EXPOs mardröm – antifragil nationalism

I Sverige utmärker sig den svenskfientliga organisationen EXPO som en av de mest aktiva grupperna bland de som desperat försöker motarbeta nationalismen. Trots att de har stora ekonomiska tillgångar, anställd personal och det politiskt korrekta etablissemanget i ryggen samt har allianser med stora delar av gammelmedia, växer sig nationalismen allt starkare i Sverige. För nationalister med vind i seglet är det svårt att föreställa sig hur det måste kännas att anstränga sig förgäves på det sätt som EXPO gör. Nationalister kan däremot glädjas av deras ansträngningar eftersom att nationalismen är antifragil och gynnas av de utmaningar som våra motståndare skapar åt oss.

Nationalismen är antifragil

Nationalismen avancerar likt ett drakskepp på världshaven. Såväl medvind som motvind ger vind i seglet.

Begreppsförklaring: Fragil kontra antifragil

En del människor, system och material är fragila. Exempelvis kan ett stål av en viss typ böjas fram och tillbaka 10 000 gånger innan det går av. För varje gång det böjs har det kommit närmare sin bristningspunkt. Vill man förlänga materialets livslängd bör man alltså skydda det ifrån stress. Andra människor, system och material är antifragila. Skelett fungerar exempelvis så att ju mer det belastas i längdriktningen desto starkare blir det. Att utsätta skelettet för den typen av stress är bara bra för skelettet, och för varje gång det belastas blir det starkare. Om man däremot strävar efter att skydda skelettet ifrån belastning så blir det svagare och svagare tills dess att det slutligen brister. På ett liknande vis fungerar muskler, för att muskler ska växa måste de också utsättas för belastning.

Nationalismen är antifragil

Genom att belasta muskler kan de växa och skapa en stridsduglig kropp.

Utmaningar stärker nationalism som är antifragil

Motståndare till nationalismen har vanligtvis en bristfällig verklighetsuppfattning vilket beror på att människor med en onaturlig livsstil har tappat förståelsen för de grundläggande naturlagarna. De begriper därför sällan skillnaden mellan det fragila och det antifragila och när det är bäst att skydda respektive belasta. Detta grundläggande misstag gör det politiskt korrekta etablissemanget, då människorna inom det ofta driver en politik som visar att de inte förstår resultatet av sina handlingar. Ett exempel på detta är lagen om hets mot folkgrupp. Lagen om hets mot folkgrupp är en lag som i praktiken avskaffar yttrandefriheten i Sverige gällande åsikter i vissa frågor. Syftet från makthavarnas sida är att tysta oppositionen, genom att skrämma eller fängsla den. Dock har lagen en helt motsatt verkan, eftersom nationalismen i detta avseende är ett antifragilt system. Ju mer nationalismen utsätts för denna typ av repression desto starkare växer den sig, av lagbundenhet.

Nationalismen är antifragil

Svåra utmaningar skapar starka människor.

Antifragil nationalism och det naturliga urvalet

Den goda verkan lagen om hets mot folkgrupp har på den nationalistiska rörelsen blir uppenbar om man granskar skillnaden mellan olika media där lagen om hets mot folkgrupp censurerar debatten respektive inte censurerar debatten. Exempelvis kan man granska skillnaden mellan tidningen Realistens debattämnen och kommentarer (som är censurerade av lagen) och yttrandefrihetsforumet Flashbacks debattämnen och kommentarer (som inte censureras av lagen). En väljare som först kommer i kontakt med nationalismen får helt säkert ett mycket bättre intryck av nationalismen i det första fallet, än i det andra.

Detta beror på att även om alla nationalister censureras och förtrycks av lagen om hets mot folkgrupp, kommer förtrycket och censuren i första hand att drabba mindre välformulerade nationalister som inte förmår kontrollera sina känslor och använda språket till sin fördel. De nationalister som klarar att formulera sig smart och kan kontrollera sina känslor bättre, kommer att drabbas i mycket mindre omfattning. På ett liknande vis har lagstiftningen medfört att organisationer har varit tvungna att utforma sin egen estetik istället för att kopiera äldre rörelsers symboler. Detta gör att lagen om hets mot folkgrupp, en lag som egentligen syftar till att försvaga nationalismen, i praktiken ger de mer förståndiga nationalisterna en konkurrensfördel gentemot de mindre förståndiga. Därför gynnas nationalismen av lagen, och kan tack vare den på ett bättre och mer attraktivt sätt nå ut till fler människor.

Nationalismen är antifragil

Symboler kan förbjudas men vårt folks kulturskapande kraft är ostoppbar. Nationalistisk symbolik har på senare år skapas helt på egen hand. En av dessa är Nyskapandes symbol.

Antifragil nationalism är ingen mardröm

Lagen om hets mot folkgrupp är bara ett av många exempel på hur nationalismen endast växer sig starkare av att motarbetas. EXPO och liknande grupper anstränger sig inte bara förgäves utan bidrar även till nationalismens framfart. Det spelar alltså ingen roll om de är passiva eller försöker motarbeta nationalismen – för nationalismen som är antifragil kommer att segra oavsett. För våra motståndare verkar detta kanske vara en mardröm – men det är verkligheten.

Artikelrekommendationer:
Antifragilitet innebär att stärkas genom utmaningar. De människor som räds utmaningar kan beskrivas som trygghetsnarkomaner. Denna inställning till livet är osund och onaturlig. Läs mer om det i artikeln: ÄR DU TRYGGHETSNARKOMAN ELLER BÄRSÄRK?

Våra nordiska förfäder har härdats och stärkts av mörker, kyla, iskalla nordanvindar i årtusenden. Mångkulturen är en utmaning för vårt folk som dagens svenskar måste övervinna. Läs mer om hur mångkulturen stärker svensken i artikeln:
MÅNGKULTUREN STÄRKER SVENSKEN


Följ oss på sociala medier:

- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–
Referenser

Taleb, Nassim Nicholas (2013). Antifragile: things that gain from disorder. London: Penguin Books

Rasism räddar liv

I fria, civiliserade samhällen respekteras samtliga åsikter. Problem löses genom diskussion, ingen rädsla för avvikande åsikter finns, kritiker tystas inte ned. Många politiskt korrekta skulle vilja påstå att vi lever i ett sådant samhälle, men det gör vi faktiskt inte. Det är bara att se på hur studier om rasligt ursprung behandlas. Varje gång rasforskning beskrivs i politiskt korrekta massmedier angrips forskningen av politiska skäl.

Vikingating. Att göra sin röst hörd hör till nordisk kultur. På bilden syns ett nordiskt ting där gemene man kunde föra sin talan.

Att göra sin röst hörd hör till nordisk kultur. På bilden syns ett nordiskt ting där gemene man kunde föra sin talan.

Denna inställning till vetenskap är inget nytt. Häxjakt mot forskare har existerat tidigare i historien. Ett berömt exempel på det är Galileo Galilei som genom sina vetenskapliga studier trotsade kyrkans geocentriska världsbild, dvs. tron om att planeterna kretsade kring jorden. Tack vare sina studier kunde Galilei dra slutsatser om att planeterna kretsade kring solen. Och givetvis avskydde den tidens politiskt korrekta honom för sina studier – på samma sätt som studier om raser upprör nutidens politiskt korrekta.

De politiska korrekta är av naturen vetenskapsfientliga. De bryr sig inte om vad som är sant och korrekt, de prioriterar sin politiska agenda framför allting annat. Inte så konstigt att de förr eller senare kommer i klammer med vetenskapen. Deras åsikter är inte genomtänkta och håller ej vid närmare undersökning. Egentligen är de flesta av dem välmenande, men de har tagit till sig av destruktiva idéer utan att granska dem, vilket har lett till deras irrationella ställningstaganden.

Rasism räddar liv.

Rasism räddar liv.

Människoliv bryr de sig inte heller om när det kommer till kritan. Om de hade velat hjälpa människor hade de främjat forskningen kring så kallade rasmediciner, dvs. mediciner som är anpassade och optimerade för specifika raser och till och med i vissa fall specifika folkgrupper. Istället vill de att alla ska bli behandlade lika, vilket leder till att människor dör på grund av deras politiska agenda – allt för deras hat mot denna typ av forskning. Om de inte hade motarbetat rasforskningen hade många människoliv kunnat räddas under årens lopp. Människor har därför dött till följd av den politiska korrektheten medan rasismen har räddat liv. Som tur är så kommer rasforskningen att vinna i slutändan.

Det är bara att se hur Galileo Galileis åsikter triumferade över kyrkans. Det skedde inte under hans livstid, men det var bara en tidsfråga. På samma sätt kommer rasmedvetenheten att segra. Vetenskapen står på vår sida, vilket gör vår seger oundviklig. I det långa loppet vinner alltid den sida som har vetenskapen bakom sig. Framtiden är vår!

Herman Lundborg

Den svenske rasforskaren Herman Lundborg i Svensk tidskrift från 1921: ”Man har full rätt att hysa den fasta övertygelsen, att de folk som i tid lär sig inse arvets och rasens betydelse och där jämte är villiga att lydigt underkasta sig de naturlagar, som råder över oss människor, kommer att gå segrande fram i världen och bereda väg för en högre kultur, en utvidgad och fördjupad moral samt ett lyckligare människosläkte.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Relaterade artiklar:
Politisk korrekthet är en form av grupptänkande. Läs mer om grupptänkande och hur det kan förebyggas i artikeln: Hur grupptänkande kan leda till kärnvapenkrig

Rasism är naturligt. Läs mer om vi hur vi ska göra för att krossa stigmat kring ordet rasism i artikeln: Rasister är vinnare


Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook

Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————Rekommenderad läsning

Burnham, Stanley (1993). Svart intelligens i ett vitt samhälle. Hämtad 2013-08-10 från http://www.preservationist-books.com/SVIQ.pdf

Darwin, Charles (1871). Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron. Stockholm: L. J. Hierta

Dawkins, Richard (2005). The ancestor’s tale: a pilgrimage to the dawn of evolution. 1. Mariner Books ed. Boston: Houghton Mifflin

Garfvé, Henrik (2006). Ras och IQ: 30 års forskning : [analys av en debatt förd i tidskriften Psychology, public policy and law. 1. uppl. Trollhättan: Logik

Illustrerad Vetenskap (2004) ”Vi behöver ett nytt rasbegrepp”, nr 10, s. 38-41

Pendell, Elmer (2011). Civilisationernas självmord. 1. svenska upplaga Stockholm: Ostara

Rieger, Jürgen (2010) Ras – den avgörande frågan. Grängesberg: Nordfront förlag