Rasism räddar liv

I fria, civiliserade samhällen respekteras samtliga åsikter. Problem löses genom diskussion, ingen rädsla för avvikande åsikter finns, kritiker tystas inte ned. Många politiskt korrekta skulle vilja påstå att vi lever i ett sådant samhälle, men det gör vi faktiskt inte. Det är bara att se på hur studier om rasligt ursprung behandlas. Varje gång rasforskning beskrivs i politiskt korrekta massmedier angrips forskningen av politiska skäl.

Vikingating. Att göra sin röst hörd hör till nordisk kultur. På bilden syns ett nordiskt ting där gemene man kunde föra sin talan.

Att göra sin röst hörd hör till nordisk kultur. På bilden syns ett nordiskt ting där gemene man kunde föra sin talan.

Denna inställning till vetenskap är inget nytt. Häxjakt mot forskare har existerat tidigare i historien. Ett berömt exempel på det är Galileo Galilei som genom sina vetenskapliga studier trotsade kyrkans geocentriska världsbild, dvs. tron om att planeterna kretsade kring jorden. Tack vare sina studier kunde Galilei dra slutsatser om att planeterna kretsade kring solen. Och givetvis avskydde den tidens politiskt korrekta honom för sina studier – på samma sätt som studier om raser upprör nutidens politiskt korrekta.

De politiska korrekta är av naturen vetenskapsfientliga. De bryr sig inte om vad som är sant och korrekt, de prioriterar sin politiska agenda framför allting annat. Inte så konstigt att de förr eller senare kommer i klammer med vetenskapen. Deras åsikter är inte genomtänkta och håller ej vid närmare undersökning. Egentligen är de flesta av dem välmenande, men de har tagit till sig av destruktiva idéer utan att granska dem, vilket har lett till deras irrationella ställningstaganden.

Rasism räddar liv.

Rasism räddar liv.

Människoliv bryr de sig inte heller om när det kommer till kritan. Om de hade velat hjälpa människor hade de främjat forskningen kring så kallade rasmediciner, dvs. mediciner som är anpassade och optimerade för specifika raser och till och med i vissa fall specifika folkgrupper. Istället vill de att alla ska bli behandlade lika, vilket leder till att människor dör på grund av deras politiska agenda – allt för deras hat mot denna typ av forskning. Om de inte hade motarbetat rasforskningen hade många människoliv kunnat räddas under årens lopp. Människor har därför dött till följd av den politiska korrektheten medan rasismen har räddat liv. Som tur är så kommer rasforskningen att vinna i slutändan.

Det är bara att se hur Galileo Galileis åsikter triumferade över kyrkans. Det skedde inte under hans livstid, men det var bara en tidsfråga. På samma sätt kommer rasmedvetenheten att segra. Vetenskapen står på vår sida, vilket gör vår seger oundviklig. I det långa loppet vinner alltid den sida som har vetenskapen bakom sig. Framtiden är vår!

Herman Lundborg

Den svenske rasforskaren Herman Lundborg i Svensk tidskrift från 1921: ”Man har full rätt att hysa den fasta övertygelsen, att de folk som i tid lär sig inse arvets och rasens betydelse och där jämte är villiga att lydigt underkasta sig de naturlagar, som råder över oss människor, kommer att gå segrande fram i världen och bereda väg för en högre kultur, en utvidgad och fördjupad moral samt ett lyckligare människosläkte.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Relaterade artiklar:
Politisk korrekthet är en form av grupptänkande. Läs mer om grupptänkande och hur det kan förebyggas i artikeln: Hur grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

Rasism är naturligt. Läs mer om vi hur vi ska göra för att krossa stigmat kring ordet rasism i artikeln: Rasister är vinnare


Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook

Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————Rekommenderad läsning

Burnham, Stanley (1993). Svart intelligens i ett vitt samhälle. Hämtad 2013-08-10 från http://www.preservationist-books.com/SVIQ.pdf

Darwin, Charles (1871). Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron. Stockholm: L. J. Hierta

Dawkins, Richard (2005). The ancestor’s tale: a pilgrimage to the dawn of evolution. 1. Mariner Books ed. Boston: Houghton Mifflin

Garfvé, Henrik (2006). Ras och IQ: 30 års forskning : [analys av en debatt förd i tidskriften Psychology, public policy and law. 1. uppl. Trollhättan: Logik

Illustrerad Vetenskap (2004) ”Vi behöver ett nytt rasbegrepp”, nr 10, s. 38-41

Pendell, Elmer (2011). Civilisationernas självmord. 1. svenska upplaga Stockholm: Ostara

Rieger, Jürgen (2010) Ras – den avgörande frågan. Grängesberg: Nordfront förlag

Munin skildrar en framgångsrik inledning av året

I den norröna mytologin symboliseras tanken och minnet av de två korparna Hugin och Munin. Det är Munin som påminner oss om det förflutna, i detta fall tiden sedan årsskiftet. Vi kan meddela er att följande har hänt under årets tre första månader. Nyskapande har uppdaterats med en ny artikel varje onsdag. Den 7 mars firade bloggen ett år. Under tiden har vi haft en trevlig och spännande utveckling.

Jasper Fall Wildlife Workshop with John Marriott

Ett begrepp som vi har nämnt i ett flertal artiklar är nordmannamakt. Termen innebär att vi svenskar ska skaffa oss mer inflytande, anseende och resurser för att kunna skapa en ljus, nordisk framtid. Det är en strategi som gynnar både folket och individen på samma gång. Endast genom att bli starka och mäktiga som individer kan vi bli starka och mäktiga som en grupp.

Nordmannamakt – janteslakt!
Svensk, individualist, nationalist – javisst!
Vägen till nordmannamakt!

Vi har även visat på myten om kulturmarxistisk infiltration, som har hindrat oss från att se och åtgärda det verkliga problemet. Om det svenska folket och dess företrädare verkligen värnat om svenska intressen hade kulturmarxisterna aldrig haft något inflytande idag. Det handlar om att vi måste avancera av egen kraft – ingen kommer att självmant lämna ifrån sig makt till oss. Makt erhålls inte – det erövras!

Myten om kulturmarxistisk infiltration

En viktig insikt är att avväpna de politiskt korrekta från rasiststämpeln som de ständigt använder sig av. Den har endast den makt över oss som vi tillåter den att ha. Det är hög tid att förstöra det begreppet. Vi ska vara isbrytare som krossar stigmat kring ordet rasism.

Rasister är vinnare

Vandringen

Vi har även berättat om varför det är så viktigt att vi nationalister talar klarspråk och hur det ger oss ett övertag. Om vi inte talar klarspråk kommer vi aldrig kunna kommunicera framgångsrikt. Budskapet måste alltid vara lättförståeligt.

Nationalister måste tala klarspråk
Nationalister måste tala klarspråk – del 2

För att skapa en fungerande organisationskultur är det essentiellt att ha en kultur där kritik och förbättringsförslag uppmuntras. Annars kan konsekvenserna bli ödesdigra. Detta förklaras med hjälp av den psykologiska termen grupptänkande. I exemplet vi använde oss av visade vi hur världen vara nära att gå under genom kärnvapenkrig just på grund av grupptänkande.

Hur grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

Ännu ett viktigt tema är hur den nordiska självkritiken och objektiviteten har karaktäriserat oss nordbor. Detta kan jämföras med den ogrundade självkärlek som många invandrare hyser – en företeelse som vi kallar blattenarcissism. Vår objektivitet har emellertid gått överstyr och blivit en strategisk nackdel för oss. Vi ska sluta se fördelar hos främlingar och istället fokusera på det enda viktiga – vår överlevnad. Vi svenskar måste även inse vår överlägsenhet – vår storhet ska lyftas fram i kulturkampen.

Zlatan och blattenarcissismen
Svenskar måste lära sig att hata
Sanningen om svensk överlägsenhet

Hur grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

”Hur kunde vi ha varit så dumma?” frågar den amerikanske presidenten John F Kennedy sina rådgivare. Året är 1961 och Kennedy har precis misslyckats med Grisbuktsinvasionen, som var ett försök att avsätta Fidel Castro. Planen var att låta exil-kubaner som tränats av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA att invadera Kuba genom landsättning i Grisbukten. Då operationen misslyckades bidrog den till att Kuba närmade sig Sovjetunionen, som placerade kärnvapenbaser på Kuba. Världen stod på randen till kärnvapenkrig och hela världen tittade spänt på utvecklingen.

Psykologen och forskaren Irving Janis som studerat detta förlopp förklarar varför John F Kennedy misslyckades med invasionen av Kuba genom teorin om grupptänkande. Kortfattat så innebär begreppet grupptänkande att gruppens medlemmar föredrar enighet framför ett sunt debattklimat. Kritiska åsikter trycks ner på olika sätt. Om detta sker kan felaktiga beslut tas och konsekvenserna kan bli ödesdigra.

Grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

I sin studie listar Janis åtta symptom på grupptänkande. Han ger också konkreta exempel på vilket sätt Kennedys strategiska råd uppvisade dessa symptom:

1) Gruppen tror sig vara osårbar, vilket leder till överdriven optimism och att högre risker tas. I Kennedys fall trodde hans strategiska råd att de kunde hemlighålla att USA var ansvarig för den kommande invasionen av Kuba. Även när nyheterna hade börjat läcka ut, trodde de att omvärlden inte skulle misstänka USA:s inblandning.

2) Gruppen tror ogrundat att den är moraliskt överlägsen, vilket får medlemmarna att ignorera konsekvenserna av deras agerande. När senatorn William Fulbright höll ett tal om de moraliska aspekterna under ett möte, ignorerade Kennedy talaren och gick vidare i dagordningen utan att diskutera det som sades.

3) Varningssignaler som kan gå emot gruppens antaganden bortförklaras. Kennedys administration ville inte tänka på att omvärlden skulle fördöma deras agerande. Istället ignorerade de och bortförklarade varningssignalerna.

4) De som motsätter sig gruppen kategoriseras in i stereotyper och ses som veka, ondskefulla, partiska, dumma, hätska eller konfliktbenägna. De som trodde att kubanernas försvarsmakt var stark togs inte på allvar. Istället såg de kubanernas flygvapen som så obetydligt att det kunde slås ut av föråldrade bombplan från andra världskriget under endast en räd. Den kubanska armén sågs som vek och Castro ansågs vara för dum för att kunna hantera eventuella antikommunistiska uppror. Allt det visade sig vara inkorrekt.

5) Idéer som avviker från gruppens samstämmighet censureras av medlemmarna – inga kritiska frågor ställs trots att de egentligen vill ställa dem. Rådgivaren Arthur Schlesinger erkände efteråt att han inte vågade ställa kritiska frågor under diskussionerna om invasionsplanen.

6) Gruppen tror att den är enig när medlemmarna egentligen har skilda åsikter. Om någon är tyst tolkas det som att den samtycker med vad som sägs. Eftersom medarbetarna i Kennedys strategigrupp inte uttryckte sina ärliga åsikter skapades illusioner av konsensus. Med tiden visade det sig att flera olika gruppmedlemmar hade skilda uppfattningar av planerna.

7) Om någon medlem ifrågasätter gruppens idéer möts den av grupptryck. Vid gruppens viktigaste möte där varje medlem tillfrågades om planerna, frågade Kennedy inte den mest kritiska rösten i gruppen, Arthur Schlesinger, trots hans kompetens. Det var uppenbart för alla att Schlesingers kritik inte var uppskattad.

8) Medlemmarna skyddar gruppen från avvikande information. När den kritiske Schlesinger var på ett födelsedagsfirande hos presidentens bror, Robert F. Kennedy, fick han höra av Robert: ”Du kan ha rätt eller fel, men presidenten har bestämt sig. Driv inte denna fråga vidare. Tiden är inne för alla att hjälpa honom så gott som vi kan.”

Som exemplet med John F Kennedy och hans stab visar så finns det alltid risk att drabbas av grupptänkande och begå ödesdigra misstag, oavsett hur intelligent, utbildad och erfaren man än är.

Som exemplet med John F Kennedy och hans stab visar så finns det alltid risk att drabbas av grupptänkande och begå ödesdigra misstag, oavsett hur intelligent, utbildad och erfaren man än är.

När Sovjetunionen senare inledde sin etablering av kärnvapenbaser på Kuba lyckades däremot Kennedyadministrationen hantera situationen med större framgång. Efter intensiva förhandlingar avvärjdes krisen. Kennedys framgång berodde till stor del på att deras strategiska råd hade ett bättre debattklimat, vilket möjliggjorde att de kunde göra en realistisk utvärdering av sig själva och sina motståndare. De beslut som fattades grundades på verkliga förhållanden. Tack vare den framgångsrika krishanteringen kunde världen klara sig undan kärnvapenkrig.

Alltså är det är av stor vikt att skapa en organisationskultur där grupptänkande inte råder. Kritik ska inte ses som ett hot, utan som en möjlighet att förbättra sig själv. Samtliga måste tillåtas delge sin ärliga mening och sitt tvivel. När varningssignaler kommer bör man ta dessa i beaktande. Om någon ifrågasätter beslut ska denne inte placeras in i någon stereotyp såsom konfliktbenägen, utan idén i sig ska behandlas och värderas.

Gruppmedlemmarna ska aldrig behöva vara rädda för att uttrycka idéer, snarare ska de uppmuntras i ord och handling. I tider då det politiskt korrekta etablissemanget uppvisar allt fler symptom på grupptänkande är det viktigt att nationalister skaffar sig ett strategiskt övertag genom en korrekt omvärldsanalys. Med rätt organisationskultur kommer vi vinna fler segrar!

 

Referens

Janis, I. L., (1989), ”Groupthink”, i Leavitt, H.J., Pondy, L. R. & Boje D. M. (red.) Readings in Managerial Psychology (4:e upplagan). Chicago: The University of Chicago Press, s. 439-450.

Svedberg, Lars (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. 5., bearb., uppdaterade och kompletterade uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Hitta oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter