Så blir en absolut svensk jul möjlig

Julen är äntligen här igen. Det är dags för svenskar att återigen fira en av våra mest älskade seder. Att julen är en så högt uppskattad högtid av oss svenskar beror på att den är så pass djupt rotad i vår kultur. Detta märks tydligt genom att vi i Norden till skillnad från de flesta andra germanska länder på kontinenten behållit det ursprungliga namnet på denna urnordiska vinterfest. Det finns många anledningar varför svenskar gillar julfirandet. Folk älskar tomtar, snö, god julmat, firanden i varma stugor i ett nordiskt vackert vinterlandskap. Att samlas med släkt och vänner och stärka relationer i en gemytlig miljö som frodas i nordisk kultur – det är genuint julfirande.

Namnet Jul är kopplat till Jólnir som var ett annat namn för Oden. Och Oden har fortfarande en central roll i vårt firande, om än i en smått förändrad form - nämligen som självaste Tomten.

Namnet Jul är kopplat till Jólnir som var ett annat namn för Oden. Och Oden har fortfarande en central roll i vårt firande, om än i en smått förändrad form – nämligen som självaste Tomten.

Men denna tid på året har även blivit en tidpunkt för politiska utspel och debatter. Kalle Anka, kristna sånger om Jesu födelse och att skolelever inte får hålla höstterminens avslutande ceremonier i kyrkor är exempel på vad som diskuterats. Detta är något som en liten men högljudd minoritet av dystra Sverigevänner med en konservativ inställning reagerat på då de betraktar kultur som något statiskt eftersom de själva inte är några kulturskapare. I vissa fall har defaitismen varit så extrem att formuleringar som ”Glögg till vinterfesten” i Systembolagets marknadsföring förvandlats till ett orosmoment endast för att ordet jul inte omnämns.

Julen är en urnordisk vinterfest. Det är bättre att främlingar och kulturmarxister får fira sina egna vinterfester än att de ska vara med och fira jul som är svenskarna i Sveriges högtid. Den svenska kulturen är samtidigt något levande som vi svenskar utvecklar hela tiden – för den svenska kulturen är den kultur som vi svenskar skapar. Inslag i det svenska julfirandet som påtvingats ovanifrån av kyrkan eller SVT är däremot inte en del av vår svenska kultur. Den svenska kulturen är någonting som växer fram underifrån – ifrån folket – inte något som vi blir påtvingande ovanifrån eller utifrån.

Jenny Nyströms vann stor framgång genom sina illustrationer av tomtar.

Jenny Nyström vann stor framgång genom sina illustrationer av tomtar.

Inslag av Kalle Anka, Karl Bertil Jonsson och kristendom är alltså inte exempel på kultur som svenskar skapat – istället kan det ses som en form av anpassning eller kompromiss. För om kyrkan eller det politiskt korrekta etablissemanget hade fått bestämma så hade ingenting av det vi verkligen förknippat med jul funnits kvar. Istället för ett folkligt firande hade vi då enbart plågats med propaganda i form av predikningar i kyrkan eller statens TV-program.

Att vårt julfirande befrias från främmande influenser är enbart positivt. Låt kulturmarxisterna göra grovjobbet och hugga bort de sjuka och främmande influenserna i vår kultur så kan vi fokusera på att bygga upp en svensk, ljus kultur på nytt. För när vi firar jul så firar vi faktiskt ljusets återkomst – det är alltid som mörkast innan det blir ljusare igen. Vi önskar alla våra läsare en riktigt god jul!

Följ oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Midsommar – dagen vi svenskar älskar!

Denna vecka firar vi svenskar midsommar – ett firande vars rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under denna högtid så är ljuset starkare och håller i sig längre än någon annan dag på året. Årets livscykel har nått sin mittpunkt efter att livet fötts på nytt med våren och blommat upp i försommarens barndom. I de nordligaste delarna av vårt land är det vid denna tid på året ljust dygnet runt. Värmen börjar nu få fäste här i Norden. Enligt sägnerna är midsommarnatten den mest magiska natten på året.

Midsommar - dagen vi svenskar älskar!

”Midsommarnatten är inte lång, men den sätter många vaggor igång” lyder ett gammalt svenskt ordstäv.

Midsommar är sommarens, livets och fruktbarhetens fest och med fruktbarheten kommer också kärleken. Att på midsommarafton ligga omslingrad i naturen med en förälskelse hör ungdomen till för en svensk och så har det med största sannolikhet varit i tusentals år. Fruktbarheten är en naturlig del av vårt liv. Genom fruktbarheten så skapar vi familjer som är framtidens byggstenar. Vi kan endast vinna om vi säkrar vår framtid, vilket vi gör genom våra barn.

Det pågår en kamp om vårt kulturella arv där de svenskfientliga försöker att förvanska våra sedvänjor och ge dem ny innebörd som passar det folkfientliga etablissemangets agenda bättre. Vi har på senare år kunnat se hur mångkulturella inslag smygs in i det svenska midsommarfirandet där främlingar ska iklädas folkdräkter och folkmusik från hela världen ska stjäla fokus från det rena nordiska. Men det är inte första gången som någon försökt förändra denna vårt folks mest centrala sed till något folkfrämmande. Kyrkan försökte tidigt att kväsa detta okristliga firande – på samma sätt som man gjort med julen och flera andra norröna fester – genom att försöka ersätta det med firande av någon utvald gestalt eller händelse ur den kristna mytologin. Midsommaren skulle ersättas med Johannes Döparens dag och sången, dansen, kärleken, festen och glädjen skulle ersättas med fromhet och underkastelse.

Midsommar

Midsommar.
Bild: Anders Zorns målning ”Midsommardans” från 1897.

Men sedvänjan var för stark och lät sig inte överskuggas eller underkuvas, trots att den tidvis förbjöds av kyrkan. Midsommarseden var så pass djupt rotad inom oss att den stod emot och segrade. 2003 gav Svenska kyrkan en gång för alla upp kampen om midsommar och flyttade Johannes Döparens firande till söndagen efter midsommardagen. På samma sätt kommer seden även stå emot folkförrädarnas försök att förvanska den med mångkulturella inslag. Så länge det finns nordmän så kommer seden att leva kvar!

Vi önskar alla våra läsare en glad midsommarafton, en magisk midsommarnatt och en härlig midsommardag.

 

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Julen hotar kulturmarxismen

Julen närmar sig. Julgranar och julpynt smyckar många svenskars hem. Förberedelserna inför julafton har inletts. Som alltid finns samma förväntan inför denna uppskattade högtid.

Julen hotar kulturmarxismenVissa försöker dock störa svenskarna i detta firande. Kulturmarxister försöker motverka sedvänjor som julen, vilket har mött stora reaktioner från allmänheten. Vad kulturmarxisterna inte förstår är hur djupt rotad julen är för oss nordbor. Det går inte att i kommunistisk anda frånta folket dess biologiska kultur. Det var istället just detta agerande som undergrävde legitimiteten för kommunisterna i Sovjetunionen och beredde väg för en ny ordning. Samma öde kommer även det politiskt korrekta etablissemanget att möta.

För att förstå hur djupt rotade våra sedvänjor är, bör man se hur forntida nordbor firade midvinterblotet. Våra förfäder firade midvinterblot under den mörkaste delen av året för att högtidlighålla ljusets återkomst. Det är ifrån midvinterblotet som vårt julfirande härstammar. Släktingar och vänner samlades och åt och drack gemensamt samt gav varandra gåvor under denna norröna julfest.[1][2]

Julen hotar kulturmarxismenDet är naturligt för oss att känna igen oss i våra anfäders kultur. Carl Gustav Jung, fadern till den analytiska psykologin, förklarar denna igenkänning med begreppet ”det kollektiva omedvetna”. Det kollektiva omedvetna innebär nedärvda sätt att tänka och känna.[3] När vi njuter av urnordiska sedvänjor så som julen har vi samma slags känslor som våra förfäder. Av samma anledning har etniska främlingar svårt att njuta av julen på samma sätt som vi gör, även om de skulle försöka.

Genom att fira jul manifesteras den nordiska andan. Att kämpa är även att fira våra högtider. Se till att njuta av julen till fullo med släkt och vänner. Sålunda önskar vi våra läsare en riktigt god jul!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Nyskapande tar juluppehåll och återkommer den 16 januari 2013. Tills dess önskar vi god jul och gott nytt år!

[OBS! Vi tar inget juluppehåll i år (2013) utan kommer med en ny onsdagsartikel som vanligt nästa onsdag den 25 december.  / Redaktionen 2013-12-23]

——————————————————————————————————————–

Referenser

[1] Feilberg, H.F. (1904). Jul – allesjælestiden, hedensk, kristen julefest. 2. uppl.
København: Det Schubotheske Forlag, s. 86-89.

[2] Lindahl, Jan. (1996). Bakvända världen – folk och fest på medeltiden. Stockholm:
Hägglunds förlag, s. 57.

[3] http://webspace.ship.edu/cgboer/jung.html