Sverige åt svenskarna!

I takt med att nationalismen vinner politisk framgång så uppkommer nya utmaningar för nationalister. En sådan utmaning är att kommunicera korrekt till våra olika målgrupper. För vissa nationalister kan det vara frestande att söka acceptans genom att låta som etablerade politiker. Risken är dock stor att åhörarna missförstår budskapet om det lindas in och anpassas efter journalisters och politikers språkbruk. Det nationalistiska budskapet riskerar att gå förlorat på vägen.

Ett enkelt, tydligt och kraftfullt budskap som Sverige åt svenskarna! är effektivt och svårt att misstolka. Det övergripande budskapet måste alltså vara enkelt och det måste hamras in. Alla framgångsrika opinionsbildare använder sig av en viktig princip: att begränsa sig till ett fåtal punkter och upprepa dessa. Opinionsbildning handlar inte om att förmedla ett budskap i en fin förpackning, det handlar om att uppnå ett visst resultat. Poängen med opinionsbildning är att influera den allmänna opinionen i rätt riktning. En god idé vinner inte bara för att den är god. Den måste framföras på rätt sätt också om den ska vinna.

Sverige åt svenskarna

”Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund.” – Vilhelm Moberg

Ett kraftfullt budskap motverkar missförstånd som annars skulle försämra effekten av opinionsbildningen. Det är emellertid viktigt att det inte ges något utrymme åt tvivel och hårklyverier. En duktig officer exempelvis inspirerar och motiverar sina soldater med raka budskap. Han frågar sig inte vem som tillhör fiendesidan och vem som tillhör det egna lägret. Sådant trams vore destruktivt för den egna moralen. Alla vet redan vilka som hör hemma på respektive sida. På samma sätt vet vi svenskar vilka som är svenskar respektive icke-svenskar. Distraherande pladder som ”vem är egentligen svensk?” missgynnar oss svenskar. Det behövs ingen diskussion. När vi skanderar Sverige åt svenskarna! råder det inget tvivel kring vilka vi åsyftar, det är uppenbart – alla svenskar begriper detta. Våra motståndare vill gärna distrahera oss, komplicera saker och lura in oss i onödiga diskussioner. Vi varken behöver eller ska debattera självklarheter som om de ej vore självklara. Den som ställer frågan om vem som är svensk vet det mycket väl innerst inne.

Tors strid med jättarna

Låt budskapet ljuda lika kraftfullt som ett dundrande tordön! Målningen heter ”Tors strid med jättarna” och är målad av Mårten Eskil Winge.

Det finns ingen framgångsrik politisk rörelse som inte har haft enkla paroller som sammanfattat dess väsen. Det är vår uppgift att se till att den nationalistiska rörelsen går under enkla paroller. Vi ska kommunicera vårt budskap på ett enkelt och kraftfullt vis. Låt budskapet vara lika kraftfullt som ett dundrande tordön! Skandera enkla svenskvänliga budskap: Sverige åt svenskarna!

Läs även:
-
Nationalister måste tala klarspråk – del 1
- Nationalister måste tala klarspråk – del 2

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

——————————————————————————————————————–

Referenser

Försvarsmakten (2011), Militärstrategisk Doktrin M7739-354023, Stockholm

Haglöf, Erik (2002). Tänk tvärtom!: Joakim Jonason och en väg till framgångsrik reklam. Stockholm: Ekerlid

Alinsky, Saul David (1971). Rules for radicals: a practical primer for realistic radicals. Vintage Books ed New York: Vintage Books

Dahlkwist, Matts (2007). Kommunikation. 5. uppl. Stockholm: Liber

Gustafsson, Conny & Rennemark, Rune (2002). Säljande reklam. 1. uppl. Malmö: Liber

Hur svensk är du?

Diskussionen om svenskhet återkommer tidvis. För att förstå svenskheten måste man undersöka vår historia. Ser man till historien så var begreppet om ära centralt för våra förfäder. Ett lysande exempel på det i fornnordisk historia är berättelsen om jomsvikingarna. De har blivit berömda genom Jomsvikingasagan som nedtecknades på 1200-talet och som är en äventyrlig, spännande och humoristisk berättelse. Jomsvikingarna var ett brödraskap som hade sitt tillhåll i Jomsborg på Östersjöns södra kust. Äregirighet, ond bråd död, mjöddryckesslag och sköna damer karaktäriserar historien. Den anda som rådde i detta brödraskap kan återges genom berättelsen om efterdyningar vid slaget i Hjörungavåg i Norge.

Jomsvikingasagan - en bok om jomsvikingarna

Jomsvikingarna som var svårt sårade hade tillfångatagits. Halshuggning väntade. Inför det stundande hugget frågade banemannen Torkel jomsvikingarna vad de tyckte om att de snart skulle sluta sina liv. En svarade ”Det synes mig gott. Jag går samma väg som min fader före mig – även jag ska dö.” En annan sade ”Inte hade jag bevarat jomsvikingarnas lagar i minnet, om jag kved inför min död eller mälde några rädslans ord. Varje människa ska dö en gång.” En tredje svarade ”Gott synes det mig att dö med ära. Men du, Torkel, får leva med skammen.”

När näste kämpe skulle dö var denne intresserad om huruvida en man vet något efter att huvudet huggits av, om det finns något medvetande kvar. Han tar fram en kniv som han ska räcka fram efter hugget och bad banemannen skynda på så att det kunde utrönas. Efter hugget faller kniven ur handen, som de flesta väntat sig. En annan ville bli huggen i ansiktet för att bevisa att han inte ryckte till, ett löfte som han levde upp till. Ännu en hånade dem dråpligt med ordvitsar.

När en viking med långt guldgult hår skulle halshuggas bad denne att någon skulle hålla hans hår så att det inte blev blodigt efter hugget, eftersom han länge varit aktsam om håret. En kämpe ur fiendehirden snodde håret runt händerna. Precis när svärdet föll ner ryckte jomsvikingen tillbaka huvudet så att fiendens händer höggs av. Han reser sig upp, ruskar på huvudet och säger: ”Vems händer har jag i håret? Ni tar då lång tid på er med att hugga!”

Jomsviking

Denna lugna, dödsföraktande och humoristiska attityd in i döden var ett signum för jomsvikingarna. Vi gynnas av att låta oss inspireras av dem. Allt handlar om hur man väljer att se på sin omvärld. För dem var döden ingen fara. De gick värdigt in i den och passade i flera fall på att håna och trotsa sina blivande banemän. Om de lyckades hantera situationen på ett så värdigt och dödsföraktande sätt så kan vi enkelt hantera vår vardag med rätt attityd. Det finns ingen anledning att beklaga sig.

Nästa gång du möter någon som behandlar dig illa, välj att inte bli ett offer. Det är inte svenskt att vara ett offer. Tänk istället – hur kan jag besegra denne och gå ut med ära? Hur kan jag hantera detta med en trotsande, lugn och humoristisk attityd? Vi minns och imponeras ännu av jomsvikingarna tusen år senare. Ingen minns eller imponeras av de som valt att vara fega och agera offer. Endast eftermälet är viktigt. Det enda vi ska bry oss om är vår ära. Lyss till de kloka orden från Den höges sång i Eddan:

Fänaden dör,
fränder dö,
själv dör du likaledes;
ett vet jag
som aldrig dör:
domen som fälls om den döde.

 

Relaterade artiklar:
- Provocera, kämpa och ha roligt!- Vita kränkta män – förinta trälasinnet!

Hitta oss på sociala medier:
- Nyskapande på Facebook
- Nyskapande på Twitter

 

Referenser:
Jomsvikingarna – ett klassiskt fornnordiskt äventyr, Nordiska förlaget, 2006
Eddan, Den höges sång, strof 77