Bärsärkaranda kontra trygghetsnarkomani

Är det något som kännetecknar politiskt korrekta människor så är det deras rädsla för konflikter och motgångar. I grund och botten handlar denna konformism om att de söker en överdriven trygghet som är omöjlig och i förlängningen rentav opassande. Av den anledningen strävar de efter att undvika utmaningar och motgångar i stort. Deras rädsla för alla möjliga faror speglar såklart uppfostran av barnen. Exempel på det är när barnen inte tillåts klättra i träd, fäktas med pinnar eller kasta snöboll för att någon kan göra illa sig. Denna inställning hämmar barnen som inte tillåts utvecklas på ett normalt sätt. Rädslan för utmaningar finns också i skolorna – betygskraven sänks för att fler ska bli godkända, vilket innebär att kvalitén försämras.[1]

Är du trygghetsnarkoman eller bärsärk?

Lyckan står den djärve bi. Lev livet med bärsärkaranda!

Denna fega inställning till livet kallas trygghetsnarkomani och har diskuterats och förklarats av överläkaren i psykiatri, David Eberhard. I boken ”I trygghetsnarkomanernas land” förklarar han hur detta överdrivna behov av trygghet och kontroll i praktiken gör människor rädda och inkapabla att sköta sina liv. Vi lever i en tid som är säkrare och tryggare än någonsin – ändå så söker de fega trygghetsnarkomanerna efter ännu mer säkerhet och trygghet. Resultatet blir ett samhälle där alla ska ses som vinnare men i realiteten slutar som förlorare. För att utvecklas måste våra förmågor få sättas på prov. En sund tävlingsanda gynnar oss och bidrar till ett samhälle där alla får en chans att visa vad de går för. Det finns ingen anledning till att låta oss hämmas av denna osunda inställning där vi lever i rädsla för att vara bättre än andra. Att vara bättre är istället just det som vi ska eftersträva.

Är du trygghetsnarkoman eller bärsärk?

I TV-serien Vikings kan man följa Ragnar Lodbroks äventyr i jakt på ära och rikedom.

Vi ska låta oss inspireras av gångna generationers mod och krigaranda. Bärsärkarna, som var fruktade krigare, njöt av striden när de befann sig i ett tillstånd av kontrollerat raseri. Deras djärva dödsförakt gav dem lycka. Risktagandet var naturligt för dem. Våra instinkter för utmaningar och risktagande är djupt rotade i den nordiska folksjälen. Det är därför naturligt att finna nordbor i sporter som är förknippade med risker, såsom extremsporter.[2] Bärsärkarandan manifesteras även inom politiken – att modigt ifrågasätta den politiskt korrekta vansinnespolitiken är att ta efter bärsärkarnas leverne. Ge er aldrig utan strid. Älska utmaningar. Gör rätt och räds intet!

Följ oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–
Referenser
[1] Eberhard, David (2007). I trygghetsnarkomanernas land: om Sverige och det nationella paniksyndromet. [Ny utg.] Stockholm: Månpocket
[2] MacDonald, Kevin (2011) Extreme Sports as a Context of Implicit Whiteness. Hämtad 13 september, 2013, från http://www.theoccidentalobserver.net/2011/09/extreme-sports-as-a-context-of-implicit-whiteness/

Julen hotar kulturmarxismen

Julen närmar sig. Julgranar och julpynt smyckar många svenskars hem. Förberedelserna inför julafton har inletts. Som alltid finns samma förväntan inför denna uppskattade högtid.

Julen hotar kulturmarxismenVissa försöker dock störa svenskarna i detta firande. Kulturmarxister försöker motverka sedvänjor som julen, vilket har mött stora reaktioner från allmänheten. Vad kulturmarxisterna inte förstår är hur djupt rotad julen är för oss nordbor. Det går inte att i kommunistisk anda frånta folket dess biologiska kultur. Det var istället just detta agerande som undergrävde legitimiteten för kommunisterna i Sovjetunionen och beredde väg för en ny ordning. Samma öde kommer även det politiskt korrekta etablissemanget att möta.

För att förstå hur djupt rotade våra sedvänjor är, bör man se hur forntida nordbor firade midvinterblotet. Våra förfäder firade midvinterblot under den mörkaste delen av året för att högtidlighålla ljusets återkomst. Det är ifrån midvinterblotet som vårt julfirande härstammar. Släktingar och vänner samlades och åt och drack gemensamt samt gav varandra gåvor under denna norröna julfest.[1][2]

Julen hotar kulturmarxismenDet är naturligt för oss att känna igen oss i våra anfäders kultur. Carl Gustav Jung, fadern till den analytiska psykologin, förklarar denna igenkänning med begreppet ”det kollektiva omedvetna”. Det kollektiva omedvetna innebär nedärvda sätt att tänka och känna.[3] När vi njuter av urnordiska sedvänjor så som julen har vi samma slags känslor som våra förfäder. Av samma anledning har etniska främlingar svårt att njuta av julen på samma sätt som vi gör, även om de skulle försöka.

Genom att fira jul manifesteras den nordiska andan. Att kämpa är även att fira våra högtider. Se till att njuta av julen till fullo med släkt och vänner. Sålunda önskar vi våra läsare en riktigt god jul!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Nyskapande tar juluppehåll och återkommer den 16 januari 2013. Tills dess önskar vi god jul och gott nytt år!

[OBS! Vi tar inget juluppehåll i år (2013) utan kommer med en ny onsdagsartikel som vanligt nästa onsdag den 25 december.  / Redaktionen 2013-12-23]

——————————————————————————————————————–

Referenser

[1] Feilberg, H.F. (1904). Jul – allesjælestiden, hedensk, kristen julefest. 2. uppl.
København: Det Schubotheske Forlag, s. 86-89.

[2] Lindahl, Jan. (1996). Bakvända världen – folk och fest på medeltiden. Stockholm:
Hägglunds förlag, s. 57.

[3] http://webspace.ship.edu/cgboer/jung.html