Arminius och nationalismens viktigaste princip

Nationalismens viktigaste princip lyder: Det som gynnar svenskarna är positivt, och det som missgynnar svenskarna är negativt. Alltså är god moral detsamma som bra taktik eftersom det gynnar vårt folk. Därför ska vi precis som Arminius låta ändamålen helga medlen när vi bekämpar våra motståndare.

Idag när nationalismen är på frammarsch är det av yttersta vikt att vi gör upp med de föreställningar som hindrar oss från att alltid kämpa så effektivt som möjligt. Allt för länge har konservativa influenser kvävt nationalismens genomslagskraft. Vår kamp handlar om att vinna eller försvinna, för att segra är det därför av största vikt att nationalister tar vårt folks livskamp på allvar och inser att det är djungelns lag som gäller, det handlar om att äta eller ätas.

När det gynnar oss ska vi givetvis avslöja våra motståndares taktiker och fula knep, men eftersom det inte finns några regler är det fritt fram för dem att fuska hur mycket som helst och det är det för oss också. Det finns de som protesterar mot detta – de talar gärna om ridderliga principer och intellektuell hederlighet. Inställningen i denna fråga kan exemplifieras av Oswald Spengler när han i Människan och tekniken hyllar en romersk soldat som dog på sin post utanför porten när han bevakade i Pompeji. Att enbart beklaga sig medan nationalismens motståndare obekymrat fuskar vidare men däremot hindra nationalister från att ge igen med samma medel är så självdestruktivt som det kan bli. Vi ska alltid sträva efter att kämpa så effektivt som möjligt – likt Arminius i slaget om Teutoburgerskogen.

Arminius har blivit hyllad av eftervärlden. Monumentet på bilden heter Hermannsdenkmal och är 53 meter högt.

Arminius har blivit hyllad av eftervärlden. Monumentet på bilden heter Hermannsdenkmal och är 53 meter högt.

Slaget i Teutoburgerskogen

För en äkta german är den trälaktiga lydnad som den romerska soldaten vid Pompeij uppvisade främmande. Vi är ett krigarfolk som anpassar våra metoder efter vad som gynnar oss. Ett ypperligt exempel på detta är just slaget i Teutoburgerskogen. Istället för ett ridderligt slag på öppet fält, där romarna skulle haft goda chanser att vinna, valde germanerna att bedra fienden och vagga in dem i falsk trygghet. Ledaren Arminius som stod i romersk sold lurade romarna att ett uppror hade brutit ut. Romarna begav sig i smala led genom Teutoburgerskogen där germanska trupper väntade i ett klokt uttänkt bakhåll. Eftersom romarna inte kunde ställa upp i sina sedvanliga stridsformationer var de tvungna att slåss man mot man, en strid som de storvuxna germanerna var överlägsna i. Resultatet var en överlägsen seger för germanerna – tre romerska legioner med totalt femtontusen män förintades.

Det finns alltså ingen anledning till att kämpa enligt ridderliga principer om vi förlorar på det. Bakhåll som Teutoburgerslaget räddade på sikt tusentals germanska liv. Hade de valt att strida på öppet fält där romarna var överlägsna hade germanerna antingen förlorat slaget eller vunnit men förlorat många män under striden. Vid en förlust hade romarna ockuperat Germanien och förslavat tiotusentals germanska män och kvinnor och sänt dem till sydligare breddgrader för att tjäna etniskt främmande härskare.

Ändamålet helgar medlen

Sålunda kan vi dra slutsatsen att vi gynnas av att inte behöva strida enligt någon påhittad regelbok. För det handlar på det stora hela om enkla val. På Arminius tid stod valet mellan självständighet eller ockupation, slaveri och romanisering. I vår tid handlar det om att välja ett svenskt Sverige eller en mångkulturell, kaosfylld, kriminell och motbjudande smältdegel. I kampen för ett svenskt Sverige finns det inga tvivel om att vi ska använda oss av alla trick som finns. Ändamålet helgar medlen.

Vi bör applicera dessa lärdomar till dagens kamp. Inom ämnet retorik ska vi inte vara skygga för att lära oss alla knep som står att finna. Det finns oräkneliga lärdomar från forskning i marknadsföring, försäljning och psykologi som vi ska använda oss av inom kulturkampen och opinionsbildningen. Inom ämnet juridik ska vi lära oss lagarna till vår fördel. Det är välkänt för alla som är insatta i juridik att det finns tolkningsutrymmen i lagtexterna som kan användas till ens fördel. Inget av detta ska vi hymla med. Det är inte omoraliskt att använda oss av alla taktiker som man kan komma på. Snarare är kampen för ett svenskt Sverige det mest moraliska som finns. Likt germanerna i Teutoburgerskogen ska vi lura in fienden i våra fällor, där vi väljer slagfält och dikterar spelreglerna. Likt Arminius kommer framtidens ledare stå segerrika och hyllade av eftervärlden.

 

Referenser

Stockholm Wells, Peter S. (2005). Teutoburgerskogen: slaget som stoppade Rom. [Ny utg.] Stockholm

Sun, Zi (1989). Krigskonsten: 383 maximer om att segra och besegra.

 

Sanningen om svensk överlägsenhet

Opinionsbildning kan vara en spännande utmaning. Kunskap om hur påverkan sker underlättar arbetet. Hur människor påverkas har haft många namn genom historien. Ämnen som retorik, kommunikation, psykologi, marknadsföring och sociologi ger olika infallsvinklar av hur människor påverkas. Det är vår uppgift som nationalister att bilda oss i dessa ämnen så att vi kan röna större framgångar.

Jacques Ellul Propaganda - the formation of men´s attitudes

En författare som ger en övergripande bild om hur människor påverkas är Jacques Ellul i boken ”Propaganda – the formation of men´s attitudes”. Verket innehåller många teoretiska modeller. En sådan modell handlar om begreppen ”pre-propaganda” och ”direct propaganda”, vilket kan förklaras med orden kulturkamp och opinionsbildning. Kulturkamp går ut på att ändra om föreställningar, sprida inspiration, stärka identiteter samt skapa en kultur som ifrågasätter och kritiserar vissa företeelser. Som en kontrast är opinionsbildning försök att omforma attityder och åsikter. Som en liknelse jämför han kulturkamp med att plöja marken och opinionsbildning med att så frön. Marken måste plöjas innan frön kan bli sådda.

De svenskar som sedan barnsben är influerade av en svenskfientlig miljö kommer ha svårt att ta till sig att svenskars intressen ska tillvaratas. Ellul tar faktiskt upp ett exempel på hur etnisk stolthet ska stärkas. Som fransman tar han ett exempel om hur en genomsnittlig fransman kan bli övertygad om Frankrikes storhet. Han menar att denne tar till sig budskapet i högre grad efter att ha sett ett dussin filmer om fransk olja, franska järnvägar och franska jetflygplan. Först efter att kulturen har påverkats kan opinionsbildning vara effektiv.[1]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [5]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [2]

Därför är det viktigt att vi bedriver kulturkamp och lyfter fram nordisk storhet. De politiskt korrekta har länge tystat ned svenska bedrifter och sökt förvränga vår historieskildring. Omvärlden har svenskar att tacka för uppfinningar som propellern, pacemakern, blixtlåset, dynamiten, rörtänger, skiftnycklar, säkerhetständstickan, datormusen för att nämna några exempel.[3] Inom vetenskapen har vi upptäckt syret genom Carl Wilhelm Scheele, upptäckt kolsyran och förklarat fysisk geografi genom Torbern Bergman, upptäckt och förklarat lymfsystemet genom Olof Rudbeck, skapat temperatursystemet genom Anders Celsius samt kategoriserat och namngivit världens flora och fauna genom Carl von Linné.[4] [5] För omvärlden är det naturligt att vallfärda till Sverige när världens mest prestigefyllda pris – Nobelpriset – ska delas ut inom ämnen som fysik, kemi, medicin, ekonomi och litteratur.

Svenska bedrifter hör emellertid inte endast till historien. På senare år har omvärlden Sverige att tacka för kommunikationstjänster som Skype och musiktjänster som Spotify. Den svenska musikindustrin är världens mest framgångsrika relaterat till BNP. [6] Övriga exportindustrier inom områden som verkstad, skog, mineral, energi och kemi levererar högkvalitativa varor som omvärlden gärna köper av. [7] Vi har även ett flertal internationellt framgångsrika företag. Inom idrotter som ishockey, bandy, handboll, bordstennis, golf, innebandy och skidsporter kommer vi förvånansvärt högt upp i rankningen trots vår lilla folkmängd.

Nobelpriset

Detta är endast några exempel på vad vi svenskar kan prestera. Många fler exempel går att finna. Vi ska bli medvetna om vårt värde. Återigen ska vi bli ett stolt folk som omvärlden ser upp till. När insikten om nordisk storhet har förankrat sig djupt i folklagren kommer protesterna sprida sig som löpeldar. Släpp elden lös!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

 

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15

[2] http://www.hasselblad.com/about-hasselblad/hasselblad-in-space/in-the-beginning.aspx

[3] http://www.uppfinnare.se/?id_item=509

[4] http://www.tekniskamuseet.se/1/1889.html

[5] http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14216/LKT1016s1095_1097.pdf

[6] http://www.musikindustrin.se/2010/08/20/musikexport_sverige_varldens_mest_framgangsrika_musikland___relaterat_till_bnp/

[7] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export–och-importprodukter/

Nationalister måste tala klarspråk

Ett vanligt misstag inom kommunikation är att endast fokusera på vad man säger och samtidigt förbise hur man säger det. Om budskapet inte går fram så finns det ingen större poäng att försöka förmedla det. Snarare blir det problematiskt om missförstånd sker. Detta måste undvikas. Nationalister måste bemästra konsten att tala klarspråk. Vi har allt att vinna på att förbättra våra retoriska färdigheter.

Vissa skribenter har en förkärlek till att omge sig med svåra begrepp som förvirrar mer än vad de förklarar. Onödigt komplicerat språk bör ifrågasättas. Om det inte går att förklara en idé på lättbegriplig svenska så är det med största sannolikhet en dålig idé. De tillfällen då läsaren upplever att texten är komplicerad eller svår att förstå så är det skribenten som gjort ett misstag, inte läsaren. Skribenten har alltid ansvaret att skriva så att läsaren förstår. Om ingen invänder finns risken att detta otydliga språkbruk lever kvar medan nationalismen minskar i inflytande. Att inte våga ifrågasätta av rädsla för att framstå som mindre klok eller bildad är oftast ett avgörande skäl till varför inte fler väljer att ge konstruktiv kritik.

Kalle och Hobbe

Ett exempel på det beteendet finns i H.C. Andersens berömda bok Kejsarens nya kläder. Berättelsen handlar om hur kejsaren ska få nya kläder sydda av ett par skräddare. Skräddarna, som egentligen är svindlare, lyckas lura kejsaren att den tråd de använder sig av är magisk och att endast korkade personer inte kan se den. I rädslan för att framstå som dum vågar inte kejsaren säga att han är naken och går med på att bära de nya ”kläderna”. Varken hans ministrar eller gemene man vågar framstå som korkade, vilket gör att alla låtsas beundra skräddarnas verk. Under en procession utbrister en liten pojke: ”Han har ju ingenting på sig!” Folkmassan ropar samma sak vidare medan kejsaren får skämmas.

Samma företeelse sker när en svårförståelig text förmedlas. Eftersom ingen vågar erkänna att de inte riktigt förstått budskapet tiger de flesta. Det som borde ske är att någon agerar likt pojken i berättelsen och säger högt att det som skrivs är oförståeligt eller meningslöst. Vi har inget att vinna på att tiga medan nytillkomna, intresserade läsare missförstår texten och vandrar vidare. Inte heller finns det någon poäng i att formulera oss otydligt eller överdrivet krångligt.

Våga ifrågasätt! Sanningen tål granskning.

Våga ifrågasätt! Sanningen tål granskning.

Istället bör vi vara kortfattade, tydliga och rakt på sak. Inspiration kan fås från våra förfäder. Exempelvis är diktverket Havamal fyllt med kärnfulla visdomar. Varje strof består av större visdom än majoriteten av det som skrivs i dagens bloggosfär. Det är just det enkla och kortfattade som vi minns och för vidare. Om nationalister klarar av att kommunicera ut budskap på ett sådant sätt så kommer fler att lyssna på oss.

Vägen till att uppnå detta sker genom konstruktiv kritik. Vi bör ifrågasätta varandras texter om tveksamheter råder. En förutsättning för att kunna utvecklas är förmågan att ta till sig konstruktiv kritik. Att vara ärlig, rak och våga påpeka misstag och oklarheter är kriterium för framgång. Tillämpar vi denna taktik får vi en konkurrensfördel gentemot våra motståndare. Vår retorik blir mer slipad och vi vinner ännu fler anhängare. Se till att ifrågasätta mer så kan vi alla utvecklas och nå framgång!

Läs även:
- Nationalister måste tala klarspråk – del 2

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter