Nordmannamakt är framtidens nationalism

Den nationalistiska kampen handlar om något mycket större än att återerövra Sverige. Nordmannamakt är en långsiktig strategi som fortsätter generation efter generation.

Det är hög tid för den Sverigevänliga folkrörelsen att tänka långsiktigt på allvar. Inte enbart några år eller ens årtionden framåt, utan flera hundra år framåt. Vi behöver en långsiktig strategi som fortsätter generation efter generation. Vi ska fästa blickarna vid horisonten. Det viktiga är att vi når vårt slutgiltiga mål. Det kan ta hundra, tusen eller tiotusen år. Hur lång tid det tar spelar mindre roll. Det blir en kamp över generationerna som binder oss samman.

NordmannamaktMånga verkar se det som att vi antingen räddar Sverige precis just nu eller så gör vi aldrig det. Svenskens situation är akut men denna inställning andas istället defaitism. De förstår inte att vi är som vilken grupp i djurriket som helst. Vi behöver endast omgruppera, öka i antal och sedan expandera. Det finns ett antal djurarter som varit hotade intill utrotning och sedan återhämtat sig, ökat i antal och sedan spridit sig över hela världen. Människoarten var för några hundratusen år sedan endast ett fåtal tusen personer – nu finns det mer än sju miljarder människor. På samma sätt kan nordborna återerövra Norden.

Denna långsiktiga strategi betyder emellertid inte att vi ska minska i arbetstakt. Snarare borde vi lägga i en växel för att kunna erövra mer nordmannamakt. Det handlar om dagligt, effektivt och målmedvetet arbete under många års tid för att våra visioner ska bli verklighet. Genom att arbeta på detta vis över flera generationer kan vi istället stå som vinnare.

 

Vita kränkta män – förinta trälasinnet!

Vita kränkta män har ingen plats i en rörelse som ämnar erövra framtiden. I takt med att en rörelse och dess idéer växer och drar till sig nytt blod så måste man vara vaksam över vilka attityder och föreställningar som de nytillkomna för med sig i bagaget. Det händer att människor bildar negativa och pessimistiska attityder och synsätt när de ser förfallet som drabbat vårt land. De är upprörda – ofta med all rätt i världen – men låter sedan ilskan degenereras till moralism och kränkthet. De lever i villfarelsen att allting var bättre förr och istället för att rannsaka sig själva och ta ansvar över hur framtidens formas skyller man ifrån sig och letar efter syndabockar.

Vita kränkta män är anledningen till att konservativa aldrig kan vinna. Träldom hör inte hemma i nordisk kultur.

Vita kränkta män är anledningen till att konservativa aldrig kan vinna. Träldom hör inte hemma i nordisk kultur.

Kränktheten är en pestsmitta som spridit sig som en löpeld i dagens samhälle. Det nästan tävlas om vem som kan känna sig mest kränkt och offerrollen har blivit gnällspikens väg att synas och få sina femton minuter i rampljuset. Idag är det på modet att vara ett offer. Tyvärr har denna attityd ibland lyckats färga av sig även på folk som drar åt nationalismen. Vissa ser med avundsjuka på invandrarnas möjlighet att lufta sin lättkränkthet offentligt och tar efter denna osympatiska offermentalitet. Dessa gör sig förtjänta av att tituleras med fiendens ironiska begrepp ”vita kränkta män”, även om beteendet som uppvisas varken är nordiskt eller manligt. En opinionsbildare som associerades med begreppet ”vita kränkta män” var Pär Ström, som vek sig för feministiska påtryckningar.

Att erkänna sig kränkt är att erkänna sig vanärad. Har man blivit vanärad så lipar man inte över det utan man agerar. En nordisk nationalist borstar av sig fiendens kränkningar med ett skratt och går sedan till angrepp. En annan pessimistisk attityd vi klarar oss utan är den hos moralisten – som tror att han löser problem genom att sätta sig till doms över andra och lägga sig i deras liv. Precis som lättkränktheten är även detta en förlorarmentalitet. En sann ledare gnäller inte över andras tillkortakommanden, han visar vägen genom att vara en förebild.

Nordmän mot vita kränkta män.

Nordmän mot vita kränkta män. Målningen heter ”Nordiska plundrare skapar ödeläggelse” och är skapad av Tom Lowell.

Nationalismens essens är stolthet – styrka och glädje. Det är inte nationalism att rygga för framtiden och längta efter det förgångna. Nationalism är att leva naturens gång, från forntiden genom nutiden och in i framtiden. Det är en strävan efter konstant förbättring där siktet är inställt mot framtiden med det förgångnas lärdomar i minnet. Att leva nationalism är att njuta av livet och av den ständiga kampen för förbättring. Pessimism och avundsjuka hör inte till vår ideologi. Människan följer vinnare och inte förlorare. Vi vill se mer livsglädje och mindre gnäll – mer ära och mindre vanära – mer nordmannamakt och mindre vanmakt!

Läs även:
- Nordmannamakt – janteslakt!
- Myten om kulturmarxistisk infiltration

Hitta oss på sociala medier:

- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Rekommenderad läsning:
Hall, Ulf (2004). Ledstjärnor: 57 kvinnor om ledarskap. Stockholm: Natur och kultur/Fakta etc.
Kjellman, Östen (2011). Den Forna Seden Vol 1. Arktos Media Ltd
Kjellman, Östen (2011). Den Forna Seden Vol 2. Arktos Media Ltd
Machiavelli, Niccolò (2012). Fursten. Stockholm: Atlantis
Witt, R. 2008. ”Verksamhetschefens indirekta ledarskap”. Hämtad 21 juni 2013 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:199378/FULLTEXT01

 

Midsommar – dagen vi svenskar älskar!

Denna vecka firar vi svenskar midsommar – ett firande vars rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under denna högtid så är ljuset starkare och håller i sig längre än någon annan dag på året. Årets livscykel har nått sin mittpunkt efter att livet fötts på nytt med våren och blommat upp i försommarens barndom. I de nordligaste delarna av vårt land är det vid denna tid på året ljust dygnet runt. Värmen börjar nu få fäste här i Norden. Enligt sägnerna är midsommarnatten den mest magiska natten på året.

Midsommar - dagen vi svenskar älskar!

”Midsommarnatten är inte lång, men den sätter många vaggor igång” lyder ett gammalt svenskt ordstäv.

Midsommar är sommarens, livets och fruktbarhetens fest och med fruktbarheten kommer också kärleken. Att på midsommarafton ligga omslingrad i naturen med en förälskelse hör ungdomen till för en svensk och så har det med största sannolikhet varit i tusentals år. Fruktbarheten är en naturlig del av vårt liv. Genom fruktbarheten så skapar vi familjer som är framtidens byggstenar. Vi kan endast vinna om vi säkrar vår framtid, vilket vi gör genom våra barn.

Det pågår en kamp om vårt kulturella arv där de svenskfientliga försöker att förvanska våra sedvänjor och ge dem ny innebörd som passar det folkfientliga etablissemangets agenda bättre. Vi har på senare år kunnat se hur mångkulturella inslag smygs in i det svenska midsommarfirandet där främlingar ska iklädas folkdräkter och folkmusik från hela världen ska stjäla fokus från det rena nordiska. Men det är inte första gången som någon försökt förändra denna vårt folks mest centrala sed till något folkfrämmande. Kyrkan försökte tidigt att kväsa detta okristliga firande – på samma sätt som man gjort med julen och flera andra norröna fester – genom att försöka ersätta det med firande av någon utvald gestalt eller händelse ur den kristna mytologin. Midsommaren skulle ersättas med Johannes Döparens dag och sången, dansen, kärleken, festen och glädjen skulle ersättas med fromhet och underkastelse.

Midsommar

Midsommar.
Bild: Anders Zorns målning ”Midsommardans” från 1897.

Men sedvänjan var för stark och lät sig inte överskuggas eller underkuvas, trots att den tidvis förbjöds av kyrkan. Midsommarseden var så pass djupt rotad inom oss att den stod emot och segrade. 2003 gav Svenska kyrkan en gång för alla upp kampen om midsommar och flyttade Johannes Döparens firande till söndagen efter midsommardagen. På samma sätt kommer seden även stå emot folkförrädarnas försök att förvanska den med mångkulturella inslag. Så länge det finns nordmän så kommer seden att leva kvar!

Vi önskar alla våra läsare en glad midsommarafton, en magisk midsommarnatt och en härlig midsommardag.

 

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Kulturkamp stoppar massinvandringen

Invandringspolitik är ett ständigt debatterat ämne. När det förs på tal blir det naturliga för en förnuftig person att visa på det absurda med en politisk linje som medför att nordbornas intressen hotas genom undanträngning och assimilering. Det blir ännu värre av att denna förändring för med sig kriminalitet, otrygghet, kostnader och andra försämringar av levnadsvillkor.

När man hör någon försvara denna destruktiva utveckling är den naturliga reaktionen att med hjälp av logiska argument försöka styra personen i rätt riktning. Vissa personer kan tänka sig att omvärdera sina politiska åsikter efter en diskussion, men de tillhör en minoritet. De allra flesta motiveras av andra faktorer såsom personlig identitet och influenser från närstående och medier angående vad som förväntas av dem. Dessutom har många politiskt korrekta betingats till en sedvanlig reaktion så fort någon yttrar sig kritiskt mot invandringen och tillhörande frågor. För vissa är det rentav en hederssak, vilket gör det lönlöst att få över dessa människor genom att förkunna faktum. Av den anledningen är det mer fruktsamt att tilltala deras känslor – att vinna deras hjärtan.[1][2]

Väx som person genom att knyta an till vårt arv. Målningen heter "Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö" och är skapad av Mårten Eskil Winge.

Väx som person genom att knyta an till vårt arv. Målningen heter ”Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö” och är skapad av Mårten Eskil Winge.

Det är just det som kulturkampen handlar om. Innan vi kan få dem att ställa sig kritiska till den destruktiva utvecklingen som mångkulturen för med sig, ska vi beröra dem emotionellt och hjälpa dem att utveckla sin nordiska identitet. Med detta inte sagt att vi ska undvika att tala om problemen med invandringen; självfallet ska vi ständigt lyfta upp detta i den politiska arenan. Kulturkampen och opinionsbildningen kompletterar varandra.[3]

Att hjälpa till att skapa någons identitet innebär att man hjälper denne att få ett mer meningsfullt och rotfast liv. Detta kan genomföras med hjälp av att tala om svensk historia och nordisk mytologi. Eftersom dessa ämnen vanligtvis har förmedlats ur en negativ synvinkel är det enkelt att väcka intresse genom att berätta om det på ett levande och positivt sätt. Intresset växer ytterligare när man knyter an dessa ämnen till frågor som de har ett personligt intresse i. Om personen är intresserad av kvinnofrågor kan man tala om hur kvinnosynen var i Norden för tusen år sedan, och sedan jämföra det med den kristna kvinnosynen som kom senare. Om det är någon som är kritisk mot kristendomen kan man kontrastera de kristnas försök att styra människors liv med den mer pragmatiskt och individualistiskt betonade norröna livsåskådningen.[4][5]

Kulturkampen stoppar massinvandringen!

Även för svenskar som inte är etniskt medvetna så tänds en gnista av stolthet i deras hjärtan när de lär sig om sitt ursprung och därmed sitt nordiska sinnelag. Denna gnista ska vi se till att nära så att en riktig eld tänds. När vi knyter oss an till dem på ett emotionellt plan så kommer de att bli mer logiskt klarsynta. När bindeln tas från deras ögon kommer de att ifrågasätta mångkulturen som en naturlig följd. Genom framgångsrik kulturkamp så kommer opinionsbildningen underlättas avsevärt!

 

Läs även artikeln om svensk överlägsenhet
Sanningen om svensk överlägsenhet

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Laurelli, Rolf (2010). Affärsmannaskap: för ingenjörer, jurister och alla andra specialister : en bok om hur du lockar fram dina affärsinstinkter. 1. uppl. Malmö: Liber, s. 76
[2] Ekedahl (2013). ”Social identitet viktigare än sanningen vid bedömning av rätt och fel”. Hämtad 21 mars 2013 från https://www.realisten.se/2013/02/08/social-identitet-viktigare-an-sanningen-vid-bedomning-av-ratt-och-fel/
[3] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15
[4] Kjellman, Sten (2011). Den Forna Seden Vol 1. Arktos Media Ltd
[5] Kjellman, Sten (2011). Den Forna Seden Vol 2. Arktos Media Ltd

Julen hotar kulturmarxismen

Julen närmar sig. Julgranar och julpynt smyckar många svenskars hem. Förberedelserna inför julafton har inletts. Som alltid finns samma förväntan inför denna uppskattade högtid.

Julen hotar kulturmarxismenVissa försöker dock störa svenskarna i detta firande. Kulturmarxister försöker motverka sedvänjor som julen, vilket har mött stora reaktioner från allmänheten. Vad kulturmarxisterna inte förstår är hur djupt rotad julen är för oss nordbor. Det går inte att i kommunistisk anda frånta folket dess biologiska kultur. Det var istället just detta agerande som undergrävde legitimiteten för kommunisterna i Sovjetunionen och beredde väg för en ny ordning. Samma öde kommer även det politiskt korrekta etablissemanget att möta.

För att förstå hur djupt rotade våra sedvänjor är, bör man se hur forntida nordbor firade midvinterblotet. Våra förfäder firade midvinterblot under den mörkaste delen av året för att högtidlighålla ljusets återkomst. Det är ifrån midvinterblotet som vårt julfirande härstammar. Släktingar och vänner samlades och åt och drack gemensamt samt gav varandra gåvor under denna norröna julfest.[1][2]

Julen hotar kulturmarxismenDet är naturligt för oss att känna igen oss i våra anfäders kultur. Carl Gustav Jung, fadern till den analytiska psykologin, förklarar denna igenkänning med begreppet ”det kollektiva omedvetna”. Det kollektiva omedvetna innebär nedärvda sätt att tänka och känna.[3] När vi njuter av urnordiska sedvänjor så som julen har vi samma slags känslor som våra förfäder. Av samma anledning har etniska främlingar svårt att njuta av julen på samma sätt som vi gör, även om de skulle försöka.

Genom att fira jul manifesteras den nordiska andan. Att kämpa är även att fira våra högtider. Se till att njuta av julen till fullo med släkt och vänner. Sålunda önskar vi våra läsare en riktigt god jul!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Nyskapande tar juluppehåll och återkommer den 16 januari 2013. Tills dess önskar vi god jul och gott nytt år!

[OBS! Vi tar inget juluppehåll i år (2013) utan kommer med en ny onsdagsartikel som vanligt nästa onsdag den 25 december.  / Redaktionen 2013-12-23]

——————————————————————————————————————–

Referenser

[1] Feilberg, H.F. (1904). Jul – allesjælestiden, hedensk, kristen julefest. 2. uppl.
København: Det Schubotheske Forlag, s. 86-89.

[2] Lindahl, Jan. (1996). Bakvända världen – folk och fest på medeltiden. Stockholm:
Hägglunds förlag, s. 57.

[3] http://webspace.ship.edu/cgboer/jung.html