till varför vi ska hylla och minnas personer som honom. Genom berättelser och historier lever våra förfäder vidare och influerar oss med deras dåd. Men vi influeras även av karaktärer i böcker, filmer och TV-serier. Då vi alltid styrs av influenser är det viktigt att medvetet välja rätt personer att influeras av. Det är lätt att dagligen låta sig influeras av amerikanska TV-serier och filmer men flyter man med denna ström av färdigpaketerad, passiv underhållning är det amerikanska manusförfattare som styr våra känslor och slutligen våra ideal.

Rätt förebilder skapar storhet! För den som ser upp Karl XII ser även upp till hans ideal om storhet, mod, rättrådighet och bärsärkaranda. Att läsa om hur han okuvligt och modigt stormade ut mot turkarna under kalabaliken i Bender inspirerar till modigt agerande i dessa dagar. På samma sätt inspireras man av jomsvikingarnas orubbliga lugn inför extrema situationer. Eller så kan man inspireras av Gustav II Adolfs snillrika ledarskap och Gustav Vasas resoluta och imponerande styre. Det är svårt att inte låta sig inspireras av deras anda.

    Precis som Jomsvikingarna behöver dagens nordbor inga helgon!

Precis som jomsvikingarna behöver dagens nordbor inga helgon!


Det betyder däremot inte att vi slaviskt ska efterhärma dessa förebilder, eller dyrka dem som helgon. Precis som vi hade även de sina brister och var barn av sin tid. Men i de många avseenden där de visade sin storhet inspirerar de oss till stordåd.

Vi tar alltid omedvetet efter idealen från dem vi läser om. Vi blir vad vi väljer att idealisera. Valet är ditt! Kommer du att välja att bli styrd av främmande, utländska manusförfattare, regissörer och mediemagnater? Eller kommer du att följa förfädernas storhet, vandra i deras spår och väcka eftervärldens beundran?

Rekommenderad läsning:

Gustav II Adolf – den nyskapande krigarkungen
http://nyskapande.com/gustav-ii-adolf-den-nyskapande-krigarkungen/

Nationalistisk kulturkamp ska vara normsättande
http://nyskapande.com/nationalistisk-kulturkamp-ska-vara-normsattande/

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Julen hotar kulturmarxismen

Julen närmar sig. Julgranar och julpynt smyckar många svenskars hem. Förberedelserna inför julafton har inletts. Som alltid finns samma förväntan inför denna uppskattade högtid.

Julen hotar kulturmarxismenVissa försöker dock störa svenskarna i detta firande. Kulturmarxister försöker motverka sedvänjor som julen, vilket har mött stora reaktioner från allmänheten. Vad kulturmarxisterna inte förstår är hur djupt rotad julen är för oss nordbor. Det går inte att i kommunistisk anda frånta folket dess biologiska kultur. Det var istället just detta agerande som undergrävde legitimiteten för kommunisterna i Sovjetunionen och beredde väg för en ny ordning. Samma öde kommer även det politiskt korrekta etablissemanget att möta.

För att förstå hur djupt rotade våra sedvänjor är, bör man se hur forntida nordbor firade midvinterblotet. Våra förfäder firade midvinterblot under den mörkaste delen av året för att högtidlighålla ljusets återkomst. Det är ifrån midvinterblotet som vårt julfirande härstammar. Släktingar och vänner samlades och åt och drack gemensamt samt gav varandra gåvor under denna norröna julfest.[1][2]

Julen hotar kulturmarxismenDet är naturligt för oss att känna igen oss i våra anfäders kultur. Carl Gustav Jung, fadern till den analytiska psykologin, förklarar denna igenkänning med begreppet ”det kollektiva omedvetna”. Det kollektiva omedvetna innebär nedärvda sätt att tänka och känna.[3] När vi njuter av urnordiska sedvänjor så som julen har vi samma slags känslor som våra förfäder. Av samma anledning har etniska främlingar svårt att njuta av julen på samma sätt som vi gör, även om de skulle försöka.

Genom att fira jul manifesteras den nordiska andan. Att kämpa är även att fira våra högtider. Se till att njuta av julen till fullo med släkt och vänner. Sålunda önskar vi våra läsare en riktigt god jul!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Nyskapande tar juluppehåll och återkommer den 16 januari 2013. Tills dess önskar vi god jul och gott nytt år!

[OBS! Vi tar inget juluppehåll i år (2013) utan kommer med en ny onsdagsartikel som vanligt nästa onsdag den 25 december.  / Redaktionen 2013-12-23]

——————————————————————————————————————–

Referenser

[1] Feilberg, H.F. (1904). Jul – allesjælestiden, hedensk, kristen julefest. 2. uppl.
København: Det Schubotheske Forlag, s. 86-89.

[2] Lindahl, Jan. (1996). Bakvända världen – folk och fest på medeltiden. Stockholm:
Hägglunds förlag, s. 57.

[3] http://webspace.ship.edu/cgboer/jung.html