Gustav II Adolf – den nyskapande krigarkungen

Av alla svenska kungar genom historien är det få som kan mäta sig med Gustav II Adolf. Denne krigarkung erövrade land från ryssarna och polackerna i öst, revolutionerade krigföringen, besegrade det tysk-romerska riket i två fältslag, grundade och finansierade universitet och utvecklade rikets administration. Han inledde den svenska stormaktstiden och även kampen mot världens då mäktigaste imperium – det Habsburgska imperiet – som föll för svensk hand. Vid det trettioåriga krigets slut var det vi som stod som segrare. Det är just den innovativa stridskonsten som har gjort Gustav II Adolf vida berömd i militära kretsar. En av de som inspirerats av kungen var Napoleon Bonaparte som beundrade honom och såg honom som en förebild.[1]

Gustav II Adolf

I slaget vid Breitenfeld 1631 visade Lejonet från Norden, som vår svenske kung kallades, upp sina taktiker. Medan de kejserliga trupperna var positionerade i stora trögrörliga grupper bestod svenskarnas revolutionerade stridssätt av eldkraft och rörlighet. Alla svenska soldater kunde med hjälp av uppställningen avlossa sina vapen, till skillnad från de kejserliga trupperna där endast soldaterna längst fram kunde avlossa sina skjutvapen. De svenska musketerarna hade även lärt sig skjuta tre gånger så fort som sina fiender. Artilleriet var placerat i rörliga små enheter för att understödja infanteriet. Kavalleriet hade stor hjälp av små grupper av musketerare i sina led. [2]

När de sachsiska bundsförvanterna flydde fältet och lämnade svenskarna numerärt underlägsna kunde svenskarna genom sina rörliga, avlånga formeringar fylla ut fronten. Svenskarna introducerade även en ny stridsteknik – plutonseld. Det bestod av att truppen avlossade sina vapen i en gemensam rytande salva vilket gav skräck och död åt de kejserligas bepansrade kavalleri. I röken och dammet, med dess stridsrop och dunder från kanoner och musköter, visade svenskarna sina fiender vägen till graven. Resultatet var en storartad seger för Sverige och ett förkrossande nederlag för de kejserliga styrkorna som ansetts vara oövervinnerliga. Kriget hade vänt. [3]

Lejonet var den kraftfulla och ståtliga symbol som Gustav II Adolf associerades med.

Lejonet var den kraftfulla och ståtliga symbol som Gustav II Adolf associerades med.

Med god flexibilitet kan man likt Lejonet från Norden besegra numerärt överlägsna styrkor. Alternativet är att vara lika stel, fantasilös och fast i gamla vanor likt de förlorande kejserliga styrkorna. Den rollen kan vi lämna åt våra fiender. Istället ska vi se verkligheten för vad den är och anpassa oss efter den. Vi ska använda oss av nya metoder, alltid ligga i framkant. Det är vi som ska vara innovatörerna.

Det går inte att förlita sig på äldre taktiker för opinionsbildning och kulturkamp. Flygblad, massmöten och musik-CD’s fungerade utmärkt förr i tiden. Den tiden är förbi, landskapet har förändrats. Nu gäller nya metoder: musiktjänster, livsstilsportaler, nationalistiska e-böcker som finns lättillgängliga till surfplattor, radioprogram och högkvalitativa dokumentärer som avslöjar makthavare för deras korruption. Vi behöver ett stort nätverk av medieaktörer och kulturkämpar: radiopratare, artikelskribenter, dokumentärfilmare, författare, musiker, illustratörer som tillsammans för ut våra budskap till en bredare publik.

Stärk din nordiska identitet med smycken, kläder och accessoarer.

Stärk din nordiska identitet med smycken, kläder och accessoarer.

Att finna nya idéer är enklare än vad man kan tro. Det finns ett antal skickliga trendanalytiker som ger värdefulla nyheter om opinionsbildning och kulturkamp. I ett alltmer mångkulturellt samhälle kommer den etniska identitetens betydelse att växa, vilket gör att alltfler svenskar blir mer intresserade av sitt nordiska ursprung. Detta kan underlättas genom att tillhandahålla identitetsfrämjande varor i form av till exempel smycken, kläder och accessoarer.

Vad som är morgondagens metoder återstår att se. Ju mer vi studerar trender, desto bättre blir vi på att upptäcka dem. Genom att känna till vilka trender som håller på att utvecklas, så kan vi även lära oss hur vi startar nya trender. Det handlar om att ta befäl över utvecklingen och styra den till sin egen fördel. Likt våra förfäder ska vi vara nyskapande och sätta agendan för framtiden!

 

Läs även vår artikel om Karl XII:

Karl XII – född att härska!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————-

Referenser
[1] Brzezinski, Richard (1993). The army of Gustavus Adolphus. 2, Cavalry. London: Osprey, s. 35
[2] Englund, Peter (1997). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. 3. uppl. Stockholm: Atlantis, s. 108-113
[3] Englund, Peter (1997). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. 3. uppl. Stockholm: Atlantis, s. 108-113