Rasism räddar liv

I fria, civiliserade samhällen respekteras samtliga åsikter. Problem löses genom diskussion, ingen rädsla för avvikande åsikter finns, kritiker tystas inte ned. Många politiskt korrekta skulle vilja påstå att vi lever i ett sådant samhälle, men det gör vi faktiskt inte. Det är bara att se på hur studier om rasligt ursprung behandlas. Varje gång rasforskning beskrivs i politiskt korrekta massmedier angrips forskningen av politiska skäl.

Vikingating. Att göra sin röst hörd hör till nordisk kultur. På bilden syns ett nordiskt ting där gemene man kunde föra sin talan.

Att göra sin röst hörd hör till nordisk kultur. På bilden syns ett nordiskt ting där gemene man kunde föra sin talan.

Denna inställning till vetenskap är inget nytt. Häxjakt mot forskare har existerat tidigare i historien. Ett berömt exempel på det är Galileo Galilei som genom sina vetenskapliga studier trotsade kyrkans geocentriska världsbild, dvs. tron om att planeterna kretsade kring jorden. Tack vare sina studier kunde Galilei dra slutsatser om att planeterna kretsade kring solen. Och givetvis avskydde den tidens politiskt korrekta honom för sina studier – på samma sätt som studier om raser upprör nutidens politiskt korrekta.

De politiska korrekta är av naturen vetenskapsfientliga. De bryr sig inte om vad som är sant och korrekt, de prioriterar sin politiska agenda framför allting annat. Inte så konstigt att de förr eller senare kommer i klammer med vetenskapen. Deras åsikter är inte genomtänkta och håller ej vid närmare undersökning. Egentligen är de flesta av dem välmenande, men de har tagit till sig av destruktiva idéer utan att granska dem, vilket har lett till deras irrationella ställningstaganden.

Rasism räddar liv.

Rasism räddar liv.

Människoliv bryr de sig inte heller om när det kommer till kritan. Om de hade velat hjälpa människor hade de främjat forskningen kring så kallade rasmediciner, dvs. mediciner som är anpassade och optimerade för specifika raser och till och med i vissa fall specifika folkgrupper. Istället vill de att alla ska bli behandlade lika, vilket leder till att människor dör på grund av deras politiska agenda – allt för deras hat mot denna typ av forskning. Om de inte hade motarbetat rasforskningen hade många människoliv kunnat räddas under årens lopp. Människor har därför dött till följd av den politiska korrektheten medan rasismen har räddat liv. Som tur är så kommer rasforskningen att vinna i slutändan.

Det är bara att se hur Galileo Galileis åsikter triumferade över kyrkans. Det skedde inte under hans livstid, men det var bara en tidsfråga. På samma sätt kommer rasmedvetenheten att segra. Vetenskapen står på vår sida, vilket gör vår seger oundviklig. I det långa loppet vinner alltid den sida som har vetenskapen bakom sig. Framtiden är vår!

Herman Lundborg

Den svenske rasforskaren Herman Lundborg i Svensk tidskrift från 1921: ”Man har full rätt att hysa den fasta övertygelsen, att de folk som i tid lär sig inse arvets och rasens betydelse och där jämte är villiga att lydigt underkasta sig de naturlagar, som råder över oss människor, kommer att gå segrande fram i världen och bereda väg för en högre kultur, en utvidgad och fördjupad moral samt ett lyckligare människosläkte.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Relaterade artiklar:
Politisk korrekthet är en form av grupptänkande. Läs mer om grupptänkande och hur det kan förebyggas i artikeln: Hur grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

Rasism är naturligt. Läs mer om vi hur vi ska göra för att krossa stigmat kring ordet rasism i artikeln: Rasister är vinnare


Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook

Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————Rekommenderad läsning

Burnham, Stanley (1993). Svart intelligens i ett vitt samhälle. Hämtad 2013-08-10 från http://www.preservationist-books.com/SVIQ.pdf

Darwin, Charles (1871). Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron. Stockholm: L. J. Hierta

Dawkins, Richard (2005). The ancestor’s tale: a pilgrimage to the dawn of evolution. 1. Mariner Books ed. Boston: Houghton Mifflin

Garfvé, Henrik (2006). Ras och IQ: 30 års forskning : [analys av en debatt förd i tidskriften Psychology, public policy and law. 1. uppl. Trollhättan: Logik

Illustrerad Vetenskap (2004) ”Vi behöver ett nytt rasbegrepp”, nr 10, s. 38-41

Pendell, Elmer (2011). Civilisationernas självmord. 1. svenska upplaga Stockholm: Ostara

Rieger, Jürgen (2010) Ras – den avgörande frågan. Grängesberg: Nordfront förlag

Midsommar – dagen vi svenskar älskar!

Denna vecka firar vi svenskar midsommar – ett firande vars rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under denna högtid så är ljuset starkare och håller i sig längre än någon annan dag på året. Årets livscykel har nått sin mittpunkt efter att livet fötts på nytt med våren och blommat upp i försommarens barndom. I de nordligaste delarna av vårt land är det vid denna tid på året ljust dygnet runt. Värmen börjar nu få fäste här i Norden. Enligt sägnerna är midsommarnatten den mest magiska natten på året.

Midsommar - dagen vi svenskar älskar!

”Midsommarnatten är inte lång, men den sätter många vaggor igång” lyder ett gammalt svenskt ordstäv.

Midsommar är sommarens, livets och fruktbarhetens fest och med fruktbarheten kommer också kärleken. Att på midsommarafton ligga omslingrad i naturen med en förälskelse hör ungdomen till för en svensk och så har det med största sannolikhet varit i tusentals år. Fruktbarheten är en naturlig del av vårt liv. Genom fruktbarheten så skapar vi familjer som är framtidens byggstenar. Vi kan endast vinna om vi säkrar vår framtid, vilket vi gör genom våra barn.

Det pågår en kamp om vårt kulturella arv där de svenskfientliga försöker att förvanska våra sedvänjor och ge dem ny innebörd som passar det folkfientliga etablissemangets agenda bättre. Vi har på senare år kunnat se hur mångkulturella inslag smygs in i det svenska midsommarfirandet där främlingar ska iklädas folkdräkter och folkmusik från hela världen ska stjäla fokus från det rena nordiska. Men det är inte första gången som någon försökt förändra denna vårt folks mest centrala sed till något folkfrämmande. Kyrkan försökte tidigt att kväsa detta okristliga firande – på samma sätt som man gjort med julen och flera andra norröna fester – genom att försöka ersätta det med firande av någon utvald gestalt eller händelse ur den kristna mytologin. Midsommaren skulle ersättas med Johannes Döparens dag och sången, dansen, kärleken, festen och glädjen skulle ersättas med fromhet och underkastelse.

Midsommar

Midsommar.
Bild: Anders Zorns målning ”Midsommardans” från 1897.

Men sedvänjan var för stark och lät sig inte överskuggas eller underkuvas, trots att den tidvis förbjöds av kyrkan. Midsommarseden var så pass djupt rotad inom oss att den stod emot och segrade. 2003 gav Svenska kyrkan en gång för alla upp kampen om midsommar och flyttade Johannes Döparens firande till söndagen efter midsommardagen. På samma sätt kommer seden även stå emot folkförrädarnas försök att förvanska den med mångkulturella inslag. Så länge det finns nordmän så kommer seden att leva kvar!

Vi önskar alla våra läsare en glad midsommarafton, en magisk midsommarnatt och en härlig midsommardag.

 

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter