EXPOs mardröm – antifragil nationalism

I Sverige utmärker sig den svenskfientliga organisationen EXPO som en av de mest aktiva grupperna bland de som desperat försöker motarbeta nationalismen. Trots att de har stora ekonomiska tillgångar, anställd personal och det politiskt korrekta etablissemanget i ryggen samt har allianser med stora delar av gammelmedia, växer sig nationalismen allt starkare i Sverige. För nationalister med vind i seglet är det svårt att föreställa sig hur det måste kännas att anstränga sig förgäves på det sätt som EXPO gör. Nationalister kan däremot glädjas av deras ansträngningar eftersom att nationalismen är antifragil och gynnas av de utmaningar som våra motståndare skapar åt oss.

Nationalismen är antifragil

Nationalismen avancerar likt ett drakskepp på världshaven. Såväl medvind som motvind ger vind i seglet.

Begreppsförklaring: Fragil kontra antifragil

En del människor, system och material är fragila. Exempelvis kan ett stål av en viss typ böjas fram och tillbaka 10 000 gånger innan det går av. För varje gång det böjs har det kommit närmare sin bristningspunkt. Vill man förlänga materialets livslängd bör man alltså skydda det ifrån stress. Andra människor, system och material är antifragila. Skelett fungerar exempelvis så att ju mer det belastas i längdriktningen desto starkare blir det. Att utsätta skelettet för den typen av stress är bara bra för skelettet, och för varje gång det belastas blir det starkare. Om man däremot strävar efter att skydda skelettet ifrån belastning så blir det svagare och svagare tills dess att det slutligen brister. På ett liknande vis fungerar muskler, för att muskler ska växa måste de också utsättas för belastning.

Nationalismen är antifragil

Genom att belasta muskler kan de växa och skapa en stridsduglig kropp.

Utmaningar stärker nationalism som är antifragil

Motståndare till nationalismen har vanligtvis en bristfällig verklighetsuppfattning vilket beror på att människor med en onaturlig livsstil har tappat förståelsen för de grundläggande naturlagarna. De begriper därför sällan skillnaden mellan det fragila och det antifragila och när det är bäst att skydda respektive belasta. Detta grundläggande misstag gör det politiskt korrekta etablissemanget, då människorna inom det ofta driver en politik som visar att de inte förstår resultatet av sina handlingar. Ett exempel på detta är lagen om hets mot folkgrupp. Lagen om hets mot folkgrupp är en lag som i praktiken avskaffar yttrandefriheten i Sverige gällande åsikter i vissa frågor. Syftet från makthavarnas sida är att tysta oppositionen, genom att skrämma eller fängsla den. Dock har lagen en helt motsatt verkan, eftersom nationalismen i detta avseende är ett antifragilt system. Ju mer nationalismen utsätts för denna typ av repression desto starkare växer den sig, av lagbundenhet.

Nationalismen är antifragil

Svåra utmaningar skapar starka människor.

Antifragil nationalism och det naturliga urvalet

Den goda verkan lagen om hets mot folkgrupp har på den nationalistiska rörelsen blir uppenbar om man granskar skillnaden mellan olika media där lagen om hets mot folkgrupp censurerar debatten respektive inte censurerar debatten. Exempelvis kan man granska skillnaden mellan tidningen Realistens debattämnen och kommentarer (som är censurerade av lagen) och yttrandefrihetsforumet Flashbacks debattämnen och kommentarer (som inte censureras av lagen). En väljare som först kommer i kontakt med nationalismen får helt säkert ett mycket bättre intryck av nationalismen i det första fallet, än i det andra.

Detta beror på att även om alla nationalister censureras och förtrycks av lagen om hets mot folkgrupp, kommer förtrycket och censuren i första hand att drabba mindre välformulerade nationalister som inte förmår kontrollera sina känslor och använda språket till sin fördel. De nationalister som klarar att formulera sig smart och kan kontrollera sina känslor bättre, kommer att drabbas i mycket mindre omfattning. På ett liknande vis har lagstiftningen medfört att organisationer har varit tvungna att utforma sin egen estetik istället för att kopiera äldre rörelsers symboler. Detta gör att lagen om hets mot folkgrupp, en lag som egentligen syftar till att försvaga nationalismen, i praktiken ger de mer förståndiga nationalisterna en konkurrensfördel gentemot de mindre förståndiga. Därför gynnas nationalismen av lagen, och kan tack vare den på ett bättre och mer attraktivt sätt nå ut till fler människor.

Nationalismen är antifragil

Symboler kan förbjudas men vårt folks kulturskapande kraft är ostoppbar. Nationalistisk symbolik har på senare år skapas helt på egen hand. En av dessa är Nyskapandes symbol.

Antifragil nationalism är ingen mardröm

Lagen om hets mot folkgrupp är bara ett av många exempel på hur nationalismen endast växer sig starkare av att motarbetas. EXPO och liknande grupper anstränger sig inte bara förgäves utan bidrar även till nationalismens framfart. Det spelar alltså ingen roll om de är passiva eller försöker motarbeta nationalismen – för nationalismen som är antifragil kommer att segra oavsett. För våra motståndare verkar detta kanske vara en mardröm – men det är verkligheten.

Artikelrekommendationer:
Antifragilitet innebär att stärkas genom utmaningar. De människor som räds utmaningar kan beskrivas som trygghetsnarkomaner. Denna inställning till livet är osund och onaturlig. Läs mer om det i artikeln: ÄR DU TRYGGHETSNARKOMAN ELLER BÄRSÄRK?

Våra nordiska förfäder har härdats och stärkts av mörker, kyla, iskalla nordanvindar i årtusenden. Mångkulturen är en utmaning för vårt folk som dagens svenskar måste övervinna. Läs mer om hur mångkulturen stärker svensken i artikeln:
MÅNGKULTUREN STÄRKER SVENSKEN


Följ oss på sociala medier:

- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–
Referenser

Taleb, Nassim Nicholas (2013). Antifragile: things that gain from disorder. London: Penguin Books

Bärsärkaranda kontra trygghetsnarkomani

Är det något som kännetecknar politiskt korrekta människor så är det deras rädsla för konflikter och motgångar. I grund och botten handlar denna konformism om att de söker en överdriven trygghet som är omöjlig och i förlängningen rentav opassande. Av den anledningen strävar de efter att undvika utmaningar och motgångar i stort. Deras rädsla för alla möjliga faror speglar såklart uppfostran av barnen. Exempel på det är när barnen inte tillåts klättra i träd, fäktas med pinnar eller kasta snöboll för att någon kan göra illa sig. Denna inställning hämmar barnen som inte tillåts utvecklas på ett normalt sätt. Rädslan för utmaningar finns också i skolorna – betygskraven sänks för att fler ska bli godkända, vilket innebär att kvalitén försämras.[1]

Är du trygghetsnarkoman eller bärsärk?

Lyckan står den djärve bi. Lev livet med bärsärkaranda!

Denna fega inställning till livet kallas trygghetsnarkomani och har diskuterats och förklarats av överläkaren i psykiatri, David Eberhard. I boken ”I trygghetsnarkomanernas land” förklarar han hur detta överdrivna behov av trygghet och kontroll i praktiken gör människor rädda och inkapabla att sköta sina liv. Vi lever i en tid som är säkrare och tryggare än någonsin – ändå så söker de fega trygghetsnarkomanerna efter ännu mer säkerhet och trygghet. Resultatet blir ett samhälle där alla ska ses som vinnare men i realiteten slutar som förlorare. För att utvecklas måste våra förmågor få sättas på prov. En sund tävlingsanda gynnar oss och bidrar till ett samhälle där alla får en chans att visa vad de går för. Det finns ingen anledning till att låta oss hämmas av denna osunda inställning där vi lever i rädsla för att vara bättre än andra. Att vara bättre är istället just det som vi ska eftersträva.

Är du trygghetsnarkoman eller bärsärk?

I TV-serien Vikings kan man följa Ragnar Lodbroks äventyr i jakt på ära och rikedom.

Vi ska låta oss inspireras av gångna generationers mod och krigaranda. Bärsärkarna, som var fruktade krigare, njöt av striden när de befann sig i ett tillstånd av kontrollerat raseri. Deras djärva dödsförakt gav dem lycka. Risktagandet var naturligt för dem. Våra instinkter för utmaningar och risktagande är djupt rotade i den nordiska folksjälen. Det är därför naturligt att finna nordbor i sporter som är förknippade med risker, såsom extremsporter.[2] Bärsärkarandan manifesteras även inom politiken – att modigt ifrågasätta den politiskt korrekta vansinnespolitiken är att ta efter bärsärkarnas leverne. Ge er aldrig utan strid. Älska utmaningar. Gör rätt och räds intet!

Följ oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–
Referenser
[1] Eberhard, David (2007). I trygghetsnarkomanernas land: om Sverige och det nationella paniksyndromet. [Ny utg.] Stockholm: Månpocket
[2] MacDonald, Kevin (2011) Extreme Sports as a Context of Implicit Whiteness. Hämtad 13 september, 2013, från http://www.theoccidentalobserver.net/2011/09/extreme-sports-as-a-context-of-implicit-whiteness/

Näthatare är vardagshjältar

Studerar man Nordens historia så inser man att vi nordbor har prövats och präglats av kalla vintrar, krig, svält och sjukdomar. Under 1700-talet dog nästan hälften av befolkningen innan de nådde tjugofem års ålder.[1] De allra flesta levde i armod och var utlämnade för klimatets nycker – en vargavinter kunde leda till missväxt och svält. Hårda tider stärkte oss nordbor. Ju större motstånd vi mötte, desto starkare blev vi. Till slut kunde vi skapa ett välutvecklat, högindustrialiserat och fredligt samhälle. Till följd av att detta förverkligades blev vi passiviserade. Denna passivisering medförde att vi blev sårbara för kulturmarxismen och massinvandringen.

Näthatare är vardagshjältar

Gårdagens strider skedde med yxor och svärd. Dagens strider sker vid tangentbordet.

Det har gått alldeles för lång tid utan ordentliga utmaningar. Vi har haft det för bra och blivit alltför bekväma. Det är därför vi befinner oss i denna situation som vi befinner oss i idag. Vi är ett folk som består av krigare anpassade efter ett extremt klimat. Vi måste dock anpassa oss efter terrängen. Det är dags att lära oss strida civilt i det moderna kommunikationssamhället genom kulturkamp och opinionsbildning. Det är just informationsoperationer som försvarsmakten och ordningsmakten ägnar sig åt i sin verksamhet.[2][3] Även företag bedriver samma slags kommunikation för att influera sina kunder. Vi ska inte vara sämre. Dessutom har vi en fördel som försvarsmakten, ordningsmakten och företag bara kan drömma om – vi har många tusen svenskar bakom oss som dagligen kan bedriva informationsoperationer mot svenskfientliga medier.

På sätt och vis har vi enklare förutsättningar än någonsin. Eftersom dagens propagandakrig står i huvudsak på nätet har det aldrig förr i historien varit lika riskfritt och enkelt att sprida information. Med några musklick kan hundratals eller tusentals personer nås av informationen. Denna form av aktivism är alltså otroligt enkel, men samtidigt väldigt viktig. Att läsa och besöka sidor, att donera pengar emellanåt, att sprida länkar man uppskattar, att diskutera viktiga ämnen med ens vänner är mer effektivt än vad de flesta tror. Utan sådana vardagshjältar skulle inte nyhetssidor, bloggar och musiker ha någon effekt med sin verksamhet. Att denna aktivism är effektiv bevisar de politiskt korrekta medierna genom att kalla dessa personer för näthatare. Hade detta inte varit effektivt hade de politiskt korrekta journalisterna inte brytt sig om dem.

Dagens krigföring sker inte endast med militärmakt. Informationsoperationer är en förutsättning för den militära makten.

Dagens krigföring sker inte endast med militärmakt. Informationsoperationer är en förutsättning för den militära makten.

Det finns olika former av aktivism. Vi vill sända en hyllning till alla de eldsjälar vars engagemang är enormt. Samtidigt vill vi förtydliga att den vardagliga insats som många gör också är viktig, och att man kan kombinera aktivism med de nöjen och den underhållning som samhället erbjuder. Precis som våra förfäder blev starkare av de utmaningar de utsattes för så måste även vi bli starkare genom att klara de utmaningar som vi ställs inför idag. Och för dessa utmaningar ska vi vara tacksamma, eftersom det just möjliggör att vi kan stärkas och bli starkare än någonsin. När vi väl avvecklat mångkulturen kommer vi vara omöjliga att besegra framöver!

Läs också:
- Mångkulturen stärker svensken
- Folkhemmet är ingen utopi

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

———————————————————————————————————–

Referenser
[1] Morell, Mats & Hedenborg, Susanna (red.) (2006). Sverige – en social och ekonomisk historia. Lund: Studentlitteratur, s. 119.
[2] Heickerö, R. Morgondagens krig utspelar sig i cyberrymden. Hämtad 4 juli 2013 från http://www.svd.se/kultur/understrecket/morgondagens-krig-utspelar-sig-i-cyberrymden_7944446.svd
[3] Lönegård, C. Polisens nya psykvapen. Hämtad 4 juli 2013 från http://www.fokus.se/2012/05/polisens-nya-psykvapen/