Vinnare väljer nationalism

Nationalismen vinner ständigt nya framgångar. I takt med detta har det skett en positiv attitydförändring – många fler är betydligt mer positiva och optimistiska nuförtiden. Emellertid finns det fortfarande de som inte delar denna syn – vi måste övertyga ännu fler om vår kommande seger.

Herman Lindqvist

Exemplet Herman Lindqvist visar på att man kan skriva svenskvänliga budskap i etablerade tidningar. Bland annat har han skrivit krönikor med titeln ”Dags att sluta kräkas på vår nationaldag”.[1]

Med en positiv inställning kommer vi få med oss anhängare per automatik. Alla vill delta i det vinnande laget. Det kommer alltid finnas de som väntar med att aktivera sig innan strömmen har vuxit sig tillräckligt stark. Så har människor alltid fungerat. Vissa personer aktiverar sig först när de upplever att det ligger i deras egna intressen, vilket det gör genom att ansluta sig till det vinnande laget. Därför bör vår opinionsbildning och kulturkamp alltid utstråla ett positivt och vinnande intryck.

Negativa händelser ska inte lyftas fram. Inte heller ska engagemang betraktas som något negativt eller påtvingat. Det går inte att attrahera fler om engagemanget ses som en stor uppoffring som sker motvilligt. Självfallet ska ansträngningar ske, dock så ska de gynnas av det. Om de upplever att de gynnas av det kommer ansträngningarna automatiskt. Det handlar om att sälja in produkten på ett bra sätt. Fördelarna ska lyftas fram.

Vinnare väljer nationalism

Alternativa medier behöver alltså bli bättre på att belysa framsteg för nationalister och andra systemkritiker, både på ett nationellt och ett internationellt plan. På så vis skapar vi en upplyftande atmosfär och känsla av att en förändring är på gång, att vi går mot nyare tider.

Det är de politiskt korrekta som ska förfasa sig och må dåligt, inte vi nationalister. Vi ser hur de reagerar negativt på exempelvis Sverigedemokraternas framgångar, andra nationalistiska inslag i samhället samt nationalisters frammarsch i andra europeiska länder. Låt oss få dessa politiskt korrekta att må ännu sämre och förfasa sig ännu mer över nationalismens framgångar!

Läs även:
- Vita kränkta män – förinta trälasinnet!

- Provocera med nordisk skönhet!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referenser:

[1] Lindqvist, H. 2012. Dags att sluta kräkas på vår nationaldag. Hämtad 10 juli 2013 från http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article14951862.ab

Sverigedemokraternas framgångar räcker inte

Pippin: Lavskägge har kanske rätt. Vi hör inte hemma här, Merry. Det är för stort för oss. Vad kan väl vi åstadkomma? Vi har Fylke. Vi kanske ska bege oss hem.

Merry: Isengårds eldar kommer sprida sig och Tookköpings och Bockrikes skogar kommer brinna. Och allt som var grönt och gott kommer försvinna. Det kommer inte finnas något Fylke, Pippin.

Ovanstående dialog från Sagan om de två tornen illustrerar faran med verklighetsflykt. Vi svenskar befinner oss idag i en situation där vi inte kan kosta på oss någon förnekelse av verkligheten. Etniska svenskar minskar medan etniska främlingar ökar. Fler borde reagera allvarligt på det. Även de som har insett detta faktum rationellt har oftast inte insett det emotionellt. De har vaknat upp och insett vad det är som är fel, och hanteringen av problemet har kanske bemötts genom politiskt engagemang men även genom eskapism, att fly undan verkligheten. De har ej till fullo insett att vi befinner oss i Ragnarök och att vi inte kan fly från undergången. I boken Krigskonsten finns det tydliga direktiv för hur sådana situationer ska hanteras:

That ground where delay means disaster, is called death ground. … Quickly depart form difficult ground. On enclosed ground use stratagem. On death ground, fight… In desperate places soldiers lose their sense of fear. If there will be no place of refuge, there will be no wavering. If deeply involved in the enemy´s country, there is unity. If it be unavoidable, the soldiers will fight their hardest.[1]

Akuta situationer måste åtgärdas. Om det bemöts med annat än ren stridsglöd nås ingen framgång. Vi måste förstå att vi inte har något att förlora eftersom att vi kommer att förlora allt om vi inte överlever.

Det är lätt att söva ned sitt sinne med aktiviteter som TV-tittande och datorspel, att fly undan verkligheten och intala sig själv att det går bättre än vad det gör. I arbetslivet kan det ta sig uttryck genom ett arbete med en fin titel som stärker ens självbild, samtidigt som man innerst inne är missnöjd med sin plats i livet. Även på organisationsnivå är det lätt att bedra sig själv genom att ogrundat berömma varandra, överskatta kvaliteten hos medarbetarna, hylla aktioner som inte leder någonvart och att påstå att man har en strategi när en sådan saknas. Vi ska inte heller överskatta valframgångar. SD:s senaste siffra på 11,2 procent är ett steg i rätt riktning, men vi ska inte lura oss att det räcker med SD:s avancemang – vi är fortfarande i stort behov av bland annat mediala, finansiella och akademiska framgångar.

Räcker det med Sverigedemokraternas framgångar?

Att granska sin position i livet med kall, nykter realism kan vara obehagligt. Det är även svårt att se sig själv objektivt, från en annan persons synvinkel. Med stor sannolikhet når man slutsatsen att man inte är där man vill vara. Dock nås aldrig mål genom en inkorrekt verklighetsbild. Först när en korrekt bild finnes kan problemen åtgärdas. Vi måste acceptera verkligheten för vad den är för att kunna förändra den till vad vi vill att den ska vara.

Man ska aldrig lura sig själv att man är nöjd eller nöja sig med mindre. Vi måste inse det bistra läget att vi befinner oss i Ragnarök. Vår kamp handlar om överlevnad, om att vinna eller försvinna, om att utplånas för alltid eller erövra framtiden och bygga en ny civilisation. Så länge du fruktar döden så räds du även livet, det är först när du övervunnit rädslan för döden som du verkligen är fri att leva livet!

Theoden: Så mycket död. Vad kan människor göra mot ett sådant måttlöst hat?

Aragorn: Rid ut med mig. Rid ut och möt dem.

Theoden: För död och ära.

Aragorn: För Rohan. För ditt folk.

Theoden: Helm Hammernävens horn skall ljuda i klyftan en sista gång!

 

Kom ihåg att gilla Nyskapande på Facebook

Länk

Du kan även följa oss på Twitter

Länk

——————————————————————————————————————–

Referenser:

[1] Tzu, Sun, The art of war, Capstone Publishing, 2010, s. 77-80.

Nationalister måste vara först på bollen

Nationalister måste sluta låta sig manipuleras utav makthavarna och majoritetens provokationer som väller in på alla fronter. Om vi på allvar ska kunna utmana makthavarna så måste vi agera offensivt. Vi ska lyfta fram vår egna agenda och ifrågasätta makthavarnas politik. Det är de som skall tvingas att agera i försvarsläge. De som styr idag är långsamma och det tar många år för dem att reagera på utveckling, medan vår beslutsprocess är snabbare vilket ger oss ett taktiskt överläge. Det ska vara de som försvarar sig och vi som erövrar nya positioner. Det är först då, när vi gör det som vi kan vinna, vi måste vända på steken och pressa systemet. Vi måste vara en folkrörelse som tar initiativ och visar framåtanda.

De flesta flyter med strömmen, de röstar på Moderaterna eller Miljöpartiet för att alla andra gör det. Vi måste skapa en ny ström i en ny riktning. Vi måste göra det enkelt att byta riktning och flyta med i vår ström. Att spy galla över sossar, moderater och kontrajihadister är fel taktik. Då skapar vi motsättningar mellan oss och deras anhängare, vi ska istället närma oss dem och vara vänliga så att de ser vilka det är som har rätt och vilka det är som har fel.

På Nyskapande tror vi att alla vår idéer måste omsättas i konkret handling. Det har teoretiserats alldeles för mycket och agerats för lite. De reaktionära och konservativa kampanjerna måste upphöra. Förändring är oundvikligt. Vi ska inte motsätta oss förändring och motsätta oss det som redan har hänt. Som opposition får vi aldrig bli en reaktion på den sittande maktens politik. Det vore att kämpa förgäves. Istället ska vi styra dynamiken och skapa den förändring vi önskar se i världen. Vi måste vända på tidvattnet och förvandla den svenskfientliga regimen till en opposition mot den kommande nordiska renässansen.

Vi ska lyfta frågor där makten inte har en lösning. Detta har CasaPound gjort i Italien. De de väntade inte på att makten skulle agera, de tog bostadsfrågan. En fråga som de idag driver hårt. De ockuperar hus och ger dem till fattiga, de arbetar för förändring med en fråga där systemet är bakbundet av lojalitet till banker och en vilja att massimportera människor. CasaPound har vunnit den striden innan de förklarat krig, eftersom de löser ett problem som den italienska staten inte kan lösa.