Så blir en absolut svensk jul möjlig

Julen är äntligen här igen. Det är dags för svenskar att återigen fira en av våra mest älskade seder. Att julen är en så högt uppskattad högtid av oss svenskar beror på att den är så pass djupt rotad i vår kultur. Detta märks tydligt genom att vi i Norden till skillnad från de flesta andra germanska länder på kontinenten behållit det ursprungliga namnet på denna urnordiska vinterfest. Det finns många anledningar varför svenskar gillar julfirandet. Folk älskar tomtar, snö, god julmat, firanden i varma stugor i ett nordiskt vackert vinterlandskap. Att samlas med släkt och vänner och stärka relationer i en gemytlig miljö som frodas i nordisk kultur – det är genuint julfirande.

Namnet Jul är kopplat till Jólnir som var ett annat namn för Oden. Och Oden har fortfarande en central roll i vårt firande, om än i en smått förändrad form - nämligen som självaste Tomten.

Namnet Jul är kopplat till Jólnir som var ett annat namn för Oden. Och Oden har fortfarande en central roll i vårt firande, om än i en smått förändrad form – nämligen som självaste Tomten.

Men denna tid på året har även blivit en tidpunkt för politiska utspel och debatter. Kalle Anka, kristna sånger om Jesu födelse och att skolelever inte får hålla höstterminens avslutande ceremonier i kyrkor är exempel på vad som diskuterats. Detta är något som en liten men högljudd minoritet av dystra Sverigevänner med en konservativ inställning reagerat på då de betraktar kultur som något statiskt eftersom de själva inte är några kulturskapare. I vissa fall har defaitismen varit så extrem att formuleringar som ”Glögg till vinterfesten” i Systembolagets marknadsföring förvandlats till ett orosmoment endast för att ordet jul inte omnämns.

Julen är en urnordisk vinterfest. Det är bättre att främlingar och kulturmarxister får fira sina egna vinterfester än att de ska vara med och fira jul som är svenskarna i Sveriges högtid. Den svenska kulturen är samtidigt något levande som vi svenskar utvecklar hela tiden – för den svenska kulturen är den kultur som vi svenskar skapar. Inslag i det svenska julfirandet som påtvingats ovanifrån av kyrkan eller SVT är däremot inte en del av vår svenska kultur. Den svenska kulturen är någonting som växer fram underifrån – ifrån folket – inte något som vi blir påtvingande ovanifrån eller utifrån.

Jenny Nyströms vann stor framgång genom sina illustrationer av tomtar.

Jenny Nyström vann stor framgång genom sina illustrationer av tomtar.

Inslag av Kalle Anka, Karl Bertil Jonsson och kristendom är alltså inte exempel på kultur som svenskar skapat – istället kan det ses som en form av anpassning eller kompromiss. För om kyrkan eller det politiskt korrekta etablissemanget hade fått bestämma så hade ingenting av det vi verkligen förknippat med jul funnits kvar. Istället för ett folkligt firande hade vi då enbart plågats med propaganda i form av predikningar i kyrkan eller statens TV-program.

Att vårt julfirande befrias från främmande influenser är enbart positivt. Låt kulturmarxisterna göra grovjobbet och hugga bort de sjuka och främmande influenserna i vår kultur så kan vi fokusera på att bygga upp en svensk, ljus kultur på nytt. För när vi firar jul så firar vi faktiskt ljusets återkomst – det är alltid som mörkast innan det blir ljusare igen. Vi önskar alla våra läsare en riktigt god jul!

Följ oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Till seger eller Valhall!

Människor i alla tider har undrat hur de ska hantera svåra utmaningar. Med en felaktig attityd kan man utveckla en negativitet som leder till att man inte njuter av livet. Detta åtgärdas enklast genom att ta sig an den nordiska livsfilosofin som genomsyrar våra sägner. För ser man till sägnerna förstår man varför de hade en så positiv syn till livet. När vikingarna mötte livshotande strider fanns det två utfall, antingen seger som leder till rikedomar och ära eller till Valhall, de stupade krigarnas hall där de varje dag stred och festade. I båda dessa utfall ledde modet och stridandet till stor ära. Eftermälet var av stor vikt för dem. I och med att vikingar än idag fascinerar och inspirerar folk över hela världen så står det klart att de lyckades skapa sig ett gediget eftermäle.

Alternativet till att segra stort var att nå Valhall där strid och fest erbjöds varje dag.

Alternativet till att segra stort var att nå Valhall där strid och fest erbjöds varje dag.

Inte undra på att de mådde så bra. De skapade sin lycka genom att välja rätt livsfilosofi, stor ära och mening med livet. Detta gjorde dem orädda inför stora utmaningar. Lärdomarna från den nordiska livsfilosofin är emellertid evigt aktuella oavsett epok i historien. Problem uppstår först när vi ser det som ett problem. Om vi väljer att se det som en värdefull lärdom som kan hjälpa oss i framtiden blir vi avsevärt mer handlingskraftiga och ärorika. Antingen segrar vi första gången eller så lär vi oss viktiga lärdomar som hjälper oss att segra överlägset nästa gång. Följ fädernas visdom: Till seger eller Valhall!

Följ oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Gå bärsärk mot främlingsgängen!

Den senaste tidens kravaller i mångkulturdrabbade områden så som Husby och andra orter runtom i landet har väckt stor ilska hos svensken. Allt fler börjar inse att situationen där vi huserar dessa otacksamma odjur är ohållbar och måste komma till ett slut. Som ett svar på förfallet så bildades i förra veckan olika medborgargarden. Där samlades stolta svenskar som tröttnat på att vara toleranta. Dessa svenskar hörsammade kallelsen – att sätta stopp för de främlingsgäng som vandaliserat, bränt ner och hotat svenskens tillvaro.

Oden

Bärsärkarnas ideal var den visaste av norröna gudar: Oden.

Denna orädda, handlingskraftiga attityd är något som starkt präglar vår nordiska livsstil – att aldrig ge sig, att aldrig sluta kämpa. Sedan urminnes tider är det denna bärsärkaranda som utgjort vårt folks innersta väsen. Våra förfäders jakt på ära och stordåd tillät helt enkelt inte feghet och jantelag. De nöjde sig inte med det som var lagom, de ville upptäcka nya horisonter, besegra nya fiender, plundra nya skatter och göra bättre affärer. Detta gällde såväl under vikingatid som stormaktstid. Det är samma drivkraft som för tusentals år sedan när våra förfäder lade under sig Norden efter att landet smälte fram från inlandsisen.

Bärsärkar

Blodet kokar, vreden sjuder
Genom själen stridsrop ljuder
Se, nu vaknar en slumrande urkraft
En styrka som vi en gång haft

Det vi behöver idag är män och kvinnor som vågar gå man ur huse när vårt livsrum hotas. Det främmande inflytande som smugit sig på och växt sig starkt måste åderlåtas. Vårt folk och vår kultur är överlägset dessa kreatur som betar på vår mark. Det är dags att sluta gå med krökta ryggar. Stå rakryggade, även i den hårdaste motvind. Tillåt ingen att trampa på er. Att säga ifrån och agera är en självklarhet. Likt våra förfäder ska vi visa prov på denna bärsärkaranda – precis som de hundratals svenskar som självmant bildat medborgargarden. Svenskar, det är hög tid att ni tar ställning mot vansinnet. Hörsamma kallelsen och vinn er frihet åter!

 

Läs även artikeln: Främlingarna ska frukta svenskarna
- Främlingarna ska frukta svenskarna


Hitta oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Rasister är vinnare

Vid varje tillfälle som en politiskt korrekt får slut på argument, drar denne i desperation fram rasistkortet med förhoppningen att trycka ned massinvandringskritikern. Kulturmarxister har under årtionden försökt ladda ordet rasism med negativa suggestioner, just för att hålla tillbaka svenskvänliga krafter.

Rasism är en mänsklig instinkt som innebär att vi i valet mellan vårt eget folk och andra folk väljer vårt eget. Något annat vore konstigt och destruktivt. Det är istället naturligt, konstruktivt och gynnsamt att välja sitt folk framför andra folk.

Som Gustav Vasa menade kräver vi svenskar mod och dådkraft från våra ledare: "De svenske äro allmänneligen så till lynnes, att de behöva karlasinne av sin konung."

Som Gustav Vasa menade kräver vi svenskar mod och dådkraft från våra ledare: ”De svenske äro allmänneligen så till lynnes, att de behöva karlasinne av sin konung.” [1]

När svenskhatare kallar oss rasister har vi två alternativ. Vi kan antingen stå upp eller ge vika. För varje gång vi ger vika vinner våra fiender mark. Kulturmarxister och andra svenskhatare har endast makt över oss för att vi tillåter det. Det är dags att ta tillbaka den makten. Därför är det viktigt att visa att vi inte berörs av ordet rasist. För oss är inte ordet associerat med negativa suggestioner. När någon menar att det är negativt att vara rasist, bör man visa sig oförstående till det.

Ska ordet rasist fyllas med någon laddning, ska den vara positiv. Vi ska lyfta fram att rasister är vinnare, att rasism är något naturligt och positivt. Hävdar man att man inte ser några skillnader mellan etniska grupper är man oärlig. Till och med de mest förhärdade kulturmarxister väljer att bo i etniskt svenska områden, vilket är en mycket rasistisk handling. När Aftonbladets chefredaktör Jan Helin blev tillfrågad om varför han bodde i ett etniskt svenskt område svarade han: ”En del gillar bara de som är av samma etnicitet som en själv. Jag är inte så upprörd över det”.[2] Därefter fortsatte han att klaga på Sverigedemokraterna. Att de klagar på att andra svenskar motsätter sig mångkulturen öppet gör dem till hycklare, då de i handling tydligt visar att de själva föredrar etnisk homogenitet framför mångkultur. De är således rasister precis som vem som helst.

Isbrytaren Oden, den största i sitt slag i Sverige.

Isbrytaren Oden, den största i sitt slag i Sverige. Med oövervinnerlig kraft krossar den allt motstånd i sin väg.

Alla människor är i grund och botten rasister. Det är dags att fler står upp för det som rätt. Vi ska vara isbrytare som krossar stigmat kring ordet rasism. Desto fler som vågar stå upp, desto fler kommer vi att bli. Genom att stå rakryggade i alla väder kommer vi att segra!

 

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————–

Referenser

[1] http://runeberg.org/sfubon/2/0240.html

[2] http://bloggar.aftonbladet.se/janhelin/2010/09/darfor-gillar-vi-olika/#comments