Munins underrättelser juni

Under juni månad har vi fått en ny medarbetare i redaktionen. Vi har även ordnat nya kategoriseringar av artiklarna i ämnena ideologi, taktik och analys.

I samband med nationaldagen lyfte vi fram vår landsfader Gustav Vasa och hans skoningslösa frihetskamp som ledde till Sveriges självständighet. Den tid vi lever i kommer kräva starka ledare som likt Gustav Vasa inte låter sig påverkas av destruktiv tolerans.

- Gustav Vasa – den skoningslösa frihetskämpen

Munins underrättelserEn artikel handlade om kränktheten i samhället. Att erkänna sig kränkt är att erkänna sig vanärad. Har man blivit vanärad så lipar man inte över det utan man agerar. En nordisk nationalist borstar av sig fiendens kränkningar med ett skratt och går sedan till angrepp.

- Vita kränkta män – förinta trälasinnet!

En ständig utmaning är att kommunicera korrekt. Det övergripande budskapet bör vara enkelt och det måste hamras in. Ett enkelt, tydligt och kraftfullt budskap som Sverige åt svenskarna! är effektivt och svårt att misstolka.

- Sverige åt svenskarna!

Midsommar

Midsommarfirandet uppmärksammades också. Denna nordiska högtid har utsatts för angrepp tidigare i historien. Lyckligtvis har den överlevt och den kommer också att överleva nutidens försök att ge firandet en mångkulturell prägel.

- Midsommar – dagen vi svenskar älskar!


Hitta oss på sociala medier:

- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Midsommar – dagen vi svenskar älskar!

Denna vecka firar vi svenskar midsommar – ett firande vars rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under denna högtid så är ljuset starkare och håller i sig längre än någon annan dag på året. Årets livscykel har nått sin mittpunkt efter att livet fötts på nytt med våren och blommat upp i försommarens barndom. I de nordligaste delarna av vårt land är det vid denna tid på året ljust dygnet runt. Värmen börjar nu få fäste här i Norden. Enligt sägnerna är midsommarnatten den mest magiska natten på året.

Midsommar - dagen vi svenskar älskar!

”Midsommarnatten är inte lång, men den sätter många vaggor igång” lyder ett gammalt svenskt ordstäv.

Midsommar är sommarens, livets och fruktbarhetens fest och med fruktbarheten kommer också kärleken. Att på midsommarafton ligga omslingrad i naturen med en förälskelse hör ungdomen till för en svensk och så har det med största sannolikhet varit i tusentals år. Fruktbarheten är en naturlig del av vårt liv. Genom fruktbarheten så skapar vi familjer som är framtidens byggstenar. Vi kan endast vinna om vi säkrar vår framtid, vilket vi gör genom våra barn.

Det pågår en kamp om vårt kulturella arv där de svenskfientliga försöker att förvanska våra sedvänjor och ge dem ny innebörd som passar det folkfientliga etablissemangets agenda bättre. Vi har på senare år kunnat se hur mångkulturella inslag smygs in i det svenska midsommarfirandet där främlingar ska iklädas folkdräkter och folkmusik från hela världen ska stjäla fokus från det rena nordiska. Men det är inte första gången som någon försökt förändra denna vårt folks mest centrala sed till något folkfrämmande. Kyrkan försökte tidigt att kväsa detta okristliga firande – på samma sätt som man gjort med julen och flera andra norröna fester – genom att försöka ersätta det med firande av någon utvald gestalt eller händelse ur den kristna mytologin. Midsommaren skulle ersättas med Johannes Döparens dag och sången, dansen, kärleken, festen och glädjen skulle ersättas med fromhet och underkastelse.

Midsommar

Midsommar.
Bild: Anders Zorns målning ”Midsommardans” från 1897.

Men sedvänjan var för stark och lät sig inte överskuggas eller underkuvas, trots att den tidvis förbjöds av kyrkan. Midsommarseden var så pass djupt rotad inom oss att den stod emot och segrade. 2003 gav Svenska kyrkan en gång för alla upp kampen om midsommar och flyttade Johannes Döparens firande till söndagen efter midsommardagen. På samma sätt kommer seden även stå emot folkförrädarnas försök att förvanska den med mångkulturella inslag. Så länge det finns nordmän så kommer seden att leva kvar!

Vi önskar alla våra läsare en glad midsommarafton, en magisk midsommarnatt och en härlig midsommardag.

 

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Sverige åt svenskarna!

I takt med att nationalismen vinner politisk framgång så uppkommer nya utmaningar för nationalister. En sådan utmaning är att kommunicera korrekt till våra olika målgrupper. För vissa nationalister kan det vara frestande att söka acceptans genom att låta som etablerade politiker. Risken är dock stor att åhörarna missförstår budskapet om det lindas in och anpassas efter journalisters och politikers språkbruk. Det nationalistiska budskapet riskerar att gå förlorat på vägen.

Ett enkelt, tydligt och kraftfullt budskap som Sverige åt svenskarna! är effektivt och svårt att misstolka. Det övergripande budskapet måste alltså vara enkelt och det måste hamras in. Alla framgångsrika opinionsbildare använder sig av en viktig princip: att begränsa sig till ett fåtal punkter och upprepa dessa. Opinionsbildning handlar inte om att förmedla ett budskap i en fin förpackning, det handlar om att uppnå ett visst resultat. Poängen med opinionsbildning är att influera den allmänna opinionen i rätt riktning. En god idé vinner inte bara för att den är god. Den måste framföras på rätt sätt också om den ska vinna.

Sverige åt svenskarna

”Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund.” – Vilhelm Moberg

Ett kraftfullt budskap motverkar missförstånd som annars skulle försämra effekten av opinionsbildningen. Det är emellertid viktigt att det inte ges något utrymme åt tvivel och hårklyverier. En duktig officer exempelvis inspirerar och motiverar sina soldater med raka budskap. Han frågar sig inte vem som tillhör fiendesidan och vem som tillhör det egna lägret. Sådant trams vore destruktivt för den egna moralen. Alla vet redan vilka som hör hemma på respektive sida. På samma sätt vet vi svenskar vilka som är svenskar respektive icke-svenskar. Distraherande pladder som ”vem är egentligen svensk?” missgynnar oss svenskar. Det behövs ingen diskussion. När vi skanderar Sverige åt svenskarna! råder det inget tvivel kring vilka vi åsyftar, det är uppenbart – alla svenskar begriper detta. Våra motståndare vill gärna distrahera oss, komplicera saker och lura in oss i onödiga diskussioner. Vi varken behöver eller ska debattera självklarheter som om de ej vore självklara. Den som ställer frågan om vem som är svensk vet det mycket väl innerst inne.

Tors strid med jättarna

Låt budskapet ljuda lika kraftfullt som ett dundrande tordön! Målningen heter ”Tors strid med jättarna” och är målad av Mårten Eskil Winge.

Det finns ingen framgångsrik politisk rörelse som inte har haft enkla paroller som sammanfattat dess väsen. Det är vår uppgift att se till att den nationalistiska rörelsen går under enkla paroller. Vi ska kommunicera vårt budskap på ett enkelt och kraftfullt vis. Låt budskapet vara lika kraftfullt som ett dundrande tordön! Skandera enkla svenskvänliga budskap: Sverige åt svenskarna!

Läs även:
-
Nationalister måste tala klarspråk – del 1
- Nationalister måste tala klarspråk – del 2

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referenser

Försvarsmakten (2011), Militärstrategisk Doktrin M7739-354023, Stockholm

Haglöf, Erik (2002). Tänk tvärtom!: Joakim Jonason och en väg till framgångsrik reklam. Stockholm: Ekerlid

Alinsky, Saul David (1971). Rules for radicals: a practical primer for realistic radicals. Vintage Books ed New York: Vintage Books

Dahlkwist, Matts (2007). Kommunikation. 5. uppl. Stockholm: Liber

Gustafsson, Conny & Rennemark, Rune (2002). Säljande reklam. 1. uppl. Malmö: Liber

Gå bärsärk mot främlingsgängen!

Den senaste tidens kravaller i mångkulturdrabbade områden så som Husby och andra orter runtom i landet har väckt stor ilska hos svensken. Allt fler börjar inse att situationen där vi huserar dessa otacksamma odjur är ohållbar och måste komma till ett slut. Som ett svar på förfallet så bildades i förra veckan olika medborgargarden. Där samlades stolta svenskar som tröttnat på att vara toleranta. Dessa svenskar hörsammade kallelsen – att sätta stopp för de främlingsgäng som vandaliserat, bränt ner och hotat svenskens tillvaro.

Oden

Bärsärkarnas ideal var den visaste av norröna gudar: Oden.

Denna orädda, handlingskraftiga attityd är något som starkt präglar vår nordiska livsstil – att aldrig ge sig, att aldrig sluta kämpa. Sedan urminnes tider är det denna bärsärkaranda som utgjort vårt folks innersta väsen. Våra förfäders jakt på ära och stordåd tillät helt enkelt inte feghet och jantelag. De nöjde sig inte med det som var lagom, de ville upptäcka nya horisonter, besegra nya fiender, plundra nya skatter och göra bättre affärer. Detta gällde såväl under vikingatid som stormaktstid. Det är samma drivkraft som för tusentals år sedan när våra förfäder lade under sig Norden efter att landet smälte fram från inlandsisen.

Bärsärkar

Blodet kokar, vreden sjuder
Genom själen stridsrop ljuder
Se, nu vaknar en slumrande urkraft
En styrka som vi en gång haft

Det vi behöver idag är män och kvinnor som vågar gå man ur huse när vårt livsrum hotas. Det främmande inflytande som smugit sig på och växt sig starkt måste åderlåtas. Vårt folk och vår kultur är överlägset dessa kreatur som betar på vår mark. Det är dags att sluta gå med krökta ryggar. Stå rakryggade, även i den hårdaste motvind. Tillåt ingen att trampa på er. Att säga ifrån och agera är en självklarhet. Likt våra förfäder ska vi visa prov på denna bärsärkaranda – precis som de hundratals svenskar som självmant bildat medborgargarden. Svenskar, det är hög tid att ni tar ställning mot vansinnet. Hörsamma kallelsen och vinn er frihet åter!

 

Läs även artikeln: Främlingarna ska frukta svenskarna
- Främlingarna ska frukta svenskarna


Hitta oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Sanningen om svensk överlägsenhet

Opinionsbildning kan vara en spännande utmaning. Kunskap om hur påverkan sker underlättar arbetet. Hur människor påverkas har haft många namn genom historien. Ämnen som retorik, kommunikation, psykologi, marknadsföring och sociologi ger olika infallsvinklar av hur människor påverkas. Det är vår uppgift som nationalister att bilda oss i dessa ämnen så att vi kan röna större framgångar.

Jacques Ellul Propaganda - the formation of men´s attitudes

En författare som ger en övergripande bild om hur människor påverkas är Jacques Ellul i boken ”Propaganda – the formation of men´s attitudes”. Verket innehåller många teoretiska modeller. En sådan modell handlar om begreppen ”pre-propaganda” och ”direct propaganda”, vilket kan förklaras med orden kulturkamp och opinionsbildning. Kulturkamp går ut på att ändra om föreställningar, sprida inspiration, stärka identiteter samt skapa en kultur som ifrågasätter och kritiserar vissa företeelser. Som en kontrast är opinionsbildning försök att omforma attityder och åsikter. Som en liknelse jämför han kulturkamp med att plöja marken och opinionsbildning med att så frön. Marken måste plöjas innan frön kan bli sådda.

De svenskar som sedan barnsben är influerade av en svenskfientlig miljö kommer ha svårt att ta till sig att svenskars intressen ska tillvaratas. Ellul tar faktiskt upp ett exempel på hur etnisk stolthet ska stärkas. Som fransman tar han ett exempel om hur en genomsnittlig fransman kan bli övertygad om Frankrikes storhet. Han menar att denne tar till sig budskapet i högre grad efter att ha sett ett dussin filmer om fransk olja, franska järnvägar och franska jetflygplan. Först efter att kulturen har påverkats kan opinionsbildning vara effektiv.[1]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [5]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [2]

Därför är det viktigt att vi bedriver kulturkamp och lyfter fram nordisk storhet. De politiskt korrekta har länge tystat ned svenska bedrifter och sökt förvränga vår historieskildring. Omvärlden har svenskar att tacka för uppfinningar som propellern, pacemakern, blixtlåset, dynamiten, rörtänger, skiftnycklar, säkerhetständstickan, datormusen för att nämna några exempel.[3] Inom vetenskapen har vi upptäckt syret genom Carl Wilhelm Scheele, upptäckt kolsyran och förklarat fysisk geografi genom Torbern Bergman, upptäckt och förklarat lymfsystemet genom Olof Rudbeck, skapat temperatursystemet genom Anders Celsius samt kategoriserat och namngivit världens flora och fauna genom Carl von Linné.[4] [5] För omvärlden är det naturligt att vallfärda till Sverige när världens mest prestigefyllda pris – Nobelpriset – ska delas ut inom ämnen som fysik, kemi, medicin, ekonomi och litteratur.

Svenska bedrifter hör emellertid inte endast till historien. På senare år har omvärlden Sverige att tacka för kommunikationstjänster som Skype och musiktjänster som Spotify. Den svenska musikindustrin är världens mest framgångsrika relaterat till BNP. [6] Övriga exportindustrier inom områden som verkstad, skog, mineral, energi och kemi levererar högkvalitativa varor som omvärlden gärna köper av. [7] Vi har även ett flertal internationellt framgångsrika företag. Inom idrotter som ishockey, bandy, handboll, bordstennis, golf, innebandy och skidsporter kommer vi förvånansvärt högt upp i rankningen trots vår lilla folkmängd.

Nobelpriset

Detta är endast några exempel på vad vi svenskar kan prestera. Många fler exempel går att finna. Vi ska bli medvetna om vårt värde. Återigen ska vi bli ett stolt folk som omvärlden ser upp till. När insikten om nordisk storhet har förankrat sig djupt i folklagren kommer protesterna sprida sig som löpeldar. Släpp elden lös!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

 

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15

[2] http://www.hasselblad.com/about-hasselblad/hasselblad-in-space/in-the-beginning.aspx

[3] http://www.uppfinnare.se/?id_item=509

[4] http://www.tekniskamuseet.se/1/1889.html

[5] http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14216/LKT1016s1095_1097.pdf

[6] http://www.musikindustrin.se/2010/08/20/musikexport_sverige_varldens_mest_framgangsrika_musikland___relaterat_till_bnp/

[7] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export–och-importprodukter/

Julen hotar kulturmarxismen

Julen närmar sig. Julgranar och julpynt smyckar många svenskars hem. Förberedelserna inför julafton har inletts. Som alltid finns samma förväntan inför denna uppskattade högtid.

Julen hotar kulturmarxismenVissa försöker dock störa svenskarna i detta firande. Kulturmarxister försöker motverka sedvänjor som julen, vilket har mött stora reaktioner från allmänheten. Vad kulturmarxisterna inte förstår är hur djupt rotad julen är för oss nordbor. Det går inte att i kommunistisk anda frånta folket dess biologiska kultur. Det var istället just detta agerande som undergrävde legitimiteten för kommunisterna i Sovjetunionen och beredde väg för en ny ordning. Samma öde kommer även det politiskt korrekta etablissemanget att möta.

För att förstå hur djupt rotade våra sedvänjor är, bör man se hur forntida nordbor firade midvinterblotet. Våra förfäder firade midvinterblot under den mörkaste delen av året för att högtidlighålla ljusets återkomst. Det är ifrån midvinterblotet som vårt julfirande härstammar. Släktingar och vänner samlades och åt och drack gemensamt samt gav varandra gåvor under denna norröna julfest.[1][2]

Julen hotar kulturmarxismenDet är naturligt för oss att känna igen oss i våra anfäders kultur. Carl Gustav Jung, fadern till den analytiska psykologin, förklarar denna igenkänning med begreppet ”det kollektiva omedvetna”. Det kollektiva omedvetna innebär nedärvda sätt att tänka och känna.[3] När vi njuter av urnordiska sedvänjor så som julen har vi samma slags känslor som våra förfäder. Av samma anledning har etniska främlingar svårt att njuta av julen på samma sätt som vi gör, även om de skulle försöka.

Genom att fira jul manifesteras den nordiska andan. Att kämpa är även att fira våra högtider. Se till att njuta av julen till fullo med släkt och vänner. Sålunda önskar vi våra läsare en riktigt god jul!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

Nyskapande tar juluppehåll och återkommer den 16 januari 2013. Tills dess önskar vi god jul och gott nytt år!

[OBS! Vi tar inget juluppehåll i år (2013) utan kommer med en ny onsdagsartikel som vanligt nästa onsdag den 25 december.  / Redaktionen 2013-12-23]

——————————————————————————————————————–

Referenser

[1] Feilberg, H.F. (1904). Jul – allesjælestiden, hedensk, kristen julefest. 2. uppl.
København: Det Schubotheske Forlag, s. 86-89.

[2] Lindahl, Jan. (1996). Bakvända världen – folk och fest på medeltiden. Stockholm:
Hägglunds förlag, s. 57.

[3] http://webspace.ship.edu/cgboer/jung.html

Karl XII – född att härska!

Den 30 november är dagen som tillägnas en av våra största konungar genom historien. Synen på Karl XII har skiftat genom seklerna beroende på politiska strömningar. Oavsett politisk hållning finns det beundransvärda egenskaper hos denne krigarkonung som alla kan inspireras av. Karl XII har väckt stor beundran hos mången man, däribland en av upplysningstidens främste författare Jean Jacques Voltaire som skrev en biografi om honom. Biografin som fick namnet Carl XII:s historia reviderades i över sextio upplagor, vilket ingen annan fransk bok under 1700-talet kan mäta sig med. Egenskaper som lyfts fram i biografin är kungens heroism, skräckinjagande stridsvrede som kunde förbytas till stilla lugn när så krävdes, storhetstänkande och dödsföraktande attityd – karaktärsdrag som utmärkt mången nordbo dessförinnan. Ett gott exempel på det är jomsvikingarna, som vi tidigare skrivit om.

Sabatons framgångsrika album ”Carolus Rex” har visat att intresset för karoliner är stort.

En episod som synliggör dessa egenskaper är kalabaliken i Bender år 1713. Efter slaget i Poltava 1709 söker kungen en allierad hos den turkiske sultanen. Karl XII begär länge en armé av sin allierade, vilket han inte får. Efter långa förhandlingar utan en lösning i sikte ser sultanen den svenske kungen som oönskad. Sultanen vill bli av med kungen och hotar med våld. Karl XII antar utmaningen. Med trehundra svenskar upprättar han förskansningar, ett arbete som han själv deltar i. Fönster barrikaderas. Bjälkar sätts bakom dörrar. Efter att befästningarna hade genomförts sätter sig kungen lugnt och spelar schack, utan den minsta oro. Kungen verkar glädjas över äran att med endast trehundra man stå emot en hel här. Alla svenskar, även kockar och stalldrängar, ses som soldater – alla ska kämpa med kungen.

Signal för anfall ges. Kungen är ute på rytt och är skild från huvudstyrkan som omringas av tusentals soldater. Huvudstyrkan kapitulerar, men kungen ler och ger order om att försvara deras hus med de resterande fåtal soldater som befinner sig där. Janitsjarerna har redan intagit stora delar av huset. Endast stora salen står kvar. Under galopp rider kungen och hans generaler fram, hoppar av hästarna med värja och pistol i hand. Janitsjarerna anfaller från alla sidor. Alla fiender som kommer nära kungen såras eller dödas. En turk riktar sin musköt mot kungens ansikte och råkar göra en rörelse under avfyrningen så att kulan glider över hans näsa, tar en del av hans öra och krossar general Hårds arm. Kungen ränder värjan i janitsjarens mage medan de äntrar den stora salen. Endast sextio man återstår. ”Låt oss jaga ut dessa barbarer ur mitt hus”, säger kungen och i spetsen för sina män öppnar han dörren, ger eld mot turkarna och hugger ned dem. Skräck injagas hos de plundrande turkarna. De flyr hals över huvud, kastar sina vapen och hoppar ut genom fönster. Rum efter rum erövras och på en kvart har alla som inte flytt huset dödats eller sårats. Endast en janitsjar benådas om han lovar att berätta för sin herre om vad som skett.

”Kalabaliken i Bender” Litografi av Johan Cardon efter målning av Hjalmar Mörner.

Genom att ett stort lager vapen och krut finns kvar i huset kan svenskarna hålla emot turkarnas kommande anfall. Tvåhundra turkar faller för musköteld inom loppet av en kvart. Eftersom det var skamset att förlora så många män mot endast sextio försvarare, beslutar sig turkarna för att tända eld på huset. Elden fänger an, det brinnande taket håller på att rasa in. Kungen behåller sitt lugn och beordrar elden att släckas. En livgardist vid namn Wolberg ropar att de borde kapitulera. Han får som svar av kungen ”Det var en märklig man, som inbillar sig att det inte är bättre att brinna inne än att vara fången.” En annan drabant vid namn Roos sade att kanslihuset som hade tak av sten och var eldsäkert borde intas. ”Där har vi en riktig svensk”, ropar kungen, omfamnar drabanten och gör honom till överste på stället. ”Låt oss ge oss av, mina vänner”, säger han, ”tag med Er så mycket krut och bly som Ni kan och låt oss ta oss till kanslihuset med värjan i hand.”

Turkarna som omringar det brinnande huset ser med en blandning av skräck och beundran hur karolinerna slår upp porten och störtar ut med kungen i spetsen. Karl XII och hans främste officerare öppnar eld med två pistoler vardera och beväpnar sig med värjorna. Turkarna retirerar femtio fot, men omringar sedan truppen. Kungen som är iklädd ridstövlar, trasslar in sig i sporrarna och faller på backen, varefter tjugoen janitsjarer kastar sig över honom. Samma stund som kungen såg sig tillfångatagen gav plötsligt hans våldsamma stridsvrede vika för mildhet och lugn. Inte ett otåligt ord eller vredgat ögonkast gav han ifrån sig.

Denna berättelse visar på det mannamod och vinnarinstinkt som Karl XII hade. Den attityden var det naturliga för svenskar. Just det spred fruktan och respekt på kontinenten. Som Karl XII sade var det svenskt att agera likt drabanten Roos, som föreslog en modig, respektingivande offensiv för att vinna taktiska fördelar. Som en kontrast är det inte svenskt att bete sig som livgardisten Wolberg som föredrog fångenskap och vanära. De som föredrar fångenskap och vanära avskyr därför Karl XII. Han står för ideal såsom mod, storhet och styrka. Hans heroiska beteende påminner dem om deras feghet och vanära som de inte vill kännas vid. Vi som beundrar heroism och storhet låter oss inspireras av hans exempel. Återigen ska svenskens namn inge respekt och fruktan. Låt oss hedra hans minne denna dag – låt oss åter få svenskheten att stå för mod, storhet och styrka!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referens

Voltaire, Jean Jacques,Carl XII:s historia, Norsteds förlag, 1997