Många fiender – mycket ära för nationalister

Desto fler fiender – desto mer ära att vinna. Våra förfäder välkomnade utmaningar och det ska svenska nationalister också göra.

Många fiender - mycket ära!Låt slagordet ljuda: många fiender – mycket ära! Förmågan att hantera utmaningar är avgörande för framgång. Det finns de som blir modfällda av utmaningar och det finns de som uppskattar utmaningar. Våra förfäder beklagade sig aldrig över den väg som de stått inför. De tog aldrig illa vid sig eller blev modfällda av utmaningar, de uppskattade och välkomnade dem – eftersom de visste att de skulle vinna framgång och ära genom att överkomma dem. När vikingarna mötte på fiendskap så såg de det endast som en möjlighet, och hade de inga fiender såg de till att skaffa sig det, så att de genom att besegra dem skulle bli ännu mer framgångsrika. Och tack vare denna inställning så lyckades vikingarna också vinna evig ära och beundran runt om i världen.

Svenska nationalister ska ta lärdom av förfädernas visdom, eftersom det var deras inställning till utmaningar som gjorde dem så framgångsrika. Motståndet mot nationalismens framfart är en utmaning, och det ska vi vara glada för. Desto fler som försöker stoppa nationalismen, desto fler fiender har vi att besegra och desto mer ära att vinna. Det är bara att vara tacksam över utmaningarna då nationalismen stärks av dem. Varje dag vinner nationalister nya kunskaper och färdigheter som hjälper oss på vägen till den slutgiltiga segern. Det är bara att föreställa sig all den ära som finns att vinna. Framtida generationer ska beundra och vara stolta över oss precis som vi är det över våra förfäder. Vi är lyckligt lottade som har tillfället att vinna så stor ära. Att ha många fiender är endast en fördel!

Vi måste ifrågasätta svenskheten

Vad är visdom egentligen? Visdom är ett begrepp som av många anses ha en djupare innebörd än intelligens, kunskap och förstånd. Det baserar sig på livserfarenhet och kan leda till stor framgång i livet. Visdom förutsätter emellertid mental flexibilitet, en förmåga att ständigt granska sina egna åsikter och vara beredd att ompröva dem om de visar sig falska.

Filosofen Sokrates ger ett gott exempel på detta i Platons Apologi även känd som Sokrates försvarstal. När Sokrates frågade oraklet i Delfi om vem som var den visaste mannen i världen, svarade oraklet: ”Sokrates.” Han blev förvånad och betvivlade svaret eftersom han ansåg sig vara okunnig. Då gav han sig ut i jakt för att se om oraklet hade rätt. I dialoger med alla filosofer han kom i kontakt med visade det sig att de hade cementerat sina åsikter sedan lång tid tillbaka. Ingen av dem besatt samma mentala flexibilitet som Sokrates, som alltid var beredd att ändra sig om han insåg sina logiska tillkortakommanden. Detta gjorde honom till den visaste mannen i antikens Grekland. Han sammanfattade sin syn med formuleringen att han visste vad han inte visste.

Byst föreställandes Sokrates

Vi måste vara beredda på att utsätta allt vi värdesätter för en noggrann granskning. Bara för att svenskheten har lett till vad den är idag så betyder det inte per automatik att allt svenskheten står för är något positivt. Vissa av våra sunda värderingar har urartat till destruktiva företeelser. Respekten för individens frihet har urartat till atomisering och alienering i samhället. Vår kvinnosyn har urartat till mansfientlig feminism. Öppenhet för andra kulturer har lett till svenskfientlig mångkulturalism. Ska vi då försvara atomiseringen, alieneringen, feminismen och mångkulturalismen eftersom svenskheten till viss del har degenererat till det? Denna noggranna granskning hotar ingalunda svenska intressen, den stärker oss endast. Om vi rensar ut idéer som är destruktiva eller irrelevanta för oss, så är det enbart till vår fördel.

Många nationalister tenderar att hålla kvar vid vad nationalister i tidigare led har kämpat för. Denna bristande reflektion måste undvikas. Om dessa tidigare nationalister exempelvis kämpade för en socialistisk eller korporativ stat, betyder det inte att vi huvudlöst ska acceptera det. Vi måste hela tiden våga ifrågasätta åt vilket håll vi är på väg. Varför är dessa idéer relevanta idag? Vad kan de tillföra dagens samhälle i konkreta termer? Har de även hållit sig uppdaterade med forskning inom nationalekonomi och andra vetenskapliga discipliner eller har idéerna tagits från en historisk kontext som inte längre är aktuell?

Per Engdahl – värd att följas blint?

Vi bakom Nyskapande kommer inte att besvara dessa frågor i denna artikel. Det är inte vår målsättning. Vi ser hellre att det reflektiva tänkandet sprider sig och att reella diskussioner uppstår om vad som är gynnsamt för oss som etnisk grupp. Likt Sokrates så ska vi vara mentalt flexibla, aldrig låsa oss till idéer och alltid vara beredda att ompröva våra beslut. Klokast är den som vet att han inte vet. Se till att tänka, reflektera och gå stärkta ur processen!

Glöm inte att gilla och dela Nyskapande på Facebook
- Länk

Du kan även följa oss på Twitter
- Länk