Hemligheten bakom alla valsegrar

Vi står inför ett spännande valår med ännu mer framgångar för den Sverigevänliga folkrörelsen. I september står valet som lär ge högst intressanta resultat. För partier, organisationer och medier är detta startskottet på en tålmodig kamp. För tålamod är precis vad som behövs. All framgång grundas på ihärdigt, regelbundet och outtröttligt arbete. I det långa loppet kommer vi längre genom målmedvetet och taktfast arbete än korta, intensiva spurter.

Svensk seger

När idrottare ställer sig på prispallen och tar emot sin medalj är det inte alla som tänker på den oerhörda mängd arbete som ledde fram till deras seger. Endast slutresultatet är synligt. Mycket sällan som vi ser all tid och ansträngning som ledde fram till medaljerna. Samma situation råder inom opinionsbildning och kulturkamp. För att bli framgångsrik krävs tid och ansträngning under en lång period.

Vi är en summa av alla små handlingar vi genomför varje dag. Vi tänker oftast inte på dessa små handlingar, eftersom de inte medför en direkt effekt. Det är först efter en längre tid som resultat syns. Samma princip gäller för politiska rörelser som söker framgång. Detta är precis vad den Sverigevänliga folkrörelsen behöver göra för att stå segrandes högst upp på prispallen.

Följ oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Arminius och nationalismens viktigaste princip

Nationalismens viktigaste princip lyder: Det som gynnar svenskarna är positivt, och det som missgynnar svenskarna är negativt. Alltså är god moral detsamma som bra taktik eftersom det gynnar vårt folk. Därför ska vi precis som Arminius låta ändamålen helga medlen när vi bekämpar våra motståndare.

Idag när nationalismen är på frammarsch är det av yttersta vikt att vi gör upp med de föreställningar som hindrar oss från att alltid kämpa så effektivt som möjligt. Allt för länge har konservativa influenser kvävt nationalismens genomslagskraft. Vår kamp handlar om att vinna eller försvinna, för att segra är det därför av största vikt att nationalister tar vårt folks livskamp på allvar och inser att det är djungelns lag som gäller, det handlar om att äta eller ätas.

När det gynnar oss ska vi givetvis avslöja våra motståndares taktiker och fula knep, men eftersom det inte finns några regler är det fritt fram för dem att fuska hur mycket som helst och det är det för oss också. Det finns de som protesterar mot detta – de talar gärna om ridderliga principer och intellektuell hederlighet. Inställningen i denna fråga kan exemplifieras av Oswald Spengler när han i Människan och tekniken hyllar en romersk soldat som dog på sin post utanför porten när han bevakade i Pompeji. Att enbart beklaga sig medan nationalismens motståndare obekymrat fuskar vidare men däremot hindra nationalister från att ge igen med samma medel är så självdestruktivt som det kan bli. Vi ska alltid sträva efter att kämpa så effektivt som möjligt – likt Arminius i slaget om Teutoburgerskogen.

Arminius har blivit hyllad av eftervärlden. Monumentet på bilden heter Hermannsdenkmal och är 53 meter högt.

Arminius har blivit hyllad av eftervärlden. Monumentet på bilden heter Hermannsdenkmal och är 53 meter högt.

Slaget i Teutoburgerskogen

För en äkta german är den trälaktiga lydnad som den romerska soldaten vid Pompeij uppvisade främmande. Vi är ett krigarfolk som anpassar våra metoder efter vad som gynnar oss. Ett ypperligt exempel på detta är just slaget i Teutoburgerskogen. Istället för ett ridderligt slag på öppet fält, där romarna skulle haft goda chanser att vinna, valde germanerna att bedra fienden och vagga in dem i falsk trygghet. Ledaren Arminius som stod i romersk sold lurade romarna att ett uppror hade brutit ut. Romarna begav sig i smala led genom Teutoburgerskogen där germanska trupper väntade i ett klokt uttänkt bakhåll. Eftersom romarna inte kunde ställa upp i sina sedvanliga stridsformationer var de tvungna att slåss man mot man, en strid som de storvuxna germanerna var överlägsna i. Resultatet var en överlägsen seger för germanerna – tre romerska legioner med totalt femtontusen män förintades.

Det finns alltså ingen anledning till att kämpa enligt ridderliga principer om vi förlorar på det. Bakhåll som Teutoburgerslaget räddade på sikt tusentals germanska liv. Hade de valt att strida på öppet fält där romarna var överlägsna hade germanerna antingen förlorat slaget eller vunnit men förlorat många män under striden. Vid en förlust hade romarna ockuperat Germanien och förslavat tiotusentals germanska män och kvinnor och sänt dem till sydligare breddgrader för att tjäna etniskt främmande härskare.

Ändamålet helgar medlen

Sålunda kan vi dra slutsatsen att vi gynnas av att inte behöva strida enligt någon påhittad regelbok. För det handlar på det stora hela om enkla val. På Arminius tid stod valet mellan självständighet eller ockupation, slaveri och romanisering. I vår tid handlar det om att välja ett svenskt Sverige eller en mångkulturell, kaosfylld, kriminell och motbjudande smältdegel. I kampen för ett svenskt Sverige finns det inga tvivel om att vi ska använda oss av alla trick som finns. Ändamålet helgar medlen.

Vi bör applicera dessa lärdomar till dagens kamp. Inom ämnet retorik ska vi inte vara skygga för att lära oss alla knep som står att finna. Det finns oräkneliga lärdomar från forskning i marknadsföring, försäljning och psykologi som vi ska använda oss av inom kulturkampen och opinionsbildningen. Inom ämnet juridik ska vi lära oss lagarna till vår fördel. Det är välkänt för alla som är insatta i juridik att det finns tolkningsutrymmen i lagtexterna som kan användas till ens fördel. Inget av detta ska vi hymla med. Det är inte omoraliskt att använda oss av alla taktiker som man kan komma på. Snarare är kampen för ett svenskt Sverige det mest moraliska som finns. Likt germanerna i Teutoburgerskogen ska vi lura in fienden i våra fällor, där vi väljer slagfält och dikterar spelreglerna. Likt Arminius kommer framtidens ledare stå segerrika och hyllade av eftervärlden.

 

Referenser

Stockholm Wells, Peter S. (2005). Teutoburgerskogen: slaget som stoppade Rom. [Ny utg.] Stockholm

Sun, Zi (1989). Krigskonsten: 383 maximer om att segra och besegra.

 

Mätbara resultat för effektivare näthat

Mätbara resultat är en förutsättning för framgång. Detta gäller såväl inom sport, yrkesliv och politik. Därför bör vi se till att kampen blir mätbar och därmed framgångsrik. Om vi tillämpar sådana metoder kan vi se till att den sunda opinionsbildande systemkritiken som etablissemanget kallar för näthat växer sig ännu starkare.

Kampen för att befria Sverige från främmande inflytande kommer vi att vinna. En av våra utmaningar är att engagera fler aktivister. Ett problem är att begreppet aktivism är abstrakt – det finns inget tydligt definierat sätt att bedriva aktivism på. Detta skapar förvirring och brist på handling, vilket kan undvikas med mätbara resultat.

Våra förfäder kunde bekämpa fienden med stridsyxan. Idag får vi strida genom kulturkamp och opinionsbildning. Bilden är från serien Vikings och föreställer karaktären Floki som spelas av den svenska skådespelaren Gustaf Skarsgård.

Våra förfäder kunde bekämpa fienden med stridsyxan. Idag får vi strida genom kulturkamp och opinionsbildning. Bilden är från serien Vikings och föreställer karaktären Floki som spelas av den svenska skådespelaren Gustaf Skarsgård.

En idrottare som inte vet hur snabbt denne springer har svårt att känna av framsteg, vilket minskar motivationen. Inte heller vet idrottaren hur mycket som förväntas för att framsteg ska ske. Mätbara resultat skapar alltså bättre förutsättningar för prestation och förtydligar vad man förväntas prestera. Det blir enklare att utvärdera resultaten likväl som att belöna goda resultat. Dessutom blir det enklare att följa utvecklingen och se så att man är på rätt väg, vilket höjer motivationen.

En metod som ofta har kritiserats är flygbladskampanjer. Kritiken har baserat sig på det har varit dyrt och tidsödande jämfört med kommunikation över nätet. Dock så finns det en anledning varför de har varit så pass populära. De har varit enkla att mäta. Det har funnits ett tydligt mål i form av ett visst antal delade blad. Eftersom målet har varit konkret och möjligt att nå har aktivisterna blivit motiverade till att realisera dessa målsättningar. Alla har kunnat utföra arbetet, vilket har mobiliserat många. På samma sätt har insamlingar oftast visat sig vara framgångsrika. Alla har kunnat delta och ett tydligt mål har funnits.

Mätbara resultat. Din insats gör skillnad!

Ett annat exempel är nätkampanjer, till exempel att en grupp uppnår ett visst antal gilla-markeringar på Facebook. Det är enkelt, realistiskt och genomförbart. Det blir ett projekt som fler kan sympatisera med och stödja. Fler personer involveras och identifierar sig med projektet. Samma sak sker om man försöker sälja ett visst antal av en viktig bok eller skrift och är öppen med antal sålda exemplar. Annars finns risken att gruppen isoleras från den stora massan som vill hjälpa den att växa och nå framgång.

Till skillnad från forna dagar finns det idag inget slagfält dit man kan bege sig med stridsyxan. Den kamplust man känner övergår till frustration och uppgivenhet såvida den inte går att kanalisera på något vis. Nutidens kämpar som beger sig till det politiska slagfältet behöver därför tydliga metoder att arbeta efter. Alltså bör aktivism definieras tydligare och bli mätbar. Ju mer mätbar kampen blir desto mer framgångsrik blir den!

Läs även artiklarna:
- Näthatare är vardagshjältar
- Nationalismens inre hot

Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook

Nyskapande på Twitter

Carl Larsson – en svensk kulturskapare

Inom den nordiska kulturen är konsten ett naturligt och viktigt inslag. Vi har ett antal utmärkta konstnärer. En av dessa är den folkkäre akvarellmålaren Carl Larsson. Med sina akvareller av idylliskt familjeliv erövrade han många svenskars hjärtan. Bilden av Sverige och svenskheten har onekligen influerats av hans målningar.

På samma sätt som Carl Larsson skapade och vidareutvecklade vår kultur behöver vi idag fler svenska kulturskapare. Ett folk utan en aktiv och livskraftig kultur har ingen chans att överleva på sikt. Vi behöver kulturskapare som kompletterar de politiska aktivisterna. Den politiska arenan är endast ett av flera områden vi måste kontrollera för att segra. Kulturkamp är dessutom en förutsättning för framgångsrik opinionsbildning. Vi ska sträva efter nordmannamakt inom alla områden.

Fotografi av Carl Larsson

Självfallet behövs inte talang i stil med Carl Larsson för att kunna skapa nordisk konst, särskilt inte i de inledande stadierna. För att kunna utvecklas måste man våga pröva sina vingar. Aspirerande konstnärer gynnas av en stark vilja att hela tiden utvecklas. Dessutom gör dagens och framtidens konstnärer bäst i att finna sin säregna stil. Kultur skapas kontinuerligt genom att hela tiden vidareutveckla olika stilar. Att endast kopiera tidigare stilar skulle innebära kulturell död. Varje generation måste erövra sin samtid.

Dagens samhälle erbjuder även stora möjligheter att skapa konst genom fotografier och bildredigering. Alltså behöver man inte kunna måla för att skapa konst. Fler kan bli kulturskapare genom den moderna tekniken. Dessutom kan konst spridas enkelt, snabbt och gratis med dagens informationsteknologi. Att sprida kultur är extremt viktigt – utan den kontinuerliga spridningen så lever inte konstnärernas verk vidare.

Kulturskapande kan ske genom äldre metoder som målning eller nya metoder som bildredigering. Här är en bild på när Nyskapandes symbol finjusteras i Illustrator.

Kulturskapande kan ske genom äldre metoder som målning eller nya metoder som bildredigering. Här är en bild på när Nyskapandes symbol finjusteras i Illustrator.

Om inte Carl Larsson hade målat hade alltså det svenska folket gått miste om mycket värdefull konst. Samma sak riskerar att ske när svenskar idag väljer att inte ge liv åt sin konstnärliga ådra. Av den anledningen bör alla konstnärligt sinnade leva ut den sidan av sig själva till fullo. Det gynnar både individen och folket. Och det behöver inte uppta någon ansenlig tid av ens vardag. Som vi skrivit om tidigare så kan stora framgångar skördas på sikt genom att arbeta korta stunder varje dag. Det dagliga arbetet är grundläggande för all framgång.

Det är möjligt att Carl Larsson någon gång kände tvivel kring sin konst, särskilt med tanke på de fattiga och svåra förhållanden han kom ifrån. Om då han och andra nordiska konstnärer skulle ha gett upp så skulle vi ha gått miste om stora delar av den kultur som stärker oss. Genom att aldrig ge upp kan man nå oanade höjder. Se därför till att alltid fortsätta kämpa för nordisk kultur genom att stötta, sprida och skapa den. På sådant vis kan dagens nordbor vandra i Carl Larssons fotspår!

Samling med utvalda målningar av Carl Larsson

Midvinterblot (1915) av Carl Larsson.

Midvinterblot (1915) av Carl Larsson.

Blomsterfönstret (1894) av Carl Larsson.

Blomsterfönstret (1894) av Carl Larsson.

Till en liten vira (1901).

Till en liten vira (1901) av Carl Larsson.

Frukost under stora björken (1896).

Frukost under stora björken (1896) av Carl Larsson.

Lisbeth metar (1898) av Carl Larsson.

Lisbeth metar (1898) av Carl Larsson.

Vid källaren (1917) av Carl Larsson.

Vid källaren (1917) av Carl Larsson.

Självporträtt (1912) av Carl Larsson.

Självporträtt (1912) av Carl Larsson.

Självporträtt (1895).

Självporträtt (1895) av Carl Larsson.

Kräftfångst (1897) av Carl Larsson.

Kräftfångst (1897) av Carl Larsson.

Lathörnet (1894) av Carl Larsson.

Lathörnet (1894) av Carl Larsson.

Självrannsakan (1906).

Självrannsakan (1906) av Carl Larsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ateljé-dyll (1885) av Carl Larsson.

Ateljé-dyll (1885) av Carl Larsson.

Skamvrån (1894) av Carl Larsson.

Skamvrån (1894) av Carl Larsson.

 

 

Läs även artiklarna:
- Provocera med nordisk skönhet!
- Kulturkamp stoppar massinvandringen

Följ oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook

Nyskapande på Twitter

 

 

 

Sverige åt svenskarna!

I takt med att nationalismen vinner politisk framgång så uppkommer nya utmaningar för nationalister. En sådan utmaning är att kommunicera korrekt till våra olika målgrupper. För vissa nationalister kan det vara frestande att söka acceptans genom att låta som etablerade politiker. Risken är dock stor att åhörarna missförstår budskapet om det lindas in och anpassas efter journalisters och politikers språkbruk. Det nationalistiska budskapet riskerar att gå förlorat på vägen.

Ett enkelt, tydligt och kraftfullt budskap som Sverige åt svenskarna! är effektivt och svårt att misstolka. Det övergripande budskapet måste alltså vara enkelt och det måste hamras in. Alla framgångsrika opinionsbildare använder sig av en viktig princip: att begränsa sig till ett fåtal punkter och upprepa dessa. Opinionsbildning handlar inte om att förmedla ett budskap i en fin förpackning, det handlar om att uppnå ett visst resultat. Poängen med opinionsbildning är att influera den allmänna opinionen i rätt riktning. En god idé vinner inte bara för att den är god. Den måste framföras på rätt sätt också om den ska vinna.

Sverige åt svenskarna

”Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund.” – Vilhelm Moberg

Ett kraftfullt budskap motverkar missförstånd som annars skulle försämra effekten av opinionsbildningen. Det är emellertid viktigt att det inte ges något utrymme åt tvivel och hårklyverier. En duktig officer exempelvis inspirerar och motiverar sina soldater med raka budskap. Han frågar sig inte vem som tillhör fiendesidan och vem som tillhör det egna lägret. Sådant trams vore destruktivt för den egna moralen. Alla vet redan vilka som hör hemma på respektive sida. På samma sätt vet vi svenskar vilka som är svenskar respektive icke-svenskar. Distraherande pladder som ”vem är egentligen svensk?” missgynnar oss svenskar. Det behövs ingen diskussion. När vi skanderar Sverige åt svenskarna! råder det inget tvivel kring vilka vi åsyftar, det är uppenbart – alla svenskar begriper detta. Våra motståndare vill gärna distrahera oss, komplicera saker och lura in oss i onödiga diskussioner. Vi varken behöver eller ska debattera självklarheter som om de ej vore självklara. Den som ställer frågan om vem som är svensk vet det mycket väl innerst inne.

Tors strid med jättarna

Låt budskapet ljuda lika kraftfullt som ett dundrande tordön! Målningen heter ”Tors strid med jättarna” och är målad av Mårten Eskil Winge.

Det finns ingen framgångsrik politisk rörelse som inte har haft enkla paroller som sammanfattat dess väsen. Det är vår uppgift att se till att den nationalistiska rörelsen går under enkla paroller. Vi ska kommunicera vårt budskap på ett enkelt och kraftfullt vis. Låt budskapet vara lika kraftfullt som ett dundrande tordön! Skandera enkla svenskvänliga budskap: Sverige åt svenskarna!

Läs även:
-
Nationalister måste tala klarspråk – del 1
- Nationalister måste tala klarspråk – del 2

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referenser

Försvarsmakten (2011), Militärstrategisk Doktrin M7739-354023, Stockholm

Haglöf, Erik (2002). Tänk tvärtom!: Joakim Jonason och en väg till framgångsrik reklam. Stockholm: Ekerlid

Alinsky, Saul David (1971). Rules for radicals: a practical primer for realistic radicals. Vintage Books ed New York: Vintage Books

Dahlkwist, Matts (2007). Kommunikation. 5. uppl. Stockholm: Liber

Gustafsson, Conny & Rennemark, Rune (2002). Säljande reklam. 1. uppl. Malmö: Liber

Kulturkamp stoppar massinvandringen

Invandringspolitik är ett ständigt debatterat ämne. När det förs på tal blir det naturliga för en förnuftig person att visa på det absurda med en politisk linje som medför att nordbornas intressen hotas genom undanträngning och assimilering. Det blir ännu värre av att denna förändring för med sig kriminalitet, otrygghet, kostnader och andra försämringar av levnadsvillkor.

När man hör någon försvara denna destruktiva utveckling är den naturliga reaktionen att med hjälp av logiska argument försöka styra personen i rätt riktning. Vissa personer kan tänka sig att omvärdera sina politiska åsikter efter en diskussion, men de tillhör en minoritet. De allra flesta motiveras av andra faktorer såsom personlig identitet och influenser från närstående och medier angående vad som förväntas av dem. Dessutom har många politiskt korrekta betingats till en sedvanlig reaktion så fort någon yttrar sig kritiskt mot invandringen och tillhörande frågor. För vissa är det rentav en hederssak, vilket gör det lönlöst att få över dessa människor genom att förkunna faktum. Av den anledningen är det mer fruktsamt att tilltala deras känslor – att vinna deras hjärtan.[1][2]

Väx som person genom att knyta an till vårt arv. Målningen heter "Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö" och är skapad av Mårten Eskil Winge.

Väx som person genom att knyta an till vårt arv. Målningen heter ”Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö” och är skapad av Mårten Eskil Winge.

Det är just det som kulturkampen handlar om. Innan vi kan få dem att ställa sig kritiska till den destruktiva utvecklingen som mångkulturen för med sig, ska vi beröra dem emotionellt och hjälpa dem att utveckla sin nordiska identitet. Med detta inte sagt att vi ska undvika att tala om problemen med invandringen; självfallet ska vi ständigt lyfta upp detta i den politiska arenan. Kulturkampen och opinionsbildningen kompletterar varandra.[3]

Att hjälpa till att skapa någons identitet innebär att man hjälper denne att få ett mer meningsfullt och rotfast liv. Detta kan genomföras med hjälp av att tala om svensk historia och nordisk mytologi. Eftersom dessa ämnen vanligtvis har förmedlats ur en negativ synvinkel är det enkelt att väcka intresse genom att berätta om det på ett levande och positivt sätt. Intresset växer ytterligare när man knyter an dessa ämnen till frågor som de har ett personligt intresse i. Om personen är intresserad av kvinnofrågor kan man tala om hur kvinnosynen var i Norden för tusen år sedan, och sedan jämföra det med den kristna kvinnosynen som kom senare. Om det är någon som är kritisk mot kristendomen kan man kontrastera de kristnas försök att styra människors liv med den mer pragmatiskt och individualistiskt betonade norröna livsåskådningen.[4][5]

Kulturkampen stoppar massinvandringen!

Även för svenskar som inte är etniskt medvetna så tänds en gnista av stolthet i deras hjärtan när de lär sig om sitt ursprung och därmed sitt nordiska sinnelag. Denna gnista ska vi se till att nära så att en riktig eld tänds. När vi knyter oss an till dem på ett emotionellt plan så kommer de att bli mer logiskt klarsynta. När bindeln tas från deras ögon kommer de att ifrågasätta mångkulturen som en naturlig följd. Genom framgångsrik kulturkamp så kommer opinionsbildningen underlättas avsevärt!

 

Läs även artikeln om svensk överlägsenhet
Sanningen om svensk överlägsenhet

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Laurelli, Rolf (2010). Affärsmannaskap: för ingenjörer, jurister och alla andra specialister : en bok om hur du lockar fram dina affärsinstinkter. 1. uppl. Malmö: Liber, s. 76
[2] Ekedahl (2013). ”Social identitet viktigare än sanningen vid bedömning av rätt och fel”. Hämtad 21 mars 2013 från https://www.realisten.se/2013/02/08/social-identitet-viktigare-an-sanningen-vid-bedomning-av-ratt-och-fel/
[3] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15
[4] Kjellman, Sten (2011). Den Forna Seden Vol 1. Arktos Media Ltd
[5] Kjellman, Sten (2011). Den Forna Seden Vol 2. Arktos Media Ltd

Sanningen om svensk överlägsenhet

Opinionsbildning kan vara en spännande utmaning. Kunskap om hur påverkan sker underlättar arbetet. Hur människor påverkas har haft många namn genom historien. Ämnen som retorik, kommunikation, psykologi, marknadsföring och sociologi ger olika infallsvinklar av hur människor påverkas. Det är vår uppgift som nationalister att bilda oss i dessa ämnen så att vi kan röna större framgångar.

Jacques Ellul Propaganda - the formation of men´s attitudes

En författare som ger en övergripande bild om hur människor påverkas är Jacques Ellul i boken ”Propaganda – the formation of men´s attitudes”. Verket innehåller många teoretiska modeller. En sådan modell handlar om begreppen ”pre-propaganda” och ”direct propaganda”, vilket kan förklaras med orden kulturkamp och opinionsbildning. Kulturkamp går ut på att ändra om föreställningar, sprida inspiration, stärka identiteter samt skapa en kultur som ifrågasätter och kritiserar vissa företeelser. Som en kontrast är opinionsbildning försök att omforma attityder och åsikter. Som en liknelse jämför han kulturkamp med att plöja marken och opinionsbildning med att så frön. Marken måste plöjas innan frön kan bli sådda.

De svenskar som sedan barnsben är influerade av en svenskfientlig miljö kommer ha svårt att ta till sig att svenskars intressen ska tillvaratas. Ellul tar faktiskt upp ett exempel på hur etnisk stolthet ska stärkas. Som fransman tar han ett exempel om hur en genomsnittlig fransman kan bli övertygad om Frankrikes storhet. Han menar att denne tar till sig budskapet i högre grad efter att ha sett ett dussin filmer om fransk olja, franska järnvägar och franska jetflygplan. Först efter att kulturen har påverkats kan opinionsbildning vara effektiv.[1]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [5]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [2]

Därför är det viktigt att vi bedriver kulturkamp och lyfter fram nordisk storhet. De politiskt korrekta har länge tystat ned svenska bedrifter och sökt förvränga vår historieskildring. Omvärlden har svenskar att tacka för uppfinningar som propellern, pacemakern, blixtlåset, dynamiten, rörtänger, skiftnycklar, säkerhetständstickan, datormusen för att nämna några exempel.[3] Inom vetenskapen har vi upptäckt syret genom Carl Wilhelm Scheele, upptäckt kolsyran och förklarat fysisk geografi genom Torbern Bergman, upptäckt och förklarat lymfsystemet genom Olof Rudbeck, skapat temperatursystemet genom Anders Celsius samt kategoriserat och namngivit världens flora och fauna genom Carl von Linné.[4] [5] För omvärlden är det naturligt att vallfärda till Sverige när världens mest prestigefyllda pris – Nobelpriset – ska delas ut inom ämnen som fysik, kemi, medicin, ekonomi och litteratur.

Svenska bedrifter hör emellertid inte endast till historien. På senare år har omvärlden Sverige att tacka för kommunikationstjänster som Skype och musiktjänster som Spotify. Den svenska musikindustrin är världens mest framgångsrika relaterat till BNP. [6] Övriga exportindustrier inom områden som verkstad, skog, mineral, energi och kemi levererar högkvalitativa varor som omvärlden gärna köper av. [7] Vi har även ett flertal internationellt framgångsrika företag. Inom idrotter som ishockey, bandy, handboll, bordstennis, golf, innebandy och skidsporter kommer vi förvånansvärt högt upp i rankningen trots vår lilla folkmängd.

Nobelpriset

Detta är endast några exempel på vad vi svenskar kan prestera. Många fler exempel går att finna. Vi ska bli medvetna om vårt värde. Återigen ska vi bli ett stolt folk som omvärlden ser upp till. När insikten om nordisk storhet har förankrat sig djupt i folklagren kommer protesterna sprida sig som löpeldar. Släpp elden lös!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

 

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15

[2] http://www.hasselblad.com/about-hasselblad/hasselblad-in-space/in-the-beginning.aspx

[3] http://www.uppfinnare.se/?id_item=509

[4] http://www.tekniskamuseet.se/1/1889.html

[5] http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14216/LKT1016s1095_1097.pdf

[6] http://www.musikindustrin.se/2010/08/20/musikexport_sverige_varldens_mest_framgangsrika_musikland___relaterat_till_bnp/

[7] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export–och-importprodukter/