Gå bärsärk mot främlingsgängen!

Den senaste tidens kravaller i mångkulturdrabbade områden så som Husby och andra orter runtom i landet har väckt stor ilska hos svensken. Allt fler börjar inse att situationen där vi huserar dessa otacksamma odjur är ohållbar och måste komma till ett slut. Som ett svar på förfallet så bildades i förra veckan olika medborgargarden. Där samlades stolta svenskar som tröttnat på att vara toleranta. Dessa svenskar hörsammade kallelsen – att sätta stopp för de främlingsgäng som vandaliserat, bränt ner och hotat svenskens tillvaro.

Oden

Bärsärkarnas ideal var den visaste av norröna gudar: Oden.

Denna orädda, handlingskraftiga attityd är något som starkt präglar vår nordiska livsstil – att aldrig ge sig, att aldrig sluta kämpa. Sedan urminnes tider är det denna bärsärkaranda som utgjort vårt folks innersta väsen. Våra förfäders jakt på ära och stordåd tillät helt enkelt inte feghet och jantelag. De nöjde sig inte med det som var lagom, de ville upptäcka nya horisonter, besegra nya fiender, plundra nya skatter och göra bättre affärer. Detta gällde såväl under vikingatid som stormaktstid. Det är samma drivkraft som för tusentals år sedan när våra förfäder lade under sig Norden efter att landet smälte fram från inlandsisen.

Bärsärkar

Blodet kokar, vreden sjuder
Genom själen stridsrop ljuder
Se, nu vaknar en slumrande urkraft
En styrka som vi en gång haft

Det vi behöver idag är män och kvinnor som vågar gå man ur huse när vårt livsrum hotas. Det främmande inflytande som smugit sig på och växt sig starkt måste åderlåtas. Vårt folk och vår kultur är överlägset dessa kreatur som betar på vår mark. Det är dags att sluta gå med krökta ryggar. Stå rakryggade, även i den hårdaste motvind. Tillåt ingen att trampa på er. Att säga ifrån och agera är en självklarhet. Likt våra förfäder ska vi visa prov på denna bärsärkaranda – precis som de hundratals svenskar som självmant bildat medborgargarden. Svenskar, det är hög tid att ni tar ställning mot vansinnet. Hörsamma kallelsen och vinn er frihet åter!

 

Läs även artikeln: Främlingarna ska frukta svenskarna
- Främlingarna ska frukta svenskarna


Hitta oss på sociala medier:

Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

Sanningen om svensk överlägsenhet

Opinionsbildning kan vara en spännande utmaning. Kunskap om hur påverkan sker underlättar arbetet. Hur människor påverkas har haft många namn genom historien. Ämnen som retorik, kommunikation, psykologi, marknadsföring och sociologi ger olika infallsvinklar av hur människor påverkas. Det är vår uppgift som nationalister att bilda oss i dessa ämnen så att vi kan röna större framgångar.

Jacques Ellul Propaganda - the formation of men´s attitudes

En författare som ger en övergripande bild om hur människor påverkas är Jacques Ellul i boken ”Propaganda – the formation of men´s attitudes”. Verket innehåller många teoretiska modeller. En sådan modell handlar om begreppen ”pre-propaganda” och ”direct propaganda”, vilket kan förklaras med orden kulturkamp och opinionsbildning. Kulturkamp går ut på att ändra om föreställningar, sprida inspiration, stärka identiteter samt skapa en kultur som ifrågasätter och kritiserar vissa företeelser. Som en kontrast är opinionsbildning försök att omforma attityder och åsikter. Som en liknelse jämför han kulturkamp med att plöja marken och opinionsbildning med att så frön. Marken måste plöjas innan frön kan bli sådda.

De svenskar som sedan barnsben är influerade av en svenskfientlig miljö kommer ha svårt att ta till sig att svenskars intressen ska tillvaratas. Ellul tar faktiskt upp ett exempel på hur etnisk stolthet ska stärkas. Som fransman tar han ett exempel om hur en genomsnittlig fransman kan bli övertygad om Frankrikes storhet. Han menar att denne tar till sig budskapet i högre grad efter att ha sett ett dussin filmer om fransk olja, franska järnvägar och franska jetflygplan. Först efter att kulturen har påverkats kan opinionsbildning vara effektiv.[1]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [5]

När mänskligheten tog sina första steg på månen dokumenterades allt med en svensktillverkad kamera av märket Hasselblad. NASA har förlitat sig på svensktillverkat sedan 1962. [2]

Därför är det viktigt att vi bedriver kulturkamp och lyfter fram nordisk storhet. De politiskt korrekta har länge tystat ned svenska bedrifter och sökt förvränga vår historieskildring. Omvärlden har svenskar att tacka för uppfinningar som propellern, pacemakern, blixtlåset, dynamiten, rörtänger, skiftnycklar, säkerhetständstickan, datormusen för att nämna några exempel.[3] Inom vetenskapen har vi upptäckt syret genom Carl Wilhelm Scheele, upptäckt kolsyran och förklarat fysisk geografi genom Torbern Bergman, upptäckt och förklarat lymfsystemet genom Olof Rudbeck, skapat temperatursystemet genom Anders Celsius samt kategoriserat och namngivit världens flora och fauna genom Carl von Linné.[4] [5] För omvärlden är det naturligt att vallfärda till Sverige när världens mest prestigefyllda pris – Nobelpriset – ska delas ut inom ämnen som fysik, kemi, medicin, ekonomi och litteratur.

Svenska bedrifter hör emellertid inte endast till historien. På senare år har omvärlden Sverige att tacka för kommunikationstjänster som Skype och musiktjänster som Spotify. Den svenska musikindustrin är världens mest framgångsrika relaterat till BNP. [6] Övriga exportindustrier inom områden som verkstad, skog, mineral, energi och kemi levererar högkvalitativa varor som omvärlden gärna köper av. [7] Vi har även ett flertal internationellt framgångsrika företag. Inom idrotter som ishockey, bandy, handboll, bordstennis, golf, innebandy och skidsporter kommer vi förvånansvärt högt upp i rankningen trots vår lilla folkmängd.

Nobelpriset

Detta är endast några exempel på vad vi svenskar kan prestera. Många fler exempel går att finna. Vi ska bli medvetna om vårt värde. Återigen ska vi bli ett stolt folk som omvärlden ser upp till. När insikten om nordisk storhet har förankrat sig djupt i folklagren kommer protesterna sprida sig som löpeldar. Släpp elden lös!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

 

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Ellul, Jacques (1973). Propaganda: the formation of men’s attitudes. Vintage Books ed. New York: Vintage Books, s. 15

[2] http://www.hasselblad.com/about-hasselblad/hasselblad-in-space/in-the-beginning.aspx

[3] http://www.uppfinnare.se/?id_item=509

[4] http://www.tekniskamuseet.se/1/1889.html

[5] http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14216/LKT1016s1095_1097.pdf

[6] http://www.musikindustrin.se/2010/08/20/musikexport_sverige_varldens_mest_framgangsrika_musikland___relaterat_till_bnp/

[7] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export–och-importprodukter/

Zlatan och blattenarcissismen

ANALYS. Varje gång olika kulturer möts sker alltid någon form av kulturkrock. När svenskar möter främlingar från Mellanöstern och Afrika sker kulturkrocken i flera olika avseenden. Ett av dem är att de etniska främlingarna kräver respekt och uppskattning utan att ha förtjänat det. Vi kallar denna karaktärsbrist för blattenarcissism.

Primitiv dans

Blattenarcissismen yttrar sig i flera avseenden. De kan exempelvis vara oproportionerligt stolta över sitt hemland. Just det land som de var tvungna att fly ifrån. Främlingarna tror sig också vara överlägsna oss svenskar i andra avseenden. De tror att de har rytm i blodet trots att deras musikaliska talang och koreografiska färdigheter fortfarande är i nivå med att dansa kring en lägereld till trumljud. Några symfoniorkestrar, operor, avancerad koreografi har de än så länge inte lyckats med. De är överdrivet stolta över sin flottiga kebab och ser ner på nordisk mat, samtidigt som de förbiser att det är en nordisk restaurang som vunnit pris som världens bästa restaurang tre år i rad. [1]

För oss nordbor är det komiskt hur främlingarna tror sig vara stolta utan att grunda det på någonting. Vi talar alltså om personer som flytt från andra delar av världen, för att de inte klarar av att bo i ett land som majoriteten av deras landsmän klarar av att bo i. De har flytt från ett samhälle som ligger långt efter Sverige i utvecklingen och sedan hävdar de att ”Sverige vore ingenting utan oss blattar”. Även om de inte förstår det så gör de en ofrivillig parodi av sig själva genom sin löjliga blattenarcissism.

Inte så smart men utmärkt bollsinne. Zlatan och sjölejon har mer gemensamt än vad de flesta tror.

Ett tydligt exempel på en blattenarcissist är Zlatan Ibrahimovic. I hans illa skrivna självbiografi berättar han stolt om hur han stal från andra, var otrevlig, fegt misshandlade andra, var elak och aggressiv mot sin omgivning med mera. Blattenarcissismen är enklare att förstå när man läser att det handlar om dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex. I Zlatans fall handlar det bland annat om hur han hade så svårt att hänga med i skolan att han var på väg att placeras i särskola, en skolform för elever med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar.[2] Zlatan klarar inte ens av skolgången, ändå anser han sig tillräckligt bildad och klok för att stå över oss svenskar och säga åt oss vilken politik vi ska ha och kunna definiera vem som är svensk.[3] Det är lika tragiskt som komiskt.

Som en kontrast till deras attityd står nordbornas självkritik. Vi har svårt att slå oss för bröstet såvida vi inte avklarat något av värde. Och även när vi har genomfört imponerande gärningar så talar vi oftast inte högt om det. Denna självkritik är ett tveeggat svärd – både risker och möjligheter finns. Den medför konstruktiv kritik och möjligheter till förbättring. Med självkritiken kommer även en missnöjdhet, som kräver fortsatt utveckling. Dock är vi istället särskilt utsatta för så kallad etnomasochism, det vill säga att se på den egna etniska tillhörigheten med skuld, misstro och förakt.[4] Det är en avart av vår viktiga självkritik, vilket kan kontrasteras gentemot främlingarnas orimliga självförtroende. De blir nöjda med småsaker. Vi däremot har högre krav på oss själva.

Arno Breker BerufungNyckeln till vår framgång beror alltså på vår självkritik. Att vi vet vad vi inte vet. Att vi är noggranna. Det är vårt ifrågasättande av oss själva som pressar oss vidare. En attityd som strävar efter kunskap, ökade förmågor, ökad perception och ökad insikt för dess egen skull. Det är vi som avancerar tack vare självkritiken medan de etniska främlingarna står stilla och stoltserar utan att prestera. Det är det viktiga i det långa loppet. På sikt kan endast vi stå som segrare!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————-

Referenser
[1] http://en.wikipedia.org/wiki/Noma_%28restaurant%29
[2] http://www.sydsvenskan.se/sport/citat-ur-zlatans-sjalvbiografi/
[3] http://www.svd.se/sport/zlatan-om-sd-krisen-flyt-pa-och-hang-med_7780346.svd
[4] http://sv.metapedia.org/w/Etnomasochism

Karl XII – född att härska!

Den 30 november är dagen som tillägnas en av våra största konungar genom historien. Synen på Karl XII har skiftat genom seklerna beroende på politiska strömningar. Oavsett politisk hållning finns det beundransvärda egenskaper hos denne krigarkonung som alla kan inspireras av. Karl XII har väckt stor beundran hos mången man, däribland en av upplysningstidens främste författare Jean Jacques Voltaire som skrev en biografi om honom. Biografin som fick namnet Carl XII:s historia reviderades i över sextio upplagor, vilket ingen annan fransk bok under 1700-talet kan mäta sig med. Egenskaper som lyfts fram i biografin är kungens heroism, skräckinjagande stridsvrede som kunde förbytas till stilla lugn när så krävdes, storhetstänkande och dödsföraktande attityd – karaktärsdrag som utmärkt mången nordbo dessförinnan. Ett gott exempel på det är jomsvikingarna, som vi tidigare skrivit om.

Sabatons framgångsrika album ”Carolus Rex” har visat att intresset för karoliner är stort.

En episod som synliggör dessa egenskaper är kalabaliken i Bender år 1713. Efter slaget i Poltava 1709 söker kungen en allierad hos den turkiske sultanen. Karl XII begär länge en armé av sin allierade, vilket han inte får. Efter långa förhandlingar utan en lösning i sikte ser sultanen den svenske kungen som oönskad. Sultanen vill bli av med kungen och hotar med våld. Karl XII antar utmaningen. Med trehundra svenskar upprättar han förskansningar, ett arbete som han själv deltar i. Fönster barrikaderas. Bjälkar sätts bakom dörrar. Efter att befästningarna hade genomförts sätter sig kungen lugnt och spelar schack, utan den minsta oro. Kungen verkar glädjas över äran att med endast trehundra man stå emot en hel här. Alla svenskar, även kockar och stalldrängar, ses som soldater – alla ska kämpa med kungen.

Signal för anfall ges. Kungen är ute på rytt och är skild från huvudstyrkan som omringas av tusentals soldater. Huvudstyrkan kapitulerar, men kungen ler och ger order om att försvara deras hus med de resterande fåtal soldater som befinner sig där. Janitsjarerna har redan intagit stora delar av huset. Endast stora salen står kvar. Under galopp rider kungen och hans generaler fram, hoppar av hästarna med värja och pistol i hand. Janitsjarerna anfaller från alla sidor. Alla fiender som kommer nära kungen såras eller dödas. En turk riktar sin musköt mot kungens ansikte och råkar göra en rörelse under avfyrningen så att kulan glider över hans näsa, tar en del av hans öra och krossar general Hårds arm. Kungen ränder värjan i janitsjarens mage medan de äntrar den stora salen. Endast sextio man återstår. ”Låt oss jaga ut dessa barbarer ur mitt hus”, säger kungen och i spetsen för sina män öppnar han dörren, ger eld mot turkarna och hugger ned dem. Skräck injagas hos de plundrande turkarna. De flyr hals över huvud, kastar sina vapen och hoppar ut genom fönster. Rum efter rum erövras och på en kvart har alla som inte flytt huset dödats eller sårats. Endast en janitsjar benådas om han lovar att berätta för sin herre om vad som skett.

”Kalabaliken i Bender” Litografi av Johan Cardon efter målning av Hjalmar Mörner.

Genom att ett stort lager vapen och krut finns kvar i huset kan svenskarna hålla emot turkarnas kommande anfall. Tvåhundra turkar faller för musköteld inom loppet av en kvart. Eftersom det var skamset att förlora så många män mot endast sextio försvarare, beslutar sig turkarna för att tända eld på huset. Elden fänger an, det brinnande taket håller på att rasa in. Kungen behåller sitt lugn och beordrar elden att släckas. En livgardist vid namn Wolberg ropar att de borde kapitulera. Han får som svar av kungen ”Det var en märklig man, som inbillar sig att det inte är bättre att brinna inne än att vara fången.” En annan drabant vid namn Roos sade att kanslihuset som hade tak av sten och var eldsäkert borde intas. ”Där har vi en riktig svensk”, ropar kungen, omfamnar drabanten och gör honom till överste på stället. ”Låt oss ge oss av, mina vänner”, säger han, ”tag med Er så mycket krut och bly som Ni kan och låt oss ta oss till kanslihuset med värjan i hand.”

Turkarna som omringar det brinnande huset ser med en blandning av skräck och beundran hur karolinerna slår upp porten och störtar ut med kungen i spetsen. Karl XII och hans främste officerare öppnar eld med två pistoler vardera och beväpnar sig med värjorna. Turkarna retirerar femtio fot, men omringar sedan truppen. Kungen som är iklädd ridstövlar, trasslar in sig i sporrarna och faller på backen, varefter tjugoen janitsjarer kastar sig över honom. Samma stund som kungen såg sig tillfångatagen gav plötsligt hans våldsamma stridsvrede vika för mildhet och lugn. Inte ett otåligt ord eller vredgat ögonkast gav han ifrån sig.

Denna berättelse visar på det mannamod och vinnarinstinkt som Karl XII hade. Den attityden var det naturliga för svenskar. Just det spred fruktan och respekt på kontinenten. Som Karl XII sade var det svenskt att agera likt drabanten Roos, som föreslog en modig, respektingivande offensiv för att vinna taktiska fördelar. Som en kontrast är det inte svenskt att bete sig som livgardisten Wolberg som föredrog fångenskap och vanära. De som föredrar fångenskap och vanära avskyr därför Karl XII. Han står för ideal såsom mod, storhet och styrka. Hans heroiska beteende påminner dem om deras feghet och vanära som de inte vill kännas vid. Vi som beundrar heroism och storhet låter oss inspireras av hans exempel. Återigen ska svenskens namn inge respekt och fruktan. Låt oss hedra hans minne denna dag – låt oss åter få svenskheten att stå för mod, storhet och styrka!

 

Hitta oss på sociala medier:
Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referens

Voltaire, Jean Jacques,Carl XII:s historia, Norsteds förlag, 1997

Tänk stort och segra!

Riskmedvetenhet ses ofta som en fördel. Det är enkelt att se varför. Riskabla idéer kan få destruktiva konsekvenser. Att tänka riskmedvetet leder till säkerhet och förutsägbarhet. Men det finns paradoxalt nog risker med att tänka alltför riskmedvetet. Man kan bli omsprungen av andra mer risktagande aktörer. Begränsat tänkande leder oftast inte till den största framgången. Miljardären Donald Trump skriver hur man kan lyckas om man tänker stort, såsom han formulerar det i boken Think big and make it happen in business and life. Medförfattaren Bill Zanker berättar i boken om hur Trump gav honom den värdefulla lärdomen att tänka stort. Zanker hade startat upp The Learning Annex, ett centrum för folkbildning med föreläsningar av framgångsrika män och kvinnor i olika områden: skådespelare, mångmiljonärer, inspirerande konsulter inom personlig utveckling med mera. En berömd person som han absolut ville ha dit var just miljardären Donald Trump.

Eftersom Zanker hade låg budget så kunde han inte ge Trump något högt arvode (de världsberömda skådespelarna hade han fått dit genom att spela på deras dåliga samvete, att de borde ge tillbaka till samhället i form av föreläsningar). Zanker erbjöd Trump 10 000 dollar för en timmes föreläsning, en mycket stor summa för Zanker. Svaret blev nej. Då erbjöd han 25 000 dollar, därefter 100 000 dollar och till slut en miljon dollar. Till slut visar Trump intresse. Zanker mår illa över att han har erbjudit en miljon dollar som han inte har, går därefter in i badrummet och spyr. Om det inte skulle gå vägen skulle han förlora allting han arbetat för. Trump ringer upp Zanker och säger att han talar om han får 10 000 åhörare. Som mest hade Zanker dittills haft 700 åhörare. Då drar han igång den största kampanjen någonsin. Nu händer det viktiga: Han tänker kreativt och får idéer som han aldrig tidigare hade haft med sitt begränsade tänkande. Till slut kommer över 30 000 till föreläsningen. Och med en sådan stor skara var det inga problem alls att både betala Trumps arvode och få stora vinster. Genom att tänka stort löstes problemen av sig självt.

Ett annat lyckat exempel på värdet att tänka stort är Sverigedemokraterna. När partiet bildades under 1980-talet var det inte många som trodde att det skulle avancera till att bli det tredje största partiet i Sverige (och då är partiets framgångssaga långt ifrån slut). Det fanns tidigt likasinnade krafter på annat håll. Skånes väl som var ett samlingsparti för 16 olika kommunala partier delade Sverigedemokraternas invandringskritik. Genom sina begränsade ambitioner, att endast lyckas i respektive kommun, blev de antingen uppslukade eller utkonkurrerade av Sverigedemokraterna som hade en strategi som gav betydligt större utdelning i form av starkt, utbrett varumärke, större organisation, fler medlemmar, mer uppmärksamhet i massmedia med mera.

Därmed inte sagt att det alltid är lönsamt att tänka stort. Precis som vi skrivit tidigare måste avkastning tas hänsyn till. Det är inte alltid lönsamt att satsa på stora projekt om de kräver avsevärda mängder tid och resurser. Skillnaden mellan företag och parlamentariska partier å ena sidan och ideella organisationer å andra sidan är att de förra får ökade resurser om de avancerar (ökad omsättning och vinst eller mandat i kommun, landsting och riksdag) medan de ideella organisationerna inte får tillbaka det på samma sätt. Lyckad opinionsbildning kan åstadkomma förändring i val, avgång för politiker och sanktioner mot stater och företag. Men med storsatsningar kan det i värsta fall innebära att den ideella organisationen blir extremt skuldsatt och att medlemmarna bränns ut, vilket omöjliggör fortsatt arbete.

Genom att tänka stort lyckades Alexander den store erövra nästan hela kända världen.

Har en grupp ett tidningsprojekt ska därför inte målsättningen vara att fördubbla läsarskaran. Tänk stort – det ska snarare vara att tiodubbla den! Då inser gruppen att den borde spridas extremt brett med tidningsutdelare i centralstationer och andra samlingspunkter, den ska sändas ut till gemene mans brevlåda, opinionsbildare borde kontaktas och provoceras att skriva om tidningen vilket ger desto fler läsare (och gärna göra det till en personlig konflikt så att opinionsbildaren återupptar konflikten). Den ska ta upp aktuella ämnen och göra utspel som väcker uppseende utan att minska förtroendet för tidningen.

Har man ett projekt som exempelvis handlar om att väcka opinionsbildning mot en politiker räcker det inte med att göra en aktion. Återigen, tänk stort! Politikern borde avgå. Tänker man i de banorna inser man att det ska vara en massiv kampanj. Det ska vara en serie av aktioner som stressar upp politikerns liv (offentligt som privat), man ska vända sig till andra opinionsbildare och locka dem att gå efter politikern, man ska vända sig till dess partikamrater och övertyga dem att hetsa mot politikern och ta dennes plats. Många fler förslag än de uppradade finns. Det är enkelt att bli kreativ om man strukturerar om tänkandet. Se till att tänka stort så kommer ni nå framgång ni aldrig anat!

Glöm inte att gilla och dela Nyskapande på Facebook
- Länk

Du kan även följa oss på Twitter
- Länk

Folkhemmet är ingen utopi!

En vanlig kommentar, ofta från äldre, är påståendet att ”det var bättre förr”. Sällan brukar dessa personer specificera när samhället var så väldigt bra. Givetvis har varje epok haft sina fördelar och självklart så finns det gigantiska problem i dagens samhälle men det är knappast något unikt. Många reaktionärer säger att Sverige var så bra på 60- och 70-talet. De glömmer alltså att det var då massinvandringen tog sin början, städer jämnades med marken för att bygga vidriga betongblock och fängelsestraff väntade för de som startade egna radiokanaler. Samtidigt sköt både skatterna, inflationen och statsskulden i höjden. Det var under denna period som kulturmarxismen gick från ett marginaliserat fenomen till en norm.

Tack vare folkhemmet har vi mångkultur och betonghus.

Första halvan av 1900-talet kan vara en av de värsta tiderna i Europas historia. Vi hade två världskrig som förstörde nästan hela kontinenten. Samtidigt tog Stalin över halva Europa och införde en av de värsta regimerna i kontinentens historia. Europa hade dessutom flera allvarliga finanskriser och flera fall av extrem hyperinflation. 1800-talet var även det en svår period. Den massiva urbaniseringen innebar arbeten under vedervärdiga förhållanden. Europa på 1800-talet kan jämföras med Kina idag. Vem skulle vilja byta sitt liv emot att jobba på en fabrik i Kina?

På 1600- och 1700-talet var medellivslängden betydligt lägre. Exempelvis var medellivslängden år 1750 för män 35 år och för kvinnor 38 år. Mellan 1751 och 1790 dog i snitt en femtedel av alla barn innan de fyllde ett år.[1] Majoriteten av befolkningen var urfattiga bönder. De som inte var adelsmän eller präster var andra klassens invånare utan mycket att säga till om. Under stormaktstiden var det närmast konstant krig. Folk klagar på våldet idag men det är ingenting emot vad dessa krig innebar. 85 gånger fler svenska karoliner dödades vid slaget i Poltava än antalet svenskar som idag mördas under ett år i Sverige.[2] Om vi går längre tillbaka i historien blir det svårt att romantisera kring de tiderna också. Medeltiden var knappast en ljus period. Om man gillar stenåldern kan man gå ut i skogen och försöka leva själv. Med tanke på hur få som bor själva i en koja i skogen så verkar inte detta vara ett populärt alternativ.

Svält och svågerpolitik var inte ovanligt förr i tiden. Kritisk teckning ur tidningen Fäderneslandet från 1867, då Norrland drabbades av en svältkatastrof. Landshövdingen, kronolänsman och kommunens storbönder roffar åt sig säckar med nödhjälpsspannmål. Den svältande till höger får bara en handfull.

Att leva i det förgångna är ett problem som vi människor ofta har. Det är lätt att romantisera tidigare perioder både i sitt eget liv och i historien. Det finns absolut saker och ting som bör återinföras från förr och tveklöst saker är på väg neråt i dagens samhälle. Men att beskriva historien entydigt som ett förfall från en storhetstid är direkt felaktigt. Istället bör vi tänka framåt och aktivt arbeta i rätt riktning, inte vara passiva och prata om hur bra allt var förr. Det förflutna tjänar en viktig roll som lärdomskälla inför framtiden, både vad gäller positiva och negativa ting. Vi ska alltså inte överdriva fördelarna med svunna tider. Det finns absolut inget syfte med att återgå till varken 1960-talet eller 1700-talet, i synnerhet inte om vi ljuger om dess nackdelar. Det förflutna hade sociala och ekonomiska förhållanden som inte går att återskapa och som vi inte heller helt vill ha. Det förflutna är bakom oss. Framför oss väntar en ljus och expansiv framtid för oss svenskar!

Glöm inte att gilla och dela Nyskapande på Facebook
- Länk

Du kan även följa oss på Twitter
- Länk


[1] Susanna Hedenborg & Mats Morell (Red.), Sverige – en social och ekonomisk historia, 2006, s. 120

[2] Enligt Peter Englund i boken Poltava (1988), s. 280-281, avled ca 6 900 svenskar i slaget. Som jämförelse avled 81 svenskar av dödligt våld under 2011, enligt Brottsförebyggande rådet: http://www.bra.se/bra/brott–statistik/mord-och-drap.html